Etikett: 2021

The Marlow Murder Club (Marlow Murder Club, #1) av Robert Thorogood

Judith är sjuttiosju år, jobbar som korsordskonstruktör för The Times och är väldigt nöjd med att bo ensam i sitt stora hus vid Themsen i lilla Marlow, fem mil väster om London. Hon är övertygad om att hennes cape är en osynlighetsmantel och simmar naken i Themsen varje dag. Det är under en av dessa simturer som hon bevittnar ett brutalt mord hos grannen, och det är så berättelsen tar fart. Tillsammans med prästfrun och en hundrastare formas The Marlow Murder Club.

Det är omöjligt att inte tänka på The Thursday Murder Club av Richard Osman – men det är mestadels titeln och äldre personer som matchar. Märkligt dock att inte välja en mer originell titel kan man tycka.

En absolut habil och ganska kul deckare som åtminstone inte var förutsägbar för mig. Perfekt för den som helst intar sin påskekrim liggande i soffan utan särskilt behov av koncentration med chokladen inom räckhåll.

Boken kan man köpa här.

One by one av Ruth Ware

Techföretaget Snoop har exploderat på marknaden, som en tjänst man kopplar till t.ex Spotify för att kunna lyssna i realtid på samma musik som de man följer. Nu är det dags för ledningen och aktieägarna (samt ett par assistenter, förstås) att resa till en schweizisk (eller fransk?) alpstuga en vecka. Lite jobb och mycket skidåkning finns på schemat.

I alpstugan, som förstås ligger isolerat och endast kan nås med bergbana eller på skidor, jobbar Erin och Danny. De är tränade i att alltid vara proffsiga och vänliga, men det är inte alltid lätt med denna grupp.

Dagen efter att en av grundarna släpper en bomb gällande ett utköp händer det som inte får hända – en lavin tar fart och en person saknas efter att ha åkt nerför en svart pist, mot allas inrådan. Man kan spåra hennes telefon till dalen vid sidan om backen och får acceptera att hon inte kommer att komma tillbaka. En gräslig olycka.

Eller? Strax efter Evas försvinnande hittas IT-killen mördad, en av assistenterna ger sig ut i snön och har bara lämnat en lapp efter sig, och strax efter det hittas en annan assistent mördad i sin säng. Men alla dörrar har varit låsta och bara Erin och Danny har huvudnyckel. Eller?

Ett antal personer fast i en stuga med två lik på övervåningen, utan telefonkontakt, wifi eller egentlig möjlighet att ge sig ut? Det blir en bladvändare av det, det får jag säga. Det blir dessutom en effektiv avskräckning att någonsin åka skidor igen.

Jag gillar att persongalleriet presenteras på ett ljuvligt satiriskt sätt, med tramsiga peppiga presentationer från Snoops websida. Berättelsen kommer från två håll – Erin och Liz, en av aktieägarna, och nog blir det spännande framåt slutet. Innan dess är det tyvärr en hel del transportsträcka. Jag läste en recension som föreslog att detta hade kunnat vara en riktigt bra novell eller kortroman och jag är villig att hålla med. Men det är en underhållande spänningsroman ändå. 

Boken kan man köpa här.

Blackout av Dhonielle Clayton, Nic Stone, Angie Thomas, Tiffany D Jackson, Nicola Yoon och Ashley Woodfolk

Hur kan det funka att sex författare skriver en och samma bok, undrar du kanske. Jo – det går faktiskt väldigt bra i det här fallet. Sex icke-vita författarinnor tar sig an New York City under ett strömavbrott mitt i stekheta juli. De har varsin berättelse, som alla leder till ett gemensamt slut – ett block party i Brooklyn. Alla vet inte ens att det är dit de ska, men så är det. Alla karaktärer är icke-vita och de flesta HBTQIA+.

Här finns två killar som fastnar på tunnelbanan och måste återbesöka sin gamla vänskap, trots att de inte träffats mer än flyktigt på flera år. Exen, rivalerna, som till slut måste promenera från Manhattan till Brooklyn för att komma fram i tid. Och de gamla kompisarna som blir instängda på stadsbiblioteket. När mörkret faller kommer annat fram i ljuset.

