Arvet (Freyja och Huldar, #1 av Yrsa Sigurðardóttir

Arvet av Yrsa Sigurðardóttir inleds på ett synnerligen brutalt sätt. En småbarnsmamma mördas på ett sätt jag aldrig ens kunnat föreställa mig, och det enda vittnet är hennes lilla dotter som ligger gömd under sängen. Hennes småbröder har låsts in i sitt rum, men lyckas ta sig ut genom fönstret framåt morgonkvisten och påkalla uppmärksamhet. Polis på plats tror inte sina ögon, varken när de upptäcker kroppen och vad som hänt, men att ett barn befunnit sig i rummet när det skedde.

Barnahuset är en verksamhet där barn som utsatts för diverse hemskheter får stöd och omhändertagande och dit tar man flickan för att förhöra henne så skonsamt som möjligt. Reykjavikpolisen blir frustrerade – det går för långsamt – men chefen och tillika psykologen Freyja är stenhård. Barnets bästa först.

Hon blir inte mindre stenhård när utredningsledaren Huldar dyker upp – sist hon såg honom, i sin säng, kallade han sig Jonas och påstod sig vara snickare.

I en källare sitter Karl och sysslar med kortvågsradio. Han har inte så mycket annat att glädjas åt, men en kväll händer något. Han hör sitt eget personnummer läsas upp från en isländsk kanal. Vad sjutton kan detta vara?

Fler mord begås och de måste vara relaterade men hur hänger de ihop?

Detta är en synnerligen grotesk deckare men den känns väl researchad och lyckas även vara nästan finstämd vad gäller bemötandet av barnen. Barn är opålitliga vittnen, men när ingen annan möjlighet finns att bygga någon form av utredning finns heller inga alternativ.

Arvet är första boken i en serie om Huldar och Freyja och jag kan absolut tänka mig att läsa vidare. Det är inget litterärt mästerverk men det är väldigt smart och vansinnigt spännande.

Denna text publicerades ursprungligen på Kaffe & Kultur.

Boken kan man köpa här.

A Better Man (Kommissarie Gamache, #15) av Louise Penny

Vårfloderna hotar Québec när Gamache ska börja jobba igen efter sin avstängning. Under en interimperiod ska han nu dela på posten som chef för mordroteln med Jean-Guy Beauvoir. Ett kliv nedåt på karriärsstegen, men Gamache har inga problem med det. Är det någon som har svårt att komma ihåg att de nu är på samma nivå är det definitivt Jean-Guy, som inte bara har svårt att se Gamache som annat än sin överordnade, men ju också är hans svärson.

Första dagen på jobbet får Gamache ett försvinnande att ta itu med. Den unga Vivienne Godin anmäls försvunnen av sin far. Hoppet om att hon ska bli hittad är inte stort och egentligen borde polisen fokusera på vårfloden som riskerar att ödelägga stora områden, såväl i Montréal som på landsbygden. Men som far, farfar och morfar kan Gamache inte släppa fallet. Trots att monsieur Godin är allt annat än sympatisk vill han hjälpa honom så gott det går – och Godin är dessutom gammal vän med en poliskollega.

Jag slutar liksom aldrig att förvånas över hur bra denna serien är, som ni nog vet vid det här laget. Karaktärerna utvecklas hela tiden och samtida problem och företeelser tas upp – här är det klimatförändringar och sociala medier som hamnar i rampljuset. Mycket snyggt. Snyggt är också sammanfogandet av berättelser, karaktärer och upplösningen som är helt utan skavanker.

Boken kan man köpa här – den finns inte på svenska än, men jag måste faktiskt rekommendera att läsa på originalspråk även om översättningarna är bra. Somligt går ju liksom inte att översätta, och tonen kommer onekligen igenom bättre på engelska.

  1. Mörkt motiv
  2. Nådastöt
  3. Den grymmaste månaden
  4. Ett förbud mot mord
  5. Ett ohyggligt avslöjande
  6. Begrav dina döda
  7. En ljusets lek
  8. Det vackra mysteriet
  9. Hur ljuset tar sig in
  10. Den långa vägen hem
  11. Det ondas väsen
  12. Summan av alla synder
  13. Glass houses
  14. Kingdom of the blind

Lunch With The Wild Frontiers: A History of Britpop and Excess in 13½ Chapters av Phill Savidge

Som kanske märks har jag läst en del om britpop på sistone. När jag hade läst Here they come with their makeup on fick jag tips om att Lunch with the wild frontiers är bättre. Jag visste inte att Phill Savidge strax efter att denna bok kom ut gjorde en könskorrigering och numera heter Jane Savidge – böckerna kommer alltså från samma penna.

