Etikett: Albert Bonniers Förlag

Den store konstnären av Emmy Abrahamson och Hanna Jedvik

Hanna Jedvik och Emmy Abrahamson är två favoriter hos mig och jag såg genast till att komma först i kön på bibblan när deras gemensamma roman Den store konstnären var på gång. Sedan slutade det med att jag lyssnade på en stor del av den istället, för Josefin Neldén och Anna Sise gör ett så fantastiskt jobb med att läsa huvudpersonerna.

De heter Ann och Esti och jobbar båda på Sveriges Radio. Ann är en lite stökig men ambitiös trebarnsmorsa i Malmö, dit den organiserade researchern Esti skickas från Göteborg för att de ska göra en specialpodd om den berömde konstnären Niki Falc, som hittats död i sitt hem på Österlen.

De vill absolut inte jobba ihop men vad har man för val? Nikis familj är en brokig skara, inte lätta att komma inpå livet och med väldigt olika minnen av sin bror/far/exmake. Ganska snart kan Ann och Esti identifiera att det är något som inte stämmer med det gör självmordet.

Händelserna berättas växelvis och det är full fart hela vägen och ofta väldigt roligt, ibland på gränsen till dråpligt. Inte utan känslor och konflikter, givetvis, och inte utan ett och annat satiriskt hugg i kulturvärlden och mediadito. Ibland händer så oväntade saker att jag bara gapar vilket är ett gott betyg i en deckare av idag. Om jag ens ska kalla det deckare för det är minimalt med poliser inblandade. Jag hade kul med Den store konstnären och känner mig lovad en uppföljare så det är bara att vänta tålmodigt!

Boken kan man köpa här.

Lycka till av Malin Stehn

För åtta år sedan var familjen Brandt en alldeles vanlig familj. Mamma Annika, pappa Mats, storebror Erik och lillasyster Emily. Sedan sker en katastrof när Erik och hans kompis William sätter sig i en bil efter alldeles för mycket alkohol på en studentfest och kör rakt in i en lyktstolpe. De hittas liggande utanför bilen. William klarar sig med lindriga skador och lättare minnesförlust, men det blir betydligt värre för Erik. Hans mamma är övertygad om att William orsakade skadorna med flit eftersom Erik var hans konkurrent i fotbollslaget och det skär sig mellan de två familjerna som tidigare umgåtts tätt.

Åtta år senare ska Emily och William gifta sig. Ingen i hennes familj är särskilt pepp på detta, men de åker mer eller mindre motvilligt till Örenäs slott för att vara med på bröllopet ändå. Annika och Mats är numera skilda, han lever tillsammans med Isobel och Annika dricker för mycket i sin ensamhet. Erik flydde till Göteborg och journalistutbildningen och kommer till slottet tillsammans med sin assistent Nike. Och Emily är så lycklig att äntligen få gifta sig med den mycket framgångsrike William. Hänt i veckan har fått exklusiv rätt till bilderna och bröllopet är påkostat och tjusigt.

Vi vet redan från prologen att festen kommer att sluta när en frackklädd person hittas död i slottsparken. Vem det är vet vi dock inte. Vägen dit blir tydligare och tydligare genom berättelser bakåt i tiden och plötsligt finns flera motiv och möjliga gärningsmän för det potentiella mordet som skett.

Jag lyssnade för en gångs skull, för jag ville gärna läsa denna inom ramen för månadens tema och kön var lång på biblioteket. Det finns fyra inläsare, vilket jag tycker blir väldigt lyckat när flera perspektiv läggs fram. En helt okej thriller om uppoffring och vad man gör för sin familj tycker jag. Jag förstod hyfsat tidigt vad som hade hänt, men vägen dit var spännande och lagom oväntad ändå.

Jag skrev häromsistens om hur trött jag är på lemmar som ligger i onaturlig vinkel från kroppen och denna inleds just med en sådan. Trots det fortsatte jag lyssna och det är jag ändå glad för.

Boken kan man köpa här.

De osannolika systrarna Mitford av Cecilia Hagen

Var sjutton ska man börja med systrarna Mitford frågar jag mig. En fascist, en nazist, en kommunist, tre författare, en som försökte sig på en sångkarriär… ja, det fanns en bror också. Fascist han också.

