Frågar åt en vän av Sara Molin

Sara Molin är en hyfsat ny stjärna på den svenska chicklit-himlen (om man vill kalla det chicklit – jag tycker att det passar bättre här än feelgood). I februari 2020 kom hennes debut, Som en öppen bok, och för ungefär ett år sedan julromanen En oönskad julklapp. Jag gillade båda två mycket, och det var kul att se att hon redan hade en ny på gång här i oktober.

Böckerna är både humoristiska och allvarliga, och så även denna. Lydia är avdelningschef på en kriminalvårdsanstalt vilket kan tyckas är alldeles tillräckligt att stå i, vid sidan av relationen med fästmannen Douglas. Nu ska hon dock även planera sin mormors begravning. Morfar är dement, mamma verkar halvt oberörd och hennes fyra syskon har alla starka viljor och olika åsikter om hur det här ska gå till. Douglas känner sig bortglömd – han vill att de ska gifta sig och bilda familj, men var sjutton ska Lydia hitta tiden till det också?

Av misstag skickar Lydia ett sms menat för fästmannen till Ninos, en man vars nummer hon fått av en slump. De inleder en konversation och blir goda vänner, de delar hemligheter och ber varann om råd, under förevändningen ”frågar åt en vän”. Under hösten fördjupas även Lydias relation till sina syskon, och får reda på anledningen till att hennes mamma verkar så besvärad kring allt vad mormoderns begravning heter.

Som sagt så är det både humoristiskt och delvis mörkt, men framför allt är det en varm och fin berättelse om familj, dess betydelse och att man kan bli överraskad även av de personer som alltid funnits i ens liv. Man vet sällan allt om alla, inte ens de som kanske står en allra närmast. Lättläst utan att vara banalt, det flyter på fint och Sara Molin må vara extremt produktiv men inte på bekostnad av kvalité.

Boken kan man köpa här.

Isbrytare (Strindberg, #2) av Kristina Ohlsson

Jag visste att Kristina Ohlsson planerade en serie om antikhandlaren August Strindberg på Sotenäs, men hade helt glömt att denna var på gång. Det blev en trevlig överraskning, således, när Storytel-appen berättade för mig att den var släppt! Jag tyckte otroligt mycket om Stormvakt, det var både en trevlig relationsroman som utspelar sig i en kommun som jag känner mycket väl och en bra deckargåta.

August har flyttat till ett annat hus på Hovenäset, butiken i Kungshamn går strålande och han är otroligt kär i Maria. Hon vill dock aldrig stanna kvar hos honom hela natten, utan tar cykeln hem tidigt varje morgon. Hennes misshandlande man sitter i fängelse då han åkte dit med narkotika på sig – troligen planterad narkotika, men hur kan det ha gått till?

Det är vinter och vackert i havsbandet, men en natt brinner två sjöbodar ner – den ena är Augusts egen, den andra tillhör den äldre mannen Axel som bott på Hovenäset sedan födseln. Ännu några dagar senare hittas Axel död i sitt hus, liggande i trappan. I huset finns fingeravtryck – bland annat från ett litet barn.

Parallellt med dessa berättelser finns också två maskrosbarn, vars alkoholiserade mamma inte kan ta hand om dem ordentligt. Morbrodern finns till hands och vill hjälpa, men det är lättare sagt än gjort. Snart upptäcks en koppling mellan familjen och branden på Hovenäset – och senare även till mordet.

Spännande, klurigt och i fantastiska miljöer. Mord är förstås aldrig mysigt egentligen, men det finns deckare som är mysiga. Detta är en av dem, och jag hoppas att detta blir en riktigt lång serie. Jag gillar verkligen huvudpersonerna och de återkommande bifigurerna och Ohlsson skriver bra intriger med intressanta infallsvinklar.

Boken kan man köpa t.ex här.

