Böcker – Sida 5 – Stories from the city, stories from the sea

Som vi lekte (Siljan, #1) av Ninni Schulman

Vi var många som tyckte att det var väldigt tråkigt när Ninni Schulmans Hagfors-serie led mot sitt slut. Den är verkligen lysande bra – vad kommer härnäst? Jo, nu kommer Siljan-serien och av första boken att döma kommer den att bli minst lika bra. Phew!

Ingrid Wolt kommer till den lilla byn Våmhus vid Siljans strand efter att ha blivit utsläppt från ett fyra år långt fängelsestraff på Anstalten Hinseberg. Hon är polis i grunden, men dit kan hon förstås inte gå tillbaka. Hon hyr ett hus och börjar bygga upp sitt liv igen, med särskilt hopp om att bli återförenad med dottern Anna som bott hos fosterföräldrar sedan Ingrid åkte in i fängelse. Men för att socialtjänsten ens ska överväga att låta Anna bo hos henne igen måste hon ha ett arbete för att bevisa att hon kan försörja dem. Hon bestämmer sig för att starta eget – Siljans spaningsbyrå.

1982 – ett år tidigare – försvann 12-årige Mattias spårlöst i Våmhus. Hans mamma håller på att förgöras av ovissheten, och anlitar Ingrid för att försöka nysta i fallet, eftersom polisen inte lyckats komma någonvart med de potentiella spår som funnits. På den lilla orten finns hemligheter och oanat mörker. För mig är småorter väldigt lyckade deckarmiljöer eftersom jag genast drabbas av en krypande klaustrofobisk känsla när jag tänker på att bo någonstans där alla känner alla och alla vet vad alla gör.

Persongalleriet är mycket trovärdigt och dialogen likaså. Det finns många tidsmarkörer – kläder, kassettband, telefonkataloger, musik – men det blir inte krystat vilket är imponerande. Jag läste nyss en annan roman där tidsmarkörerna kändes så forcerade att det störde läsningen, men i Schulmans text flyter det på alldeles utmärkt. Berättelsen får vi såväl från 1982 som 1983, och ibland är det så ohyggligt spännande – särskilt berättelsen om Mattias och hans bästis och vad de sysslade med under sommaren 1982.

Längtar redan efter mer om Ingrid Wolt och Siljansbygden!

Boken kan man köpa här.

Tidigare böcker av Ninni Schulman:

Whiteout av Dhonielle Clayton, Nic Stone, Angie Thomas, Tiffany D Jackson, Nicola Yoon och Ashley Woodfolk

Dhonielle Clayton, Angie Thomas, Nicola Yoon, Nic Stone, Tiffany D Jackson och Ashley Woodfolk skrev 2021 den kluriga och härliga romanen Blackout, som utspelar sig en kokhet sommardag i NYC under ett strömavbrott. Flera olika berättelser vävs till slut samman till en, mycket snyggt och smart. Alla karaktärer är icke-vita och flera HBTQ+.

Lagom till jul 2022 kom Whiteout, samma författare, nya karaktärer men samma upplägg, icke-vita ungdomar vars historier måste vävas ihop i slutet, annars är katastrofen framme. Stevie har nämligen ställt till det med sin flickvän, och ska nu försöka göra allt bra igen med en stor kärleksgest. Det krävs mycket folk och engagemang för detta – men Atlanta förlamas av en snöstorm. Några fastnar på en flygplats, några på motorvägen, det är väldigt bråttom och väldigt viktigt att alla når samma mål – och det måste ske innan midnatt. Många olika berättare och många karaktärer gör att jag tappar fokus här och där, men det funkar förvånansvärt bra att sex författare skriver samma berättelse fast i olika narrativ. (Sedan får man tänka bort att det är lite lustigt att några centimeter snö orsakar sådant totalkaos, men det får man ju ta.)

Fin och rolig YA med kul karaktärer och vass och smart humor. Ganska julig men inte så farligt att det är jobbigt att läsa i januari.

Boken kan man köpa här.

Snöängeln (Charlotte von Klint och Per Berg, #2) av Anki Edvinsson

Jag börjar aldrig någon annanstans än med första boken när det handlar om serier. Men här blev jag lurad av appen jag använder, vilket jag inte förstod förrän en bra bit in i Snöängeln, som då är bok nummer två om Charlotte af Klint. Men då hade jag kommit såpass långt att det fick vara. Grämer mig lite ändå, förstås, principer är principer… 😉

Handlingen är förlagd till ett vintrigt Umeå. En ung kille med svår OCD hoppar från en bro, mitt framför ögonen på sina föräldrar. En medelålders, till synes skötsam och ordentlig kvinna utan kopplingar till brottslighet hittas mördad i sitt badkar. Och efter en fest i ett hus ute på landsbygden försvinner en tonårsflicka spårlöst. I tunna kläder, i flera minusgrader.