Vissa av de separata berättelserna är bättre än andra, så är det. Det är alltså inte helt sömlöst – men jag kan leva med det. Det blir så snyggt sammanflätat, några av berättelserna möts på vägen men går inte samman helt och hållet förrän i slutet. Det är YA när det är som bäst, lite romantiskt, ofta humoristiskt, mycket känslor. Jag gillar Blackout jättemycket.

2022 kom Whiteout ut, av samma författare – den handlar om en snöstorm i Atlanta och var också mycket bra. Mer om den inom kort!

Boken kan man köpa här.

Kim Jiyoung, born 1982 av Cho Nam-Joo

Kim Jiyoung är en vanlig, medelklasskvinna i Seoul. Hon har haft en bra jobb som marknadsförare men har just slutat arbeta för att ta hand om sin dotter på heltid – som många koreanska kvinnor förväntas göra.

Efter en tid börjar hon uppvisa märkliga symtom – hon börjar imitera andra kvinnor, levande och döda och somliga som hon aldrig ens känt. När hon faller djupare in i denna psykos skickar hennes man iväg henne till en psykiater, och boken består således av Jiyoungs berättelse om sitt liv.

Män har alltid favoriserats. Ganska kort innan Jiyoung föddes var det fortfarande vanligt att man aborterade flickfoster, och gjorde man inte det firade man inte direkt en dotter i familjen. Nästa gång, ska du se, blir det säkert en son.

Hemma var lillebror viktigast, i skolan tvingades flickorna ha strikt uniform medan pojkarna var mycket friare. I vuxen ålder sätter manliga kollegor upp kameror på damtoaletterna och lägger upp bilderna på nätet. Och när det väl är dags att få barn är det som sagt förväntat att en kvinna ger upp sin karriär.

Under berättelsens gång moderniseras Sydkorea – åtminstone på pappret. ”Familjeplaneringen” där man siktar på söner överges och nya lagar om diskriminering kommer på plats. Men vilken skillnad gör det egentligen i praktiken?

Mycket snyggt om feminism och förtryck som ibland gömmer sig bakom tradition. Att Jiyoung börjar tala och agera som kvinnor som gått före henne är en tjusig metafor kring hur Cho Nam-Joo egentligen skriver om alla kvinnor. En viktig och väldigt bra roman. 

Boken kan man köpa här.

The weekend av Charlotte Wood

I The Weekend samlas tre kvinnor, Jude, Wendy och Adele i sin gemensamma vän Sylvies hus som nu efter hennes död ett knappt år tidigare ska tömmas och städas inför försäljning. Jude är före detta krögare, Wendy intellektuell debattör och lärare och Adele bedagad teaterskådis. De är diametralt olika och det blir tydligt redan på väg dit. Det är även tydligt att det var Sylvie som höll dem alla samman – nu har de väldigt lite gemensamt.

Det handlar mycket om åldrande, självkänsla, det förflutna och det potentiellt kommande. Mycket av berättelsen sker helt och hållet i kvinnornas huvuden – när de väl interagerar är det skavigt. Boken utspelar sig under julhelgen och det är alltid lite märkligt att tänka på att det är högsommar på julafton på södra halvklotet tycker jag.

Med i berättelsen finns också Wendys gamla hund Finn, som inte är välkommen inomhus om Jude får bestämma (och det gör hon oavsett). Han är döv och halvblind och vankar av och an, av och an. Alla vet att det humana vore att låta honom somna in men det känns helt omöjligt för Wendy. Finn blir en sorts metafor för vänskapen kvinnorna emellan, som kanske egentligen gjort sitt – men…

Det händer några större saker i boken men främst är det ganska långsamt, utan att för den sakens skull bli tråkigt. Jag tyckte mycket om den, även om den inte är så himla peppig kring det där att bli äldre…!

Denna text publicerades från början på Kaffe & Kultur. Boken kan man köpa här.

Jag utan dig av Kelly Rimmer

Denna text – nu med några tillägg – publicerades först på Kaffe & Kultur.

Jag borde ju ha kunnat räkna ut med knäna att en bok med titeln Jag utan dig skulle vara lite väl melodramatisk och sentimental. Och det hade jag nog förvisso, men jag bestämde mig ändå för att läsa Kelly Rimmers roman. Den säljs in till typ ”den som gillar David Nicholls”, och det gör jag ju. (Men man kan ju passa på att minnas att det finns mer än En dag som är läsvärt i hans författarskap. Jag vill gärna slå ett slag för Starter for ten, Sweet sorrow och Us, som ju blev en utmärkt tv-serie häromsistens.)