Smakebit på söndag, 28 november 2021 – Tidsfördriv av Matilda Gunnarsson Rathsman

Det är första advent och det ligger faktiskt snö på marken i Göteborg. Jag blev förvånad när jag klev upp tidigt imorse och såg att den lagt sig, det känns som om det händer väldigt sällan. Men nog är det mysigt och – nu ska jag bara klyschig – det lyser ju faktiskt upp lite grann. Snö tillsammans med adventsljusstakar och stjärnor är himla stämningsfullt.

Jag läser enormt långsamt för tillfället – en bebis som är mitt inne i sitt första utvecklingssprång och bara vill äta, skrika och ligga nära nära på kvällarna och effekten av detta – en mycket trött mamma som somnar ifrån det mesta när chansen ges. Men det är mestadels alldeles fantastiskt, såklart ❤ ❤ ❤

Men jag läser så gott jag kan, just nu en ungdomsbok med väldigt intressant premiss. I Tidsfördriv av Matilda Gunnarsson Rathsman vet alla det exakta datumet de kommer att dö, och vad det sista de kommer att se i livet är. Man kan inte lura döden t.ex genom självmord – tror man i alla fall. My är sjutton år och har ett år kvar att leva när boken tar sin början. Här har vi hunnit lite längre fram.

227 dagar kvar

Märtha kommer emot mig på skolgården. Jag låser upp mobilen, bläddrar bland apparna, låser den igen, stirrar på bakgrundsbilden. Märtha och jag, vi ler, jag stirrar anklagande tillbaka. På bilden sitter vi på en stenmur och håller i varsin glasstrut. Märthas hand i mitt hår. Jag har strössel på näsan och blundar för att inte få solen i ögonen. Bilden är från i somras, från den där varmaste veckan i juli då solen och himlen och havet gjorde det lättare att låtsas att vinden hade tagit alla våra problem.

Ur Tidsfördriv av Matilda Gunnarsson Rathsman, Vox by Opal, 2021

Upplägget väcker onekligen tankar. Det är svårt att inte tänka på Slutet av Mats Strandberg vad nedräkningen, och den alltför tidiga döden anbefaller, men här har alla olika dödsdatum och det är ingen naturkatastrof som väntar. Hittills är den i alla fall lika bra!

Jag önskar er alla en fin och skön första advent. Här blir det lite glögg och saffransbulle lite senare idag. Kanske även en promenad för att visa lillan den första snön!

Fler Smakebitar finns att läsa hos Astrid Terese!

Halva Malmö består av killar som dumpat mig av Amanda Romare

Vi har sett en och annan roman på senare år om dejting och Tinder och hur hopplöst det kan te sig att försöka hitta rätt i djungeln. Vissa är onekligen bättre än andra – Maria Maunsbachs Bara ha roligt är ett exempel på en alldeles utmärkt sådan – och kanske är det inte en tillfällighet att även den utspelar sig i Malmö. Just Malmö är en stad som jag aldrig riktigt varit i, förutom en kort promenad runt centralstationen en gång i väntan på tåget till Ystad. Kanske gör det det hela lite extra spännande, jag vet ingenting om barerna eller torgen som finns med i böckerna. (Dock blir jag väldigt sugen på att tillbringa lite tid där!)

Huvudpersonen i Halva Malmö består av killar som dumpat mig försöker med allt. Tinderdejtande förstås, ragg på krogen och över, i och under sin egen liga. Massor av yrken, massor av läggningar (och ligg) – men ingen som vill bli ihop. Hon och hennes gäng kämpar för att försöka förstå hur tvåsamhet i vår tid är menad att funka. Det är inte lätt, det är ett som är säkert.

Halva Malmö är mörk och ibland lite hemsk men framför allt fruktansvärt rolig. Romare skriver fantastiskt bra, formuleringarna är alldeles utmärkta och trots att bitar är lite fragmentariska (eftersom de handlar om rätt många olika personer) känns det stilsäkert och knivskarpt.