Cecilia Hagens bok om de mytomspunna systrarna har legat i mammas fritidshus i många herrans år. Jag tror att den medföljde ett nummer av Amelia. Jag har plockat upp den men inte riktigt orkat hänga med i dessa oerhörda berättelser men nu fick det bli dags. Parallellt läste jag lite i The Mitford Girls av Mary S Lovell, som är betydligt mer välskriven och omfattande, men därmed också ännu besvärligare att hålla reda på.

Systrarna Nancy, Pamela, Diana, Unity, Jessica (Decca) och Deborah föddes mellan 1904 och 1920. Familjen var (eller ja, är) aristokratisk, släkt med Winston Churchill (två av systrarna gifte sig med två av hans brorsöner) och det är ingen hejd på hur många kända personer som förekommer i systrarnas liv. En barrikaderar sig tillsammans med Martin Luther King, en är bästis med Evelyn Waugh, men det som är mest fascinerande är nog ändå Unitys besatthet av Hitler.

Hon flyttade till Tyskland, München närmare bestämt, för att kunna vara nära sin stora idol. Varje dag gick hon till restaurangen där Hitler åt lunch och till slut lyckades hon få träffa och lära känna honom. De blev riktigt goda vänner och Hitler ordnade till och med en lägenhet åt henne. Hon meddelade när andra världskriget bröt ut att om hennes två älskade länder England och Tyskland skulle bli fiender skulle hon skjuta sig i huvudet. Det gjorde hon också.

Diana och hennes man hamnade i fängelse eftersom maken ledde British Union of Fascists. De fick, tack vare sina kontakter, lov att bo tillsammans i en liten stuga på Holloway Prisons marker. Otroligt.

Ett rörigt och plottrigt inlägg – jag inser det – men det är en väldigt rörig historia också. Men fascinerande! Alla sex systrar beskrivs som otroligt vackra och charmerande och jag tror absolut att det stämmer. Jag kanske skulle rekommendera att man lyssnar på en podd eller så istället för att läsa Hagens bok just, men det är en jäkla resa.

Sällskapsmänniskor av Candice Carty-Williams

Sällskapsmänniskor (People Person på originalspråk) var hett efterlängtad hos mig och många med mig som älskade Candice Carty-Williams debut, Queenie. Jag blev sannerligen inte besviken!

Curtis Pennington har fem barn med fyra mödrar. Lustigt nog har den äldsta och den yngste i skaran samma mamma. Det är Nikisha, Danny, Dimple, Elizabeth och Prynce. Utöver de två som är syskon har de knappt setts genom åren, men en dag kliver Curtis upp och bestämmer sig för att detta är dagen då alla ska träffas. Han plockar upp allesammans i sin guldfärgade Jeep och kör till Clapham Common med dem så att de ska få äta glass tillsammans. Lite lagom awkward. Nikisha är då 19 år och känner trots allt ett visst ansvar för sina syskon – så hon ger dem sitt nummer och säger åt dem att de alltid kan ringa om något skulle hända – för hon vet att de ju inte kan förlita sig på sin pappa.

Femton år senare händer mycket riktigt något. Dimple är vid det här laget trettio år och vill inget annat än att vara en framgångsrik influencer med många följare, fast hon ligger runt 200-strecket än så länge. Hennes följare är lojala och fina mot henne men det är också det enda umgänget hon har förutom sin hopplösa pojkvän. Och det är i samband med ett besök av honom som hon nu måste ringa Nikisha för att få ganska akut hjälp i en situation som uppstår – och alla syskonen kommer med.

Jag förväntade mig verkligen inte den vändning berättelsen tar såpass tidigt i romanen men det blev så väldigt effektfullt – jag kan inte säga vad det är, ni måste läsa själva. Detta är till stor del en väldigt rolig berättelse med mycket mörk humor, kantad av sorg och övergivenhet, missbruk och elände. Men framför allt handlar det om familj, syster- och broderskap och föräldraskap (och bristen därpå). Syskonen är väldigt olika men i och med det som händer har de inte längre bara en halvkass far gemensamt utan väldigt mycket mer än så.

Fem stjärnor från mig!

Boken kan man köpa här.

Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie

Jag är ingen stor läsare av noveller, men blev ändå sugen på att ge mig på Chimamanda Ngozi Adichies samling från 2009.

Här finns tolv noveller – sex utspelar sig i Nigeria, fem i USA och en i Sydafrika. Det de har gemensamt utöver att samtliga huvudpersoner är från Nigeria, är kulturskillnader av olika slag. Flera karaktärer har flyttat till USA för att skapa ett nytt, bättre liv, men det är svårt att assimilera sig i ett samhälle som är så olikt det man kommer ifrån, och där man hela tiden bara är afrikan och någon sorts ofrivillig representant för hela Afrika.