Jag sögs väl ändå in så smått av just detta och att det lät lite kul med Sydney.

Och det är ju lite trevligt. Reklamaren Callum får syn på miljörättsadvokaten Lilah på färjan från Manly in till stan, och undrar varför i hela friden hon inte har några skor på sig. Det leder till middag och en natt tillsammans och därefter en lite udda relation där Cal är rätt klängig och Lilah försöker hålla honom på avstånd. Redan från baksidestexten vet läsaren om att det handlar om sjukdomssymptom som hon fasat för och nu försöker ignorera, men som inte kan leda till något annat än förtvivlan i slutändan.

Ofta har jag inget emot att inte gilla huvudpersoner sådär värst, det kan pigga upp – men i en sådan här roman hade det hjälpt om någon av dem skapade lite värme. Callum är klängig och oföretagsam, Lilah och hennes smått militanta inställning till somliga saker är jättetjatig.

Med detta sagt så vet jag att den är älskad av många och att många fler kommer att falla pladask och tycka att den är oerhört romantisk och vacker. Det är inget fel på språk eller beskrivningar. Jag föll bara inte för den alls och hade det inte varit för Australien-temat hade jag nog inte läst klart.

Boken kan man köpa här.

Take three girls av Cath Crowley, Fiona Wood och Simonne Howell

Take three girls är ett samarbete mellan de tre australiensiska författarna Cath Crowley, Fiona Wood och Simmone Howell, som mot en fond av ett socialt media-konto med skvaller om skolelever blir oväntade vänner. Japp – det låter väldigt likt Fula tjejer-trilogin av Lindbäck, Bjärbo och Ohlsson. Men var lugna – de kom ut nästan exakt samtidigt och har inte mer än så med varandra att göra. Men det är ett lustigt sammanträffande ändå.

Kate, Clem och Ady går alla på samma privatskola, St Hildas i en förstad till Melbourne. Kate och Clem är internatelever, Ady bor med sin familj i ett tjusigt hus i närheten. De har alla sina ”platser” – Kate spelar cello, Clem är simmare och Ady är poppistjejen med ett stort intresse för att skapa kläder.

När St Hildas och systerskolan för pojkar drabbas av skvaller från ett riktigt elakt socialt media-konto agerar St Hildas genom att införa wellness-lektioner som ska verka stärkande för självkänslan och väcka reflektioner. Tack vare att de har lika långa tummar (!) hamnar de tre tjejerna i samma grupp och ska göra diverse uppgifter tillsammans under terminen.

Vänskapen utvecklas genom oväntade händelser och det finns en otroligt fin karaktärsutveckling hos alla tre. Det finns mycket humor och lite collegefilmkänsla, men det är också en väldigt fin berättelse om drömmar, ambitioner, förväntningar och besvikelser. Mysig läsning icke utan djup!

Detta inlägg publicerades först på Kaffe och Kultur. Boken kan man köpa här!

The Madness of Crowds (Kommissarie Gamache, #17) av Louise Penny

Det drar ihop sig mot nyårsafton i Three Pines. Hela familjen Gamache är på plats, man åker skidor och pulka och dricker varm choklad och har det gott. Idyllen skuggas något av de tidigare händelserna där Gamache dragit på sig mycket kritik, men mestadels är allt mysigt och snöigt och fint.

Gamache blir ombedd att bryta sin ledighet för en dag och ordna med säkerheten under ett talarevent som ska hållas på ett universitet i närheten. Han förstår inte varför just chefen för mordroteln ska ta hand om en sådan sak, men gör efterforskningar och inser att talaren i fråga är minst sagt kontroversiell. Hon har forskat på statistik efter pandemin, och hennes forskning pekar på att bara de starkaste bör få överleva. Detta innefattar fosterdiagnostik. Och Jean-Guy och Annie har just fått en underbar liten dotter med Downs syndrom – om Dr. Abigail Robinsons forskning skulle bli verklighet skulle hon inte ha fått överleva. Robinson kallar det barmhärtighet.