Jag blev hela tiden påmind om något annat när jag läste, men kunde inte komma på vad. Det var inte Maunsbach som ovan, det var inte Sofia Rönnow Pessahs Männen i mitt liv även om vissa delar är lika – men så såg jag att någon på Goodreads nämnt Tove Folkesons fantastiska Kalmars jägarinnor och där satt den. Mycket bra! Jag ser verkligen fram emot mer av Amanda Romare.

Stor bonus för otroligt snyggt omslag! Boken kan man köpa här.

De rotlösa av Frida Skybäck

Det är alltid spännande när författare byter genre tycker jag. Ibland blir det mer lyckat än annars. Frida Skybäck har tidigare skrivit feelgoodromaner, jag har läst en av dem och gillade. De rotlösa är en spänningsroman som berättas ur tre perspektiv, vilket inte är det lättaste – jag tycker att hon har lyckats bra. Det tog lite tid för mig att ta mig igenom den eftersom jag började läsa den samma dag som igångsättning av min förlossning startade – dagarna efter det var inte direkt fyllda av lästid 😉 (Det är de inte nu heller, eller bloggtid, tro mig.) Berättelsen hade nog vunnit på om jag hade läst den lite tätare. Men det är inget att göra åt!

Lydias lillebror Dani hamnade i trubbel redan som ung tonåring, men har nu lämnat brottets bana och lovat att aldrig mer återvända. Därför blir Lydia bestört när polisen kontaktar henne och berättar att Dani är misstänkt för att vara inblandad i en ung kvinnas försvinnande. Man har rörliga bilder från Malmö Central där Dani och Linnea, den försvunna kvinnan, syns tillsammans. Dani själv är också spårlöst försvunnen och Lydia bestämmer sig för att nysta i fallet på egen hand, för det finns flera faktorer som inte stämmer.

Lydia, Dani och Linnea får alla berätta sin sida av historien och det hela läggs fram, sakta men säkert. Tempot känns ganska långsamt för att vara en spänningsroman, men det är effektivt – särskilt som boken är föredömligt kompakt på sina drygt 300 sidor. Spänningsbiten blir för mig sekundär här, för relationerna och tankarna kring hur ens uppväxt och miljö påverkar en hela livet är intressantare.

Välskrivet med nyanserade karaktärer och betydligt mer djup än i många spänningsromaner jag kommit över. Förlagen sprutar ju ur sig dessa psykologiska thrillers och ibland är det helt hopplöst att försöka sålla och hitta rätt. Jag läser gärna mer spänning av Skybäck, om sådan kommer. Tills dess får jag nog passa på att läsa någon mer av hennes feelgood-romaner.

Boken kan man köpa t.ex här.

Elva änkors man (Marianne Jidhoff, #11) av Denise Rudberg

Somliga av titlarna i elegant crime-serien är helt obegripliga i relation till handlingen – detta är en av dem. Jag har ingen aning om vad den ska hänvisa till – men jag gillar tanken på att varje titel har en siffra i sig – detsamma gäller ju för Rudbergs serie om Kontrahenterna, inser jag nu.

Böckerna i serien har en hel del annat gemensamt, förstås. Östermalm, god mat och vin, vit tryffelnougat och smygrökning under fläkten. Tidigare har en ”will they – won’t they”-dynamik också funnits mellan två av huvudpersonerna, men det har nu rett ut sig och den trevande romantiken verkar ha blivit vardag ganska snabbt. En annan gemensam nämnare är förstås att varje bok innehåller ett högprofilerat och känsligt brott som inte kan lösas av ”vanlig” polis utan behöver tas om hand av ”syjuntan” som utredningsgruppen som Marianne Jidhoff leder kallar sig.

I detta fallet handlar det om en nyskild och omsusad politiker som utsätts för utpressning. Hon har en känsla av att det har med nätdejtingen hon ägnat sig åt på sistone, men har inga bevis. Samtidigt försöker änkemannen Alain starta om sitt liv efter hustruns bortgång. Han är gay, men har tryckt undan sin läggning under hela livet. Kan han hitta den sanna kärleken på nätet? Och kan man lita på folk man ännu inte träffat – och bli kär?

