
Kan det verkligen stämma att det är mars redan imorgon? Nog för att februari är en kort månad, men det känns som om den bara har rusat förbi i år. Inte mig emot, i och för sig, för nu är det nästan ljust när klockan är 18 och det känns inte längre som en total orimlighet att gå upp ur sängen på morgonen.
Jag läste ut Vänligheten av John Ajvide Lindqvist imorse (intressant och välskriven men alldeles för lång och så otroligt konstiga kvinnoporträtt) och kom på att jag ska ha läst Midnattsbiblioteket av Matt Haig till på onsdag så det blir dags att sätta igång med den härnäst, och det är därifrån som veckans Smakebit kommer.
Nitton år innan hon beslöt sig för att dö befann sig Nora Seed i Hazeldene-skolans varma lilla bibliotek i staden Bedfors. Hon satt vid ett lågt bord och stirrade på ett schackbräde.
”Nora, vännen, det är bara naturligt att oroa sig för framtiden”, sa bibliotekarien, mrs Elm, med glimten i öat.
Mrs Elm gjorde sitt första drag. En springare hoppade över den prydliga raden av vita bönder. ”Självklart oroar du dig över din examen. Men du kan bli precis vad du vill, Nora. Tänk på alla möjligheter! Det är väl spännande!”
”Ja, det är väl det.”
”Du har ett helt liv framför dig.”
”Ett helt liv.”
”Du kan göra vad som helst, bo var som helst. Någonstans där det inte är fullt lika kallt och blött som här.”
Nora flyttade fram en bonde två steg.
Hon kunde inte låta bli att jämföra mrs Elm med sin mor. Noras mamma hade alltid gett dottern en känsla av att hon var ett misstag som behövde rättas till.
Ur Midnattsbiblioteket av Matt Haig, Bokförlaget Polaris: 2020
Fler Smakebitar finns denna vecka hos Astrid Terese.
Här ska det firas första Vårvent idag, jag vet bara att det innefattar grön smoothie, Vivaldi och semla men inväntar vidare instruktioner från Vårvent-styrgruppen i Skåne. Fyra veckor till vårdagjämningen!