Gamache bönar och ber att universitetet ska ställa in föreläsningen, men de hävdar yttrandefrihet och akademisk frihet. Eventet kommer alltså att gå av stapeln och det går inte lugnt till. Skott avlossas och masshysterin är ett faktum – inte bara just då, utan även längre fram när människor ställer sig emot varandra.

Samtidigt har Three Pines fått en gäst – Hanita Daoud, som kallas ”Sudans hjälte” och som tippas som toppkandidat för Nobels fredspris. Hon är en slags antites till Abigail Robinson, men trots att hon kämpar för det goda är det hon som är påstridig och ganska otrevlig medan Robinson, den ”onda” kämpen, är lugn och stillsam. Ett intressant resonemang om hur framtoning påverkar hur man blir uppfattad.

Nu har jag bara kvar en bok i serien (närmar mig först i kön på bibblan) innan jag får vara så god och vänta ett år mellan böckerna. Absence makes the heart grow fonder, säger de, men jag har tyckt att det har varit så skönt att ha en hel serie där jag kan fortsätta närhelst jag inte vet vad jag vill läsa härnäst. Nu har jag tillryggalagt flera serier som jag börjat på en bit in (Ruth Galloway, Roy Grace, Vera Stanhope…) så det blir dags att hitta en ny 🙂 Tips emottas välkommet!

Boken kan man köpa här!

The Pact av Sharon Bolton

Sex lovande, vackra och åtminstone delvis mycket priviligerade ungdomar har haft en vild festsommar efter att ha avslutat sista året i skolan. Universitetet hägrar, och de vet att resultaten från slutproven kommer att vara alldeles lysande. Kvällen innan resultaten och därmed betygen delas ut är det som vanligt fest, och de beslutar sig för att ännu en gång ta sig för en våghalsig lek som de ägnat sig åt under sommaren. Hittills har det gått bra – men denna gången dör två oskyldiga personer som resultat av deras oansvariga påhitt.

Megan, 18 år och på väg mot en strålande framtid tar på sig skulden – mot att de andra skriver på ett dokument där de förbinder sig till att göra henne vilken tjänst hon än önskar sig när hon kommer ut ur fängelset. Tjugo år för mord. Och nu är hon fri, och redo att kräva in skulderna.

Bolton lyckas hålla uppe den psykologiska spänningen boken igenom, vilket imponerar stort på mig. Ofta kan det bli lite transportsträcka mellan de större händelserna och spänningsmomenten, men här är det verkligen en växling mellan låg och hög intensitet av spänning. Jag låg vaken alldeles för länge flera kvällar för att jag bara var tvungen att läsa lite till. Och lite till. Och något kapitel till. Mycket snyggt! Och välskrivet förstås. Bolton är spänningens drottning för mig. Någon har skrivit att det är en ”The Secret History for millennials” och ja, så bra är den.

Boken kan man köpa här på engelska eller här på svenska.

The Book of Mother av Violaine Huisman

The Book of Mother av Violaine Huisman är en av de bästa böcker jag läst i år. En otroligt vacker och hemsk skildring av två döttrar och deras mamma med bipolär sjukdom, berättad dels i första person av yngsta dottern Violaine, dels i andra person om mamman Catherine, hennes uppväxt, ungdom och vuxenliv.

Violaines berättelse är mycket klarsynt från ett barns perspektiv. Hon berättar från början att hennes mamma är ”galen”, och att tv-sändningarna av Berlinmurens fall påminner om hennes mamma, som vid berättelsens start har blivit inlagd på sjukhus. Catherine är mamman som berättar för döttrarnas vänner om sex och som dansar Svansjön i vardagsrummet – men även mamman som dödar en hundvalp och kör bil i fel riktning och krockar med barnen i bilen på Champs-Elysées.

Berättelsen om Catherines liv är riktigt jobbig att läsa – hon blir gång på gång utsatt för hemskheter och får aldrig bearbeta sina trauman och upplevelser. Allt sker i ett glamouröst Paris, men i Paris finns också mörka och skitiga katakomber.

Så – tuff läsning, men spektakulärt vackert skrivet spetsat med kolsvart humor. Rekommenderas varmt!

Boken var med på långa listan för Man Booker Prize 2022.

Denna text publicerades ursprungligen på Kaffe och Kultur.