Nätdejting och bedrägeri är ständigt aktuellt och intressant i vår tid. Peter James skrev väldigt bra om det i en Roy Grace-bok, Dead at first sight – en annan sort än här förvisso, men jag kom att tänka på den för det var väldigt intressant. Denna story är betydligt tunnare – men böckerna är lättlästa, lättsmälta och kräver nästan ingenting av läsaren. Det kan vara rätt skönt! Jag läste den under de två dagar som föregick igångsättning av min förlossning, och hade definitivt ingen koncentration till övers för avancerad litteratur.

Många verkar tycka att det är lite irriterande att det skrivs så mycket om mat och godsaker men det gör mig absolut ingenting. Nästa gång jag är i Stockholm ska jag definitivt se till att ta mig till Ejes chokladfabrik och testa deras vita tryffelnougat, som är Mariannes last vid sidan av cigarillerna. Undrar just om försäljningen av just den produkten stigit sedan Elegant crime-serien kom… 🙂

Boken kan man köpa här!

Blåmärken av Lina Arvidsson

Det är sent nittiotal när vi träffar Stella. Hon jobbar på ett äldreboende och trivs bra, men har ett helvete hemma med sin misshandlande och kontrollerande sambo, Samuel. Till slut händer något som får Stella att inse att hon måste komma därifrån, och lägligt nog får hon reda på att en gammal vårdtagare har testamenterat sin jättevåning på Söder till henne.

Lägenheten bär på hemligheter, vilket även grannkvinnan Lilly verkar göra. Stella försöker ta reda på vad Maj, lägenhetens tidigare ägare, pysslade med i lägenheten under sin livstid. Lilly låtsas inte veta något, men Stella förstår snart att hon i allra högsta grad var inblandad i verksamheten. Mer och mer kommer fram i ljuset via foton och brev och det är riktigt intressant – faktiskt min favoritdel av boken, även om det kanske mest är tänkt som en sidohistoria.

Det räcker förstås inte att Stella flyttar för att hon ska kunna bli kvitt Samuel. Sådana män ger sig inte så enkelt och detta är en exceptionellt osmaklig typ.

En lagom spännande thriller, tycker jag. Välskriven och inte utan humor i mörkret. En större händelse i handlingen känns extremt osannolik, men jag köper det ändå. Lilly är en utmärkt karaktär som man inte riktigt vet var man har. Kul också att handlingen är förlagd till en tid innan den väldigt avancerade tekniken vi alla bär omkring på idag fanns tillgänglig.

Boken kan man köpa t.ex här.

Humlan Hanssons Hemligheter och Hola Humlan Hansson (Humlan Hansson #1 och #2) av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson (ill.)

Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson tilldelades Augustpriset 2020 för Humlan Hanssons hemligheter men det dröjde uppenbarligen innan jag kom mig för att läsa. På sätt och vis var det lika bra att jag väntade, för då hampade det sig så att bok nummer två, Hola Humlan Hansson, just kommit ut.

Titelkaraktären, självaste Humlan, är en underbart lillgammal dagboksskribent. Jag har jättesvårt att formulera mina tankar om boken, har haft uppe utkastet massor av gånger men landar inte rätt. Därför vänder jag mig till Augustjuryns motivering när priset delades ut till första boken, som löd:

Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp.

Ja. Missa inte Humlan Hansson! I andra boken reser hon och familjen till Spanien.

Första boken kan man köpa här och andra här.

Små katastrofer av Sarah Vaughan

Jag läste denna veckan innan vår dotter föddes, således höggravid och alldeles fullproppad med hormoner. Antagligen hade jag blivit lika påverkad även utan dessa variabler, men det går inte att komma ifrån att det var väldigt speciell läsning att ta till mig alldeles precis innan jag blev mamma.