I flera av novellerna märks de amerikanska influenserna på Nigeria tydligt, på något vis parallellt men samtidigt motsatt med det patriarkala, traditionella och religiösa arvet. Korruption, politik, våld, diktatur och Biafrakrigets efterdyningar finns alltid närvarande.

En annan sak novellerna har gemensamt är innerligt skapade huvudkaraktärer som är lätta att tycka om och känna för. Många bifigurer ger dock rakt motsatta känslor.

Uppslitande men varmhjärtat. Mycket fint!

Boken kan man köpa här.

Malma station av Alex Schulman

Alex Schulmans senaste roman har varit efterlängtad av många, inklusive mig. Jag har verkligen tyckt om böckerna han hittills skrivit om sin familj och med inspiration från sin familj (utom the one that must not be named, Att vara med henne etc.) men det känns kul att han nu kommer med en bok som står mer på egna ben.

¨Malma station utspelar sig på ett tåg till – japp – Malma station. Fem personer reser – en pappa och dotter, ett krisande par och en ung kvinna. De reser dock inte samtidigt – en resa sker på 70-talet, en tidigt 2000-tal och en kring nutid. De har med varandra att göra, men läsaren vet inte riktigt hur än. Det blir dock tydligt ganska snabbt hur det hänger ihop, men jag måste erkänna att jag rörde ihop det. Kanske är jag lite för trött på kvällarna för tidsperspektiv som hoppar fram och tillbaka.

Hur som helst. Historierna som lett fram till att dessa fem personer reser till Malma station berättas, lite i taget. De berättar om barndom och ensamhet och är så hemskt vemodiga och jag blir gråtfärdig flera gånger och lovar mig själv om och om igen att min egen dotter aldrig ska känna sig oönskad, eller övergiven, eller ensam eller shame:ad. Bitar av dessa historier spårar ur något. Jag förstår att det är för att skapa någon form av chock hos läsaren, men det kanske hade kunnat göras lite mer subtilt.

Det är alltid intressant att fundera över varför människor är som de är, och det är just det denna roman handlar om. En liten händelse kan påverka något långt fram i livet, en hastig ogenomtänkt reaktion, eller något ett barn råkar höra som hen inte borde. Det dysfunktionella som Schulman gjort sig känd för finns i allra högsta grad med här, och det är ju engagerande men kommer kanske inte riktigt fram så bra som i tidigare romaner. Det är lite för stökigt och det vackra språket Schulman har blir här svulstigt på samma sätt som Gardells prosa kan vara.

När jag lade ner boken kändes den som en solklar fyra, men nu vet jag ärligt talat inte vad jag tycker. Det har gått ett antal veckor nu eftersom jag är så plågsamt långsam med att få ur mig blogginlägg och ju mer jag tänker tillbaka desto mer inser jag att efter de tidigare mästerliga romanerna såsom Glöm mig och Bränn alla mina brev var Malma station något av en besvikelse. Den är inte dålig – den är bara inte lika bra.

Boken kan man köpa här.

Göra mig förtjänt av Alice Dadgostar

Den nya tidens arbetarlitteratur attraherar mig stort. Elise Karlssons Linjen och Gränsen är två exempel, och fantastiska Dalenglitter av Wanda Bendjelloul ett annat. Alice Dadgostars Göra mig förtjänt kvalar definitivt in i genren och är helt otroligt bra.

Darya närmar sig trettio och skulle egentligen blivit något helt annat, men nu jobbar hon i förskolans vikariepool. På Höjdens förskola får hon till sist en ordinarie tjänst. Området där förskolan ligger är fullt av villaområden och föraktfulla, priviligierade föräldrar med viktiga jobb. Inne på förskolan handlar det mest om att hålla sig och barnen över vattenytan. Det är hög sjukfrånvaro, pandemin rasar, det finns ingen tvättmaskin och de som jobbar sliter ut sig. Cheferna menar väl men är stressade.

Mycket tid eller energi till fritid finns inte. Granntanten (som har en charmig besatthet av Olof Palme) är rar och omtänksam, men det blir inte mycket mer i social väg. Nätterna är sömnlösa. Hur ska det gå ihop – och hur ska Darya kunna hitta sin plats här i livet?

