The family next door av Sally Hepworth

Ibland när jag får för mig att jag ska lyssna på en bok väljer jag lite hejvilt på Storytel. Det händer att det blir en fullträff – det händer att jag lägger ner ganska snabbt. Jag är usel på att lyssna för tillfället eftersom nästan två timmars restid om dagen känns som ett minne blott sedan mars 2020 och hemma blir det inte att jag lyssnar alls. Men men. Just denna lirade inte som ljudbok för mig då inläsaren irriterade mig genom att uttala namn på ett överdrivet sätt (ja ni HÖR ju, jag förtjänar inte ljudböcker) – men det visade sig att jag hade den i min Kindle-app så jag bytte hastigt och lustigt och det var nog bra det.

Vi befinner oss i Melbourne, på en idyllisk villagata där vi får följa flera kvinnor – det är Essie, Fran och Ange, småbarnsmammor som bott där länge och känner varandra mer eller mindre väl, och Isabelle som är nyinflyttad från Sydney. Ange har ett otroligt kontrollbehov, Fran springer långa sträckor flera gånger om dagen och Essie lämnade en gång sin lilla dotter i parken och gick hem ensam. Vad är det som kokar under ytan? Isabelle har en agenda med sin flytt – en gång försvann ett spädbarn från ett sjukhus och hon är säker på att hon hittat rätt för att reda ut fallet. Men det får de andra kvinnorna såklart inte veta om.

Jag blev lite lurad kring hur upplösningen skulle bli – och det är ju positivt! Berättarna skiftar och det håller storyn levande. Jag gillar porträtten av kvinnorna, de är nyanserade och icke-perfekta (hur det än ser ut på sociala medier), och vardagliga problem varvas med mer allvarliga sådana. Underhållande och alldeles lagom enkel sommarläsning.

Boken kan man köpa på svenska här eller på engelska här. Jag ser fram emot att läsa mer av Hepworth, till exempel Svärmodern som står näst på kö i min app.

Vera Svansons dagbok för vloggstjärnor och lifehackberoende (Vera Svanson, #2) av Moa de Bruin

I höstas kom första boken om Vera Svanson – Vera Svansons dagbok för tacoälskare och halloweenfantaster och det var ju en ljuvlig överraskning att bok nummer två följde så snart! Jag har följt Moa de Bruin, a.k.a Spiderchick i bloggvärlden i närmare femton år, och det var ju inte direkt någon chock att böckerna om Vera är vansinnigt roliga – och Clara Henrys inläsning är verkligen pricken över i.

I Veras universum är mycket sig likt. Storebrorsan Svante kämpar fortfarande för att få fler prenumeranter till sin Youtube-kanal med diverse challenges. Lillasyrran Olivia är allmänt jobbig och på väg att bli Sveriges yngsta mormor då katten Lovis ska få ungar. Mamma har plötsligt blivit extremt intresserad av yoga, och pappa försöker renovera köket, med väldigt dåligt resultat. Moster Bibban bor kvar i huset bredvid men har lagt sin nästan-polis-karriär på hyllan och ska nu bli kalsonggrossist istället.

Som om det inte vore nog med allmänt kaos hemma så är det problem i skolan också. Någon har klottrat något om rektorn på väggen i aulan, och nu hotar rektorn med att riva hela aulan och lägga ner dramagruppen. Men det får ju inte hända! Det är i dramagruppen som Vera får leva ut och glänsa – och där går ju även Hugo, med de leende guldbruna ögonen…

Det är väldigt roligt från start till slut. Alla karaktärer har något som gör dem till något alldeles extra – såsom att bästisen heter Lise Berg, och att en yogaguru har något alldeles särskilt i sin väska. Fartfyllt och stilsäkert som ger massvis av mersmak. Om ändå så här roliga böcker fanns när jag var 9-12 år! Tur att det går alldeles utmärkt att läsa även i 38½-årsåldern.

Boken finns att köpa t.ex här!

Min storslagna död (Skärblackatrilogin, #2) av Jenny Jägerfeld

Första boken om Sigge och den brokiga familjen som bor på The Royal Grand Golden Hotel i Skärblacka var en självklar femma för mig – och Min storslagna död, uppföljaren, är faktiskt ännu bättre. Jägerfeld är en mästare på att formulera sig, med kilovis med humor mitt i vemod och osäkerhet. Så himla fint.

Sigge är inte van vid att ha kompisar, efter att ha blivit mobbad i sin gamla skola – så när de coola tvillingarna Sixten och Karl-Johan plötsligt vill bli kompisar med honom och ha honom med i sitt hip hop crew 6 1 Mushroom vet Sigge inte vilket ben han ska stå på. Mest vill han ju vara med Juno, som han blev vän med i första boken, men det är svårt att säga nej till tvillingarna och svårt att veta var man ska göra av sin lojalitet. Crewet ska vara med på skolans julshow och Sigge är livrädd för vad som ska hända – för tvillingarna har ingen lust att repa eller jobba på texter. Hur ska detta gå?