Boken handlar om moderskap, föräldraskap, familj, relationer, vänskap – och rätt och fel. Vaughan har dykt upp på min radar ganska nyss, och jag har tänkt läsa både denna och den andra titeln som finns på svenska (Efter skandalen) ett tag. Jag är glad att jag gjorde det, för detta är en riktigt bra roman. Den för tankarna till Jodi Picoult, som jag läste nästan slaviskt för ett antal år sedan, i det att det handlar mycket om skuld och lojalitet och att göra rätt – ofta i en yrkesroll. (Picoults karaktärer är ganska ofta jurister, här handlar det mer om läkarskrået.)

Liz och Jess har känt varandra länge, ända sedan de var med i samma mammagrupp med sina förstfödda. Liz arbetar som läkare på akutmottagningen där Jess dyker upp en sen kväll med sin lilla tiomånaders dotter. Flickan har skadat sig i huvudet, men Jess berättelse om hur skadan uppkommit går inte ihop. Det är förstås Liz plikt att rapportera det som hänt till sina chefer och att samarbeta kring att få fram sanningen – men man vill ju förstås tro på sina vänner, hur svårt det än är. Och Liz vet också att det inte är det lättaste i världen att vara mamma alla gånger.

Tydligen säljs denna bok in som en thriller, och det skulle jag verkligen inte hålla med om. Visst är det spännande på sina ställen, men någon psykologisk spänningsroman vill jag verkligen inte kalla det. Det är en alldeles utmärkt roman, en sådan som håller kvar min uppmärksamhet då man inte vet precis allt från start, men det brittiska förlaget gör då inte boken några tjänster genom att placera den bland alla miljoner psykologiska spänningsromaner.

Boken kan man köpa här!

Beautiful world, where are you (Vackra värld, var är du) av Sally Rooney

Jag läste denna ganska snart efter att den kom ut – och blev klar dagen innan turbulensen kring Rooney satte fart. (TL;DR – Sally Rooney vill inte skriva avtal med israeliskt bokförlag och därmed få boken översatt till hebreiska pga konflikten mellan Israel och Palestina.) Jag beslutade mig för att som vanligt försöka skilja på verk och person, och för att inte se detta som en antisemitisk handling – men jag orkar heller inte gräva ner mig i det. Rooney är marxist och pratar ofta och öppet om det, vilket verkar ha en koppling till det hela, men nej, andra får engagera sig i detta. (Dock kul att ett litet svenskt förlag har erbjudit sig att köpa rättigheterna till hebreisk översättning.)

Jag har gillat båda Rooneys tidigare böcker, Samtal med vänner och Normala människor. Lyckades aldrig se klart den senare som tv-serie kom jag just på, men det är väl inte för sent än. (Vi har en tendens här henma att glömma bort att se färdigt serier vilket är lite märkligt.) Denna blev jag inte lika förtjust i, men jag kan inte riktigt säga varför. Rooney skildrar relationer, samtiden, kärlek och sex och hon gör det väldigt bra. Kanske var denna lite för utdragen och lite för kommenterande istället för betraktande.

En stor del av boken består av mejlväxling mellan två väninnor, Alice och Eileen. Alice är en framgångsrik författarinna som efter ett par riktiga succéer har dragit sig undan på landsbygden ett tag. Där träffar hon Felix via en dejtingapp – en lagerarbetare som har väldigt lite gemensamt med henne men som hon ändå får för sig att bjuda med sig till Rom på en jobbresa. Eileen bor i Dublin, jobbar som redaktör och startar upp en relation med den gemensamme barndomsvännen Simon. Insprängt i dessa delar – som delvis är väldigt roliga – kommer längre samhällskommentarer och jag hade ärligt talat klarat mig utan dem. Relationerna är intressantare, liksom karaktärernas sökande efter skönhet och lycka, som ju genomsyrar mångas ambitionsnivåer och därmed skapar mycket igenkänning.

Boken kan man köpa t.ex här!