Det är svårt för poliserna att se en koppling, men sakta kryper det fram att detta handlar om droger, gamla konflikter och sådant som inte går att förlåta.

Charlotte, som är adlig och stenrik men också polis, och kollegan Per Berg står smått handfallna inför de mörka makter som rör sig i den undre världen.

Någon exceptionell deckare är detta kanske inte, men den har tempo och driv och en ganska intressant story som inte är helt förutsägbar. Några scener är otroligt välskrivna, särskilt en där snö och is är pivotal. Om jag hoppar tillbaka och läser bok nummer ett, Sjöjungfrun, vet jag inte, men det är inte omöjligt alls.

Boken kan man köpa här.

Januaris två ansikten av Patricia Highsmith

Januaris två ansikten tar sin början i Aten. Bedragaren Chester MacFarlane är på flykt efter att med sina otaliga falska identiteter ha gjort fel personer förbannade. Han och hans fru Colette (som egentligen heter Elizabeth) gömmer sig nu i Grekland. En dag dyker en grekisk polisman upp på deras hotellrum. Chester ”råkar” slå ihjäl honom när han inser vad han är ute efter och gömmer kroppen i en städskrubb med hjälp av en ung amerikan, Ryder Keener som driver runt lite i allmänhet efter att ha gjort sig omöjlig i sin familj, då han inte reste hem för faderns begravning. Han ser sin far i Chester och fäster sig på ett märkligt sätt vid honom. Därmed flätas deras öden och liv samman – på gott och ont. Mest ont faktiskt.

Det hela urartar naturligtvis till en vild jakt fram och åter. Heraklion, Chania, Aten igen, Paris, Marseille. Ond bråd död, utpressning, bedrägerier och katt-och-råtta. Bitvis tyckte jag att det var lite långsamt, men så händer något som gör att det blir rysligt spännande igen. En riktig bladvändare.

Beskrivningarna av femtiotalets Europa tilltalar mig – såsom att amerikaner på resande fot fick sina brev ställda till American Express i den stad de befann sig, och fick gå dit och hämta posten. Resecheckar känns också väldigt främmande, även om de förstås fortfarande existerar och var hyfsat vanliga för inte så längesen.

Titeln anspelar på den romerska guden Janus – som namngivit månaden januari – och hans två ansikten. Romanfigurerna är hela tiden på flykt ifrån något, inte sällan sig själva – men hur lätt är det när man konstant har sig själv i ryggen?

Underhållande, spännande, olycksbådande och oförutsägbart. I like!

2014 blev boken film med bl.a Viggo Mortensen och Kirsten Dunst, i regi av Hossein Amini. Jag har inte sett men måste nog leta upp den.

Föredömligt i denna utgåva är förordet av Åsa Larsson som varnar när handlingen ska spoilas. Jag vet inte hur många gånger jag råkat börja läsa ett förord och får hela slutet avslöjat på en gång.

Boken kan man köpa här.

One by one av Ruth Ware

Techföretaget Snoop har exploderat på marknaden, som en tjänst man kopplar till t.ex Spotify för att kunna lyssna i realtid på samma musik som de man följer. Nu är det dags för ledningen och aktieägarna (samt ett par assistenter, förstås) att resa till en schweizisk (eller fransk?) alpstuga en vecka. Lite jobb och mycket skidåkning finns på schemat.

I alpstugan, som förstås ligger isolerat och endast kan nås med bergbana eller på skidor, jobbar Erin och Danny. De är tränade i att alltid vara proffsiga och vänliga, men det är inte alltid lätt med denna grupp.

Dagen efter att en av grundarna släpper en bomb gällande ett utköp händer det som inte får hända – en lavin tar fart och en person saknas efter att ha åkt nerför en svart pist, mot allas inrådan. Man kan spåra hennes telefon till dalen vid sidan om backen och får acceptera att hon inte kommer att komma tillbaka. En gräslig olycka.

Eller? Strax efter Evas försvinnande hittas IT-killen mördad, en av assistenterna ger sig ut i snön och har bara lämnat en lapp efter sig, och strax efter det hittas en annan assistent mördad i sin säng. Men alla dörrar har varit låsta och bara Erin och Danny har huvudnyckel. Eller?

Ett antal personer fast i en stuga med två lik på övervåningen, utan telefonkontakt, wifi eller egentlig möjlighet att ge sig ut? Det blir en bladvändare av det, det får jag säga. Det blir dessutom en effektiv avskräckning att någonsin åka skidor igen.