Det roligaste är ändå livet hemma på hotellet, med mormor Charlotte, mamma och de två småsystrarna som är diametralt olika underbara personligheter – och Krille Maräng, förstås. Under vissa stycken, när jag lyssnade i kollektivtrafiken, var jag ganska glad åt att ha munskydd på för det är så roligt att det är inte klokt – när ena småsystern tar med en uppstoppad pingvin till förskolan till exempel, eller när den andra systern som alltid pratar med STORA BOKSTÄVER beslutar sig för att det är dags att Jesus faktiskt får vara huvudperson i julspelet. Det är ju han som fyller år!

I Skärblackavärlden får alla vara precis som de vill – så länge de är snälla. Det är som en utopi, faktiskt. Inga moralpredikningar och inget som känns för tillrättalagt. Det är ljuvlig läsning med ett underbart slut och jag längtar redan efter tredje boken.

Jag lyssnade på boken i inläsning av författaren själv, vilket blev fantastiskt bra. Somliga repliker uttalas på rejäl Norrköpingsdialekt och då författaren faktiskt är från Skärblacka känns det genuint och som ett extra lager humor.

Boken finns att köpa t.ex här.

The last temptation (Tony Hill & Carol Jordan, #3) av Val McDermid

Sedan förra bokens slut har Tony Hill och Carol Jordan hållit sig på avstånd från varandra. Hon har jobbat vidare på mordroteln i East Yorkshire, han har blivit sambo och undervisar på St Andrews University. Nu har Carol beslutat sig för att göra något nytt hos Metropolitan Police – ett undercoverjobb i Tyskland kring knarksmuggling.

Dock händer förstås andra saker som gör att deras vägar korsas igen. Tack vare att två poliser, en i Holland och en i Tyskland, har blivit förälskade över nätet upptäcks en koppling mellan mord i de båda länderna – någon mördar psykologer. Det verkar handla om seriemord och Tony Hill kopplas in.

För min del hade det räckt alldeles utmärkt med en av berättelserna, till exempel seriemördaren. Detta är en otroligt lång och omständlig historia, jag tappade kontroll över de olika berättarperspektiven flera gånger om och det närmade sig slutet innan jag insåg hur somliga saker hängde ihop. Och då inte på det där bra ”ahaaaa!”-sättet, som deckare ju gärna får ge, utan mer ”men allvarligt talat”. Lite för långsökt och definitivt för långrandigt för mig.

Jag lär fortsätta med serien men nu får det bli paus ett tag för jag blev halvt utmattad av The last temptation.

Boken finns att köpa t.ex här.

The growing pains of Adrian Mole (Adrian Mole, #2) av Sue Townsend

Förra sommaren läste jag om första boken om Adrian Mole, ganska nyss var det dags för The queen and I och man kan lugnt säga att jag fått mersmak för att återbesöka Sue Townsends utgivning. Just böckerna om Adrian Mole gör sig alldeles utmärkt som ljudböcker, vilket passar bra. Tyvärr krockar den här längtan efter att läsa om gamla favoriter ganska stenhårt med en otroligt spännande och extensiv nyutgivning här i vår så jag får försöka balansera…

The growing pains of Adrian Mole är ganska nära första boken i tid – Adrian har nu fyllt 16, men bor fortfarande hemma i kaoset. Han försöker fortfarande att bli accepterad som en stor intellektuell kraft av BBC, relationen till hans älskade Pandora är stormig, föräldrarna ägnar sig åt allsköns olämpligheter enligt Adrian själv och hormonerna går förstås bärsärkagång. Detta, mot en bakgrund av Thatchers England, skapar något av det roligaste man kan läsa i genren. Otroligt.

Boken finns att köpa t.ex här.

Northanger Abbey (The Austen Project, #2) av Val McDermid

Northanger Abbey är den enda Jane Austen jag har läst i sin helhet och verkligen gillat. Det är bara inte min grej, det där med långa gamla romaner där alla heter Elizabeth. Men Northanger Abbey är ganska nätt i formatet och jag minns att jag tyckte att den var rolig när vi läste den på universitetet. Nu har ju Val McDermid snabbt blivit en favorit hos mig, så det var dags att plocka upp denna, som legat i min TBR-hög (nå, Storytel-bokhylla) i massor av år.