De behandlar delvis samma saker – men denna är såklart betydligt bredare än en bok som främst handlar om ett och samma ämne.

Savidge blev PR-person av en slump. Som så många andra var det slitigt i början men när karriären väl tog fart blev det något magnifikt. Detta är berättelsen från stormens öga – om hur britpopen tog fart, och vad som hände sedan. Det är jättespännande att läsa en berättelse som inte är skriven av någon som var med i ett band, men som ändå befann sig precis mitt i smeten. Det är fullt med anekdoter och helt galna berättelser om stjärnor som försover sig, som vägrar le, som ringer efter drogleveranser mitt i natten och som är stora nog att få precis som de vill.

Det är dessutom väldigt, väldigt roligt. Savidge skriver enormt lättläst och underhållande, och jag har inget emot att en så stor del av boken är personliga betraktelser hellre än bara analyser och siffror. En riktig höjdare för britpop-älskaren – jag blev påmind om en massa band som jag helt och hållet hade glömt bort, och hoppas att jag snart blir lite bättre på att lyssna på musik igen.

Boken kan man köpa här.

Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin

Valérie Perrins Färskt vatten till blommorna, eller Changer l’eau des fleurs på originalspråk, är en helt magnifik roman. Jag läste mestadels på engelska eftersom kön på bibblan var milslång men den fanns till Kindle, och stack in med några kapitel på franska, men den har nyss kommit ut på svenska på Éditions J. .

Jag vet knappt var jag ska börja, för jag blev så otroligt förtrollad.

Violette Toussaint arbetar som kyrkogårdsvaktmästare i en liten burgundisk by. Hon har stenkoll på varenda grav, och tar ofta emot besökare i sin lilla stuga – de som ska besöka sina nära och käras gravar kan behöva en kopp te och en pratstund. Violette lyssnar och behåller hemligheter.

Så långt låter det lite som en feelgood- ni vet, ensam kvinna flyr till liten by och träffar en massa spännande folk. Hon har dessutom hand om elva katter. Men någon feelgood är detta inte. Steg för steg får vi reda på varför hon bor ensam, vad hon gjort tidigare i livet och varför hon befinner sig på just denna kyrkogården.

En man dyker en dag upp, förvirrad efter sin mors död där testamentet stipulerat att hennes urna ska ställas på en grav på Violettes kyrkogård. En grav som tillhör en för sonen helt okänd man, långt hemifrån. De hjälps åt att försöka lista ut hur detta kommer sig, men mannen Julien, som är polis till yrket, börjar även forska i Violettes förflutna och snart kommer många minnen fram.

Det handlar om döden, givetvis. Och sorg och saknad och bråddjup förtvivlan. Men också om vänskap och gemenskap, och om brinnande kärlek och de ljuvaste minnen.

En alldeles fenomenalt bra och underbart vackert skriven roman. Den kommer att stanna hos mig länge.

”You’re no longer where you were but you’re everywhere that I am.”

Denna text publicerades från början på Kaffe och Kultur, men jag blev nöjd med vad jag skrev då och tyckte inte att det fanns någon anledning att börja om. 🙂

Boken kan man köpa här.

Kirke av Madeline Miller

Jag hade en tung grekisk mytologi-period i mellanstadiet efter att ha sett tv-serien och sedermera läst boken Amforans gåta. Jag minns knappt vad den handlade om, förutom att de åkte båt och jagade efter någon amfora (!), men längst bak i boken fanns en förteckning över ett urval av de grekiska gudarna med lite information och så om var och en. Oj, vad spännande det blev! Jag raidade Backa bibliotek och sammanställde någon sorts kompendium på utrivna kollegieblocksidor i en mapp från Volvo, och sedan var det väl inte så mycket mer med det.

Odysséen var väl lite överkurs i den åldern, så just Kirke träffade jag inte på förrän lite längre fram i livet. Jag visste inte så mycket mer om henne än att hon förvandlade Odysseus besättning till grisar, men här har Madeline Miller skrivit om hennes liv – i sin egen tolkning, förstås. Det finns olika berättelser om henne att ta avstamp i, men i Millers berättelse är hon dotter till solguden Helios och nymfen Perse. Föräldrarna är besvikna över att hon varken är så vacker som andra nymfer eller har en vacker röst – då kan hon inte få ett gott giftasparti. När hon förälskar sig i Glaukos, som väljer Skylla framför henne, förvandlar hon Skylla till det sjöodjur vi känner henne som. För detta förvisas hon till en egen ö, där hon ska leva alldeles allena.