Jag gillar att persongalleriet presenteras på ett ljuvligt satiriskt sätt, med tramsiga peppiga presentationer från Snoops websida. Berättelsen kommer från två håll – Erin och Liz, en av aktieägarna, och nog blir det spännande framåt slutet. Innan dess är det tyvärr en hel del transportsträcka. Jag läste en recension som föreslog att detta hade kunnat vara en riktigt bra novell eller kortroman och jag är villig att hålla med. Men det är en underhållande spänningsroman ändå.

Boken kan man köpa här.

Midnattslöftet av Lucy Diamond

Midnattslöftet är en mysig vinterroman som antagligen skulle sorteras i facket feelgood, även om jag inte är något stort fan av den definitionen. Men det verkar onekligen som om allt som handlar om kvinnor på landsbygden (särskilt den brittiska) är feelgood nu för tiden, så jag får väl foga mig.

Gemma och Spencer har ett lyckligt äktenskap, ett vackert hus i en by i Suffolk och fina barn – men idyllen krossas när en gräslig olycka sker. Caitlin är i byn för att städa ur sin mammas hus efter hennes död – och bör samtidigt komma på vad hon ska hitta på med sitt liv efter att ha slutat som sjuksköterska. Och Saffron är en tuff kvinna i PR-branschen som hamnat i en situation inte ens hon kan styra över, och reser till Suffolk för att hyra en stuga och försöka fatta ett beslut.

De tre kvinnorna möts lite oförhappandes på en nyårsfest. Långt in på natten sitter de tillsammans och öppnar lyckokakor. Kanske kan de någorlunda banala textremsorna faktiskt innehålla något som kan hjälpa dem att komma framåt på sina olika vis?

Tack vare mod och beslutsamhet flätas deras liv samman – jag gillar särskilt att det har med arbete och målsättningar att göra snarare än karlar och sådana bekymmer som ofta beskrivs som typiskt kvinnliga i böcker av denna eller liknande genre.

Karaktärerna är hyfsat realistiska, och det är fint att alla får ta lika mycket plats i berättelsen. Charmigt och trevligt tycker jag.

I original heter boken The year of taking chances vilket säger mer om boken än vad den svenska titeln gör.

Boken kan man köpa här.

Tidsklyftan (Hogarth Shakespeare, #1) av Jeanette Winterson

Det anrika bokförlaget Hogarth tecknade för sisådär tio år sedan avtal med ett gäng författare som ombads att omtolka varsin Shakespearepjäs i romanform. Först ut var The Winter’s Tale, tolkad av Jeanette Winterson i The gap of time, eller Tidsklyftan på svenska.

Jag har läst en av Hogarth Shakespeare-böckerna tidigare, nämligen Vinegar Girl av Anne Tyler efter Att tämja en argbigga och den var verkligen inte bra. (Jag skrev tydligen inte ens om den på bloggen.) Men jag älskar Winterson och hade dålig koll på just denna pjäs så provade och vilken tur, för den är riktigt bra.

Handlingen är naturligtvis för invecklad för att gå igenom här – det är Shakespeare – men låt oss säga att Sicilien blivit London efter finanskrisen 2007, och att Böhmen har blivit staden New Bohemia i staten New York. Det stora sicilianska hovet är nu en hedgefond vid namn Sicily, oraklet är ett DNA-test, ett barn som lämnas på en strand lämnas istället i en babylucka, en herde har blivit en man som heter Shep och de flesta karaktärers småkrångliga namn har blivit trovärdiga käcka förkortningar.

Det kan kännas lite forcerat på sina ställen, vilket ju inte är så konstigt, men ofta glömmer jag bort att det finns en förlaga som är närmare fyrahundra år gammal. Somliga teman består ju onekligen i praktiskt taget all litteratur. Familj, svek, förlust, förlåtelse och diverse former av kärlek. För mig var det underhållande läsning! Winterson har humor och driv i sitt språk och nu blir jag ändå lite sugen på att prova fler i serien. Ryktet gör gällande att Gillian Flynn ska ta sig an Hamlet och det går ju inte att missa.

Boken kan man köpa här.

Trogen intill döden (Nathalie Svensson, #4) av Jonas Moström

Jag läste tre böcker av Jonas Moström under 2017 ser jag. (Himlen är alltid högre, Dominodöden och Midnattsflickor.) Sedan blev det visst en… paus, ja. På ganska många år. Nu fick jag visst feeling och plockade upp bok nummer fyra i serien!