Handlingen är förflyttad till Edinburgh under festivalen i augusti. Cat Morland är prästdotter som blivit hemundervisad under hela sitt liv i prästgården i Piddle Valley i Dorset, men grannen Susie Allen och hennes man bjuder med henne till Edinburgh och det är precis vad Cat längtat efter – en chans att äntligen bli vuxen. I Edinburgh finns förstås alla personerna från originalboken men i annan tappning – och även Northanger Abbey finns, i form av en sliten gammal herrgård i Scottish Borders.

I originalboken letar Catherine hemskheter efter att ha läst för många gotiska romaner – i den nya tappningen letar hon vampyrer efter att ha läst för mycket Twilight och annan skräckfantasy. Det blir faktiskt väldigt lyckat! Även inslaget av sociala medier och problemen med mobiltäckning är välfunnet.

Lite för lång, men för att vara en klassiker i nytappning är den inte alls så dum. Jag kanske är lite skadad efter att ha läst den ganska usla Vinegar Girl, Anne Tylers försök att fräscha upp Shakespeares Att tämja en argbigga, men detta var underhållande och ganska mysig läsning. (Vill man ägna sig åt en modern version av Argbiggan tycker jag att man kan se den utmärkta filmen Tio orsaker att hata dig istället.)

Som jag förstått det var tanken att The Austen Project skulle ta sig an alla sex Jane Austen-romanerna, men det verkar ha tagit stopp efter Curtis Sittenfelds Eligible som tolkar Stolthet och fördom. Men vi får väl se om Mansfield Park och Övertalning dyker upp. I dagsläget finns utöver de ovan nämnda alltså Joanna Trollopes variant på Förnuft och känsla, och Alexander McCall Smiths version av Emma.

Boken finns att köpa här. Jag lyssnade på den i en app nära dig.

Stardust av Neil Gaiman

Till vår utmaningslista bestämde vi oss för att ha varsin punkt som är en stor utmaning att ta sig an. För min del blev det fantastisk à la monster och drakar, som verkligen inte är min starka sida. Jag har tipsats om Stardust tidigare när övernaturligt och liknande dykt upp på bokbingon och sådant, men det har inte blivit av att jag läst den.

Förrän nu! Och det är jag väldigt glad för. Neil Gaiman läser själv in boken (jag lyssnade delvis och läste delvis) och det är helt underbart att lyssna på hans röst. Som sammet för öronen. Inlevelsefullt utan att vara för teatraliskt.

Det är en saga, rätt och slätt, där den unge mannen Tristram i den lilla staden Wall blir kär i den vackra Victoria. Han erbjuder henne vad som helst om hon vill kyssa honom (eller allra helst gifta sig med honom) och hon önskar sig en fallen stjärna som de ser på natthimlen.

Tristram lämnar Wall och dess murar för att ge sig ut på jakt efter den fallna stjärnan, men det är förstås lättare sagt än gjort – och han är heller inte ensam om att leta efter den.

En otroligt fin, lagom spännande och väldigt rolig berättelse. Gaimans humor är svårslagen. Så mysig läsning.

Boken finns att köpa här.

The Assistant av S K Tremayne

Jo är ung och nyskild, och har haft den stora turen att kunna flytta in i sin bästa kompis gästrum i den mer fashionabla delen av Camden Town. Där kan hon bo nästan gratis medan hon harvar sig fram som frilansskribent. Lägenheten är tjusig och mycket högteknologisk – värme, ljus och det mesta styrs genom en elektronisk assistent, Electra. Jo småpratar med henne ibland, för att få lite sällskap då kompisen allt som oftast är hemma hos sin pojkvän.

En dag vänder sig dock Electra emot henne och yttrar meningen ”I know what you did.”. Jo blir skräckslagen, för hon har mycket riktigt gjort något hemskt i sin ungdom, men det vet bara två personer om – hennes ex-man, som hon har en god relation till, och hennes bästa vän. Assistenten blir mer och mer påstridig och vet mer och mer om det som hänt, men hur är det möjligt och vem kan vilja Jo så illa? Det hela eskalerar bortom all kontroll och plötsligt är alla misstänkta.

London täcks av snö och temperaturen faller (nå, minusgraderna är inget som jag som svensk blir imponerad av men det ÄR faktiskt så att man fryser mer i England vid nollstrecket än vid -10 i Göteborg och då är det ganska blött här också) – jag tänker på beskrivningarna av Sylvia Plaths sista vinter i livet innan hon faktiskt dras in i Jos medvetande. Fitzroy Road, där Plath tog sitt liv, ligger runt hörnet och Jo blir fascinerad av hennes öde – till den grad att hon tror sig se Plath med de två barnen kämpa sig genom snön.

Jos pappa tog sitt liv under en episod av schizofreni som debuterade sent i livet, och hon börjar undra om hon lider av samma sjukdom.

Fler hemligheter kommer i ljuset, och upplösningen blir något kaotisk men alla trådar knyts ihop på ett bra sätt även om det känts lite spretigt på sina ställen. Det är snyggt gjort.