När jag kommit såhär långt undrade jag om det skulle bli någon fart alls på berättelsen. Jag visste att Odysseus skulle komma på besök, men hur lång tid skulle det ta? Men det blev aldrig tråkigt. I Millers bok är Kirke inblandad i många av de viktiga skeenden som vi känner från den grekiska mytologin – här är det hon som agerar barnmorska till Minotauren, hon förvandlar människor till gudar, Hermes kommer ofta på besök, hon får besök av sin brorsdotter Medea, och förutspår att Jasons kärlek falnar – och så vidare. Det gör att tempot i boken håller god takt – även om det ibland blir lite absurt att hon har fingret med i så väldigt många spel. Men det gör ingenting, jag är underhållen och det är det oftast önskar mig av skönlitteratur. Och parallellt med allt detta sker det vardagliga.

Vackert språk och en mycket trevlig feministisk vinkel tycker jag. Intresset för grekisk mytologi fick en nytändning, och kanske vågar jag mig till och med på att läsa Homeros. Jag rekommenderar Kirke varmt.

Boken kan man köpa t.ex här.

Monopolet av Måns Wadensjö

Måns Wadensjös Monopolet handlar om Alice, som börjar jobba som timvikarie på Systembolaget, i en butik i ett köpcentrum någonstans i Stockholms utkanter. Det låter inte så intressant, kanske? Det är det – för det visar sig att Systembolaget är som ett eget samhälle inom Stockholm och Sverige. Här finns ett eget språk, egna regler, egna mål och egna fasor (julhandeln).

Jag har jobbat i ett par olika sorters butiker, och det är mycket man kan känna igen även om jag aldrig behövt avvisa folk från att handla cornflakes eller skor för att de är för berusade. Personalrummen, uniformerna, de outtalade ”tävlingarna” om vem som är snabbast. Stamkunder och storhelger. Wadensjös berättelse är både humoristisk och ömsint, på något vis. Karaktären Alice utvecklas både fysiskt och psykiskt, och även om jag först tyckte att hon var lite mesig växte hon hos mig – alltid välkommet i en roman. En intressant och välskriven skildring av samtiden och detaljhandeln.

Efter skandalen av Sarah Vaughan

James Whitehouse lever trevligt familjeliv med sin fru Sophie och barnen. Han är parlamentsledamot, står premiärministern nära och är en allmänt framgångsrik och omtyckt politiker. Tills den dagen då en ung kvinna anklagar honom för en våldtäkt. Det privilegierade livet rasar, men James fru tror inte på anklagelserna utan står vid hans sida.

Åklagarsidan representeras av Kate Woodcroft, erfaren i brottmål och särskilt sexualbrott. Hon är helt övertygad om att James är skyldig, och att det denna gång inte kommer att räcka att bara vara bäst på att argumentera.

Parallellt med den nutida historien får vi en berättelse om livet vid Oxford ett antal år tidigare. Om de där rika killarna som har egna klubbar som mest går ut på att vara så grisiga som möjligt på så många sätt som möjligt, och eftersom de är rika på både pengar och inflytande kommer de undan med det mesta.

Jag tänkte mycket på Jodi Picoult när jag läste denna. För sisådär femton år sedan plöjde jag hennes böcker, och flera av dem är delvis rättegångsdramer där man även får följa advokaterna eller domaren i sitt arbete. Här får vi nämligen även följa Kate Woodhouse en del, och det är alltid spännande att se historien från en annan vinkel. Jag gillar rättegångsdramer skarpt när de är väl utförda. Tankarna drogs även till den utmärkta Apple Tree Yard av Louise Doughty.

Spännande och väldigt väl sammansatt. Sarah Vaughan har blivit en favorit hos mig och jag hoppas att det kommer mycket mer från hennes penna framöver.

Den engelska titeln är för övrigt Anatomy of a scandal vilket jag gillar bättre! Den drar onekligen tankarna till Notes on a scandal av Zoë Heller, som är en stor favorit.

Boken kan man köpa här.