En berömd fotbollsspelare hittas död i sin sommarstuga i Ystad. Det verkar ha varit en naturlig död, men man kan inte förklara varför han har en blå ros liggande på bröstet. Inom en vecka hittas ytterligare två personer döda med en likadan ros på bröstet, men på helt andra ställen i landet – en pilot i Kiruna och en dansare i Göteborg. Man misstänker förstås en seriemördare och GMP-gruppen kallas in. Nathalie Svensson avbryter sin semester och tar sin plats i gruppen som psykiater. Johan Axberg har fullt upp hemma och vill egentligen inte vara med, men ett telefonsamtal får även honom att sluta upp.

Jag ser att jag i en gammal text klagade på alla beskrivningar av kvinnors utseende i böckerna. Det pratas hela tiden om Nathalies höga klackar och hur vacker hon är och det har ingen betydelse för berättelsen. Just den biten hade jag glömt, men blir definitivt påmind här. Jag vet att författaren är en man, men vissa saker hade man kanske kunnat fråga en kvinna om. Såsom hur man gör med parfym. Även omslaget är väldigt onödigt sexualiserat upptäcker jag nu.

Ännu en sak jag blir tokig på är hur uselt korrekturläst boken är. Turning Torso har till exempel utsikt över Öregrund, enligt denna bok. Man har dessutom hittat på en helt egen spårvagnshållplats i Göteborg, vilket är helt onödigt eftersom det ligger fyra stycken tillräckligt nära för att ha funkat i texten. Det går inga spårvagnar på Såggatan. Från ena hållet kan man gå från Ekedal eller Majvallen. Från andra hållet har man både Kaptensgatan och Chapmans torg. Det stannar inte där, men jag ska inte fortsätta.

Annars är det en ganska intressant deckarhistoria om ett ämne som är mycket aktuellt just nu. Det är inte alls omöjligt att jag plockar upp en bok till, men det får framtiden utvisa.

Boken kan man köpa här.

Queen Camilla av Sue Townsend

Lite trött på brittiska kungafamiljen? Jo, det kan man ju vara. Det är även premiärministern som tillträder i början av Sue Townsends otroliga roman The Queen and I från 1993. Den nya regeringen avsätter genast hela kungahuset och skickar iväg dem att bo i en undantagszon någonstans i Leicesterkrokarna. Ett och annat får de med sig, hundarna och någon gammal juvel, men i övrigt ska de leva som pöbeln. In i små radhus med dem och sedan är det dags att tackla socialtjänsten, arbetsförmedlingen, gasräkningen och kanske framför allt – de lägre samhällsklasserna. Townsend är en av mina stora favoriter genom åren och detta är verkligen ett litet mästerverk.

2006 (alltså året efter att Charles och Camilla gifte sig) kom en uppföljare – Queen Camilla. Föga förvånande har den kommit i nyutgåva 😄 Camilla och Charles bor tillsammans på Hell Close, drottningen är sugen på att avgå om kungahuset nu ska få återgå till Buckingham Palace när en ny regering förhoppningsvis tillträder, Charles vägrar om inte Camilla får bli drottning, William erbjuder sig… men då dyker ett brev upp från en man som säger sig vara Charles och Camillas son från ungdomstiden. Och visst födde Camilla ett barn i Schweiz någon gång på sextiotalet…

Det är svårt att försöka sammanfatta dessa för det händer så vansinnigt mycket roliga grejer. Jag rekommenderar dem mycket varmt! The Queen and I – som är avgjort bäst – finns som ljudbok på Storytel.

Queen Camilla kan man köpa här, och The Queen and I finns i pocket här.

PS: The Queen and I blev film för ett par år sedan, med David Walliams i en av huvudrollerna. Jag tyckte inte att den var särskilt bra tyvärr, men lite smårolig här och där.

Almost midnight av Rainbow Rowell

Almost Midnight är en liten bok med två noveller av Rainbow Rowell. En har tidigare publicerats i samlingen My true love gave to me, den andra är specialskriven för Världsbokdagen.

Första novellen heter Midnights, och handlar om kompisarna Mags och Noel, som går på nyårsfest på samma ställe varje år, och varje år kommer närmare och närmare varandra. Kindred spirits handlar om Elena, som är ett stort Star Wars-fan och beslutar sig för att gå emot sin introversion och ställa sig i kö i flera dagar för att få biljett till den nya filmen.

Rainbow Rowell låter alltid de som är lite socialt obekväma och nördiga få ta plats, och det är väldigt fint. Hennes dialog är trovärdig och medryckande och det är lätt att lära känna hennes karaktärer. Mysigt och roligt! Ingenting slår ju Eleanor & Park, men Rowell är på de godas sida och hon är på min också.

Boken kan man köpa här.