Min allra största behållning av boken är London. Jag har bott i Camden en period och tillbringat mycket tid där i allmänhet, gatorna och platserna som beskrivs är mycket bekanta och beskrivna väldigt fint. Kanalerna, promenaderna, parken.

Men jag gillar berättelsen i sig också. Jag har aldrig levt med en elektronisk assistent och det kommer jag nog inte att göra i närtid heller. Jag är inte så nervös för att min data finns ute på nätet, men elektroniska assistenter gone rogue är inte särskilt tilltalande… 😉

Boken finns att köpa på engelska här. Jag gissar att den kommer att översättas till svenska, då Tremaynes böcker verkar ha gått bra här tidigare. Jag lyssnade på boken, som avslutas med en författarintervju – kul!

Ett förbud mot mord (Kommissarie Ganache, #4) av Louise Penny

Man vet att när en stor grupp människor samlas på ett och samma ställe – gärna en herrgård eller en ö – och det är en deckare man har i händerna så kommer stort drama att uppstå. Så även här. Det är väldigt spännande, för i detta fallet är det en familj som ska ses och då blir det förstås alltid extra dramatiskt.

På Manoir Bellechasse ett par timmar från Montréal har familjen Finney samlats för sin årliga sammankomst. I år är det extra speciellt, då en staty över familjens patriark som nu är bortgången sedan flera år, ska avtäckas i herrgårdens trädgård. Sommarhettan är tryckande, och ju mer temperaturen stiger i luften, desto mer stiger temperaturen hos de deltagande familjemedlemmarna. Somliga har inte setts på flera år, somliga har en bitter rivalitet som aldrig slutat koka, och somliga har hemligheter. Till familjen hör även Peter och Clara, som vi ju känner från tidigare böcker.

En kväll blåser hettan upp till storm, och morgonen därpå hittas en av deltagarna död i trädgården – krossad av faderns staty.

Som tur är befinner sig även kommissarie Gamache på herrgården tillsammans med sin fru med det fantastiska namnet Reine-Marie (som betyder Drottning Marie på franska). De ska fira bröllopsdag, men Gamache får förstås annat att pyssla med. Det konstateras snabbt att det inte finns någon chans att statyn fallit av sig själv, men det verkar även otroligt att någon skulle ha kunnat välta statyn utan hjälp av någon form av tung maskin, och sådana spår finns inte.

På herrgården finns även personal, förstås. Somliga har varit där i evigheter, andra är unga, oerfarna säsongsarbetare. Alla blir sällade till den stora skaran misstänkta.

Jag har sagt det förut, men jag är så glad att jag och kommissarie Gamache-böckerna har träffat varandra, till slut. Riktigt spännande och klurigt, med alldeles lagom mycket om huvudpersonernas privatliv för att man ska kunna komma dem inpå livet och förstå mer om varför de tänker och agerar som de gör och kanske framförallt interagerar. Jag rekommenderar denna serie varmt!

Boken finns att köpa t.ex här.

Tolv hjärtan till jul av Jenny Bayliss

Jag läser inte så mycket chicklit och feelgood nu för tiden, men 2020 kändes ju ändå som året då man behövde vräka på med julmys, så jag lyssnade på Tolv hjärtan till jul. Tyvärr låg den uppe som en följetong i tolv delar, vilket alltid är irriterande när boken ju finns i sin helhet. Men nog om det.

Kate flyttade hem till Blexford för att ta hand om sin pappa för fyra år sedan. Det skulle inte bli långvarigt, men nu är hon där ändå. Hon arbetar som textildesigner för Liberty på frilansbasis och bakar åt det lilla kafét som barndomsvännen Matt har hand om, The Pear Tree Café, i byn.

Hennes kompis anmäler henne till ett dejtingprojekt – Tolv hjärtan till jul – där deltagarna ska gå på tolv dejter under veckorna som leder fram till jul. Kate är inte jättesugen, hon trivs bra med singellivet men går till slut med på att ställa upp ändå. Hela Blexford blir förstås engagerade i dejtandet och det blir en berg-och-dalbana, med allt från en dejt som inte dyker upp (men som dyker upp ändå, lite senare), till en dejt som är gay, en smått katastrofal matlagningskurs och en bil som vägrar starta i snöstorm.

Det är mysigt, det är roligt, det är varmt och med välrundade karaktärer, tycker jag. Givetvis otroligt förutsägbart, ni vet hur man bara vet att så fort en person introduceras så kan man räkna ut på en gång vilken roll hen kommer att spela i berättelsen. Men ibland gör det inte så mycket. Det är snö, glitter och romantik jag är ute efter i en julroman – men det måste finnas en bra story också. Och det lyckas Bayliss bra med.

Boken finns att köpa t.ex här.