Föda utan rädsla av Susanna Heli

Jag ska inte lägga ut texten om denna titel eftersom den såklart intresserar ett väldigt begränsat spann av läsare. Men läst den har jag och det är jag glad för, särskilt med tanke på hur många erfarna personer (i.e. som fött barn förut) tipsar om den. Det är lätt att ta sig till texten, den är relativt oflummig och jag går och säger åt mig själv på skarpen hela dagarna att jag ska slappna av i käken och andas tyst. Om det funkar i praktiken är ju väldigt godtyckligt – men så länge föresatserna är goda har man väl åtminstone en god grund!

Boken kan man köpa t.ex här – och jag lovar att återkomma med en utvärdering…!

Allt jag vet om kärlek (Everything I know about love) av Dolly Alderton

Ibland dyker det upp författare och skribenter som jag bara vet att jag kommer att gilla. Dolly Alderton är en sådan. Jag läste lite grann om henne och upptäckte att hon varit krönikor för min bästa engelska dagstidning, att hon bott i samma hoods som jag i London under mer eller mindre samma tidsepok, och att hon har pluggat samma program som jag – och att hon har ett passionerat intresse för vinäger, lustigt nog. (Det har jag också. Kan med nöje dricka maltvinäger om jag får chansen.)

Det tog dock lite tid innan jag tog mig an hennes debutbok, Allt jag vet om kärlek. Men det var nog helt rätt tid när jag väl plockade upp den, för det blev en ljuvlig läsupplevelse. Jag skrev på Goodreads att det är så himla härligt när en bok man har höga förväntningar på faktiskt överträffar dem, och det gjorde denna.

Det är en samling kortare texter – anekdoter, recept, satirer, listor och reflektioner. Ibland är det lite klyschigt, men det är alltid väldigt välskrivet, nästan alltid hysteriskt roligt – och ibland fruktansvärt hemskt och sorgligt – men genomgående ärligt, varmt och genomtänkt. Jag kan bli vansinnig på vissa val och påhitt som görs – men inser ganska snabbt att det nog är för att jag antingen gjort precis likadant i ett tidigare liv, eller skulle ha kunnat göra det.

Massor av igenkänning alltså, och en definitiv ny favorit hos mig. Alderton är en underbar skribent och jag kastade mig ganska omgående över hennes debutroman, Ghosts eller Kvinnor som vi som den heter på svenska. Mer om den snart!

Boken finns att köpa t.ex här på svenska eller här på engelska.

The family next door av Sally Hepworth

Ibland när jag får för mig att jag ska lyssna på en bok väljer jag lite hejvilt på Storytel. Det händer att det blir en fullträff – det händer att jag lägger ner ganska snabbt. Jag är usel på att lyssna för tillfället eftersom nästan två timmars restid om dagen känns som ett minne blott sedan mars 2020 och hemma blir det inte att jag lyssnar alls. Men men. Just denna lirade inte som ljudbok för mig då inläsaren irriterade mig genom att uttala namn på ett överdrivet sätt (ja ni HÖR ju, jag förtjänar inte ljudböcker) – men det visade sig att jag hade den i min Kindle-app så jag bytte hastigt och lustigt och det var nog bra det.

Vi befinner oss i Melbourne, på en idyllisk villagata där vi får följa flera kvinnor – det är Essie, Fran och Ange, småbarnsmammor som bott där länge och känner varandra mer eller mindre väl, och Isabelle som är nyinflyttad från Sydney. Ange har ett otroligt kontrollbehov, Fran springer långa sträckor flera gånger om dagen och Essie lämnade en gång sin lilla dotter i parken och gick hem ensam. Vad är det som kokar under ytan? Isabelle har en agenda med sin flytt – en gång försvann ett spädbarn från ett sjukhus och hon är säker på att hon hittat rätt för att reda ut fallet. Men det får de andra kvinnorna såklart inte veta om.

Jag blev lite lurad kring hur upplösningen skulle bli – och det är ju positivt! Berättarna skiftar och det håller storyn levande. Jag gillar porträtten av kvinnorna, de är nyanserade och icke-perfekta (hur det än ser ut på sociala medier), och vardagliga problem varvas med mer allvarliga sådana. Underhållande och alldeles lagom enkel sommarläsning.

Boken kan man köpa på svenska här eller på engelska här. Jag ser fram emot att läsa mer av Hepworth, till exempel Svärmodern som står näst på kö i min app.