Jag tyckte otroligt mycket om Göra mig förtjänt, men det är inte utan att jag får lite ont i magen också. Om ett år ungefär ska vår lilla dotter skolas in på förskola och jag vill att det ska bli bra för både henne och hennes pedagoger. Nu bor vi inte i ett område med villor och viktiga jobb som primära identifikationsfaktorer, och jag hoppas att de som finns häromkring är mestadels toleranta och snälla. Jag lovar i alla fall här och nu att bli en så o-jobbig förälder jag kan. Dadgostars prosa är ganska avskalad och det hjälper budskapet framåt. Man känner hur trött och pressad Darya är i varenda mening. En verkligt toppenbra roman. (Jag inbillar mig såklart att den utspelar sig i Göteborg, i ett av de tjusigare områdena givetvis, men det finns egentligen ingenting som indikerar att det är så i boken.)

Alice Dadgostar har tidigare skrivit Roxy som jag också tyckte mycket om. Göra mig förtjänt kan man köpa här.

Hennes rykte av Sarah Vaughan

Emma Webster är brittisk parlamentsledamot i skuggregeringen. Hon har en tydlig profil och utsätts därmed för massor av hat och hot, främst på nätet förstås. Hon driver och får igenom en kampanj kring hämndporr och skydd av offer, vilket inte direkt gör livet enklare. Men hon brinner för frågan och går upp i den med hela sin själ.

Så händer något i hennes privatliv: hennes dotter begår ett stort misstag. Emma gör allt hon kan för att skydda flickan men det är svårt att undkomma media. En ödesdiger dag hittas en av journalisterna som hotar att avslöja skandalen död i lägenheten som Emma delar med två andra kvinnliga parlamentsledamöter.

Rättegången som följer är väldigt spännande. Ända sedan jag läste deckarna om Rosenbaum som tonåring har jag varit väldigt fascinerad av just court room dramas och Vaughan lyckas väldigt bra med att upprätthålla spänningen. Inte bara Emma kommer till tals som berättare, utan även dottern, dotterns nya bonusmamma och en journalist får berätta sin sida av historien. Nya saker kommer fram efterhand och ja, det är väldigt bra.

Den mörka sidan av politiken liksom den mörka sidan av media – som gemene man kanske är mer bekant med – kommer fram tydligt och även om jag egentligen var väldigt trött på allt vad politik hette när jag läste boken, mot slutet av valrörelsen, väckte det verkligen mitt intresse. Vaughan skriver bra karaktärer som stannar hos läsaren. En riktigt bra spänningsroman.

Boken kan man köpa här.

Andra böcker av Sarah Vaughan jag har läst är Små katastrofer och Efter skandalen. Den senare har blivit utmärkt tv-serie på Netflix.

Harun och sagornas hav av Salman Rushdie

Salman Rushdie skrev Harun och sagornas hav till sin son när han gått i exil på grund av fatwan som utfärdades emot honom 1989. Det är en svindlande saga om pojken Harun, vars pappa är sagoberättare men som förlorar sin förmåga att berätta när mamman sticker med en granne.

Harun ger sig ut i världen för att hitta pappans sagoskatt och hamnar på jordens andra måne. Där, i Sagornas Hav, finns nämligen alla världens sagor.

En mysig, rolig och spännande liten bok! Jag har väl tänkt att Rushdies författarskap varit alldeles för stort och krångligt för mig, men man kan bli överraskad och det blev jag. En bra cirkelbok var det också!

Boken kan man köpa här.

Monopolet av Måns Wadensjö

Måns Wadensjös Monopolet handlar om Alice, som börjar jobba som timvikarie på Systembolaget, i en butik i ett köpcentrum någonstans i Stockholms utkanter. Det låter inte så intressant, kanske? Det är det – för det visar sig att Systembolaget är som ett eget samhälle inom Stockholm och Sverige. Här finns ett eget språk, egna regler, egna mål och egna fasor (julhandeln).

Jag har jobbat i ett par olika sorters butiker, och det är mycket man kan känna igen även om jag aldrig behövt avvisa folk från att handla cornflakes eller skor för att de är för berusade. Personalrummen, uniformerna, de outtalade ”tävlingarna” om vem som är snabbast. Stamkunder och storhelger. Wadensjös berättelse är både humoristisk och ömsint, på något vis. Karaktären Alice utvecklas både fysiskt och psykiskt, och även om jag först tyckte att hon var lite mesig växte hon hos mig – alltid välkommet i en roman. En intressant och välskriven skildring av samtiden och detaljhandeln.