The man who died twice (The Thursday murder club, #2) av Richard Osman

Richard Osmans romandebut, The Thursday Murder Club, var bara alldeles ljuvlig och det var så välkommet att se att bok nummer två redan var på väg. Ännu en författare som kommer att få mig att kasta mig på inköpsförslag-knappen på Göteborgs bibliotek, alternativt hastigt ställa mig i kö. Nu slutade detta med att den svenska versionen släpptes samma dag som den brittiska och jag kunde läsa den som e-bok på en gång. Kanske var det dumt att inte läsa på originalspråk, men det var inget varken jag eller boken led av.

En vecka har gått sedan slutet på första boken när Elizabeth får ett brev från sitt förflutna. Han har ställt till det för sig rejält, med pengar och diamanter, och vet att Elizabeth borde kunna hjälpa honom. Hon engagerar förstås sina vänner från bok ett i fallet.

Men det händer annat också. Ibrahim blir nedslagen och rånad när han besöker närmaste stad, och blir rejält skrämd. Är det möjligt att detta hänger ihop med Elizabeths brev?

Den underbara, något naiva men skarpa Joyce, bestämmer sig för att det är dags att antingen skaffa en hund eller ett Instagramkonto. Det börjar med det senare och det är så roligt att det är inte klokt – särskilt hennes användarnamn. Osman har haft den goda smaken att faktiskt skapa ett konto åt henne, hon har redan över 6000 följare och lägger upp mycket tjusiga bilder. Titta här bara!

Klurigt, lagom rafflande och väldigt brittiskt på det allra bästa sättet. Det är fantastiskt att Osmans debut flög rakt upp på nummer ett på alla listor och att bok två gör likadant. På publikationsdagen tror jag att böckerna låg på just plats ett och två på alla bestsellerlistorna i UK och det skulle inte förvåna mig om det fortsätter så ett bra tag. Jag hoppas att detta blir en riktigt lång och härlig serie.

Boken kan man köpa t.ex här på engelska eller här på svenska. Missa nu inte dessa!

Tänk inte! Bara kör! (Note to self, #3) av Marie Hammar och Abbe Wahlquist

Här kommer tredje delen om Ottilia i Note to self-serien – bok nummer ett heter Rutiga byxor funkar inte här och bok nummer två Vintersport går bort. Som vanligt är det ganska kaotiskt runt Ottilia – eller Otto, som hon kallas. Det är fortfarande lite märkligt att bo på fina Lidingö, och vad är det egentligen som händer mellan henne och Emil?

När mamma går med på att Otto ska få åka på ridläger över påsk blir hon förstås eld och lågor – men när hon kliver av bussen i Värmland där lägret ska gå av stapeln verkar allt lite konstigt. Hur kommer det sig till exempel att det verkar vara nästan uteslutande killar på lägret? Jo – det har blivit fel i anmälningen och Otto har hamnat på ett motocrossläger istället. Dråpligt blir det, men med värme.

Ett väldigt roligt inslag är Ottos hårt kurerade blogg, där hon friserar sanningen så det står härliga till. Charmigt och kvickt, och det är ju alltid kul att ha läst vad som egentligen hände och sedan se hur hon beskriver det för sina läsare. Mycket lyckat och ”i tiden”!

Boken kan man köpa t.ex här.

Polcirkeln (Stenträsktrilogin, #1) av Liza Marklund

Det var längesen jag läste något av Liza Marklund. Jag – som så många – var väldigt förtjust i de första böckerna om Annika Bengtzon, men sedan tappade jag bort henne lite på vägen – delvis efter hela Gömda-affären. Jag blev lite förvånad när jag hörde att hon var på gång med en ny deckartrilogi och blev väldigt sugen när många gav Polcirkeln goda omdömen väldigt snart efter utgivning. Sagt och gjort, jag läste också så fort jag hann och det är jag väldigt glad för för det är en riktigt bra bok.

I slutet av sjuttiotalet bildar fem unga tjejer en bokcirkel som del av skolans ”fritt valt arbete” – jag minns denna term från klassiska hästböcker och förstår att det handlar om ett slags tidigt Elevens val. De är ganska oväntade vänner, men fortsätter att bokcirkla när de splittras och börjar på gymnasiet. Sommaren 1980 skakas hela samhället Stenträsk i grundvalarna när en av flickorna försvinner spårlöst. Fyrtio år senare hittas hon mördad och de kvarvarande flickorna, numera kvinnorna, återvänder till hemorten.

Småstadsliv är alltid väldigt effektivt i spänningsromaner för mig – för som jag skrivit många gånger förut så kryper det i kroppen på mig bara jag tänker på att bo så klaustrofobiskt att ”alla känner alla” och alla vet framför allt vad alla gör. Hu! Marklund beskriver miljöer och stämningar otroligt bra – även hennes personporträtt är alldeles utmärkta. Relationerna är viktigare än deckargåtan tycks det mig, vilket inte gör något alls. Det blir ganska snart tydligt att mordet har med just relationer att göra (nå, så är det väl oftast), så det är verkligen på sin plats.

Jag börjar förstå mot slutet vad som troligtvis har hänt, och ibland gör ju det bara att upplösningen blir mer spännande – för jag vill inte bara få reda på vad som hänt, utan även om jag har rätt 😉 Boken höll mig i ett järngrepp och det händer inte så ofta. Ser fram emot mer Stenträsk framöver!

Boken kan man köpa t.ex här!

Come agin (Jack & Amy, #2) av Josie Lloyd och Emlyn Rees

För ett litet tag sedan läste jag om första boken om Jack och Amy av Emlyn Rees och Josie Lloyd, men var osäker på om jag läst bok #2 (vilket jag gärna ville göra innan bok #3, ja, ni vet hur jag är). et visade sig att det hade jag inte – men nu har jag det.

Det var en ganska rörig läsupplevelse måste jag säga. Jack och Amy ska gifta sig, med allt vad det innebär. Jacks gamla huskamrat Matt känner sig bortglömd och ensam men kommer att tänka på Amys bästa kompis Helen, som kanske kan tänkas vara intresserad? Deras andra kompis Stringer har fått uppdraget att sköta maten till bröllopet – en chans att äntligen bevisa sig. Han har kämpat med missbruk till följd av ett ganska speciellt komplex, och har inte alls tänkt förälska sig i Amy och Helens kompis Susie, men det går ju givetvis som det går.

Jack och Amy är kul – och Matt och Helen var kul i förra boken – men denna orkar jag liksom inte riktigt engagera mig i någon av karaktärerna eller vad som händer dem. Det är lite lagom förutsägbart, som man kan förvänta sig av denna sortens feelgood/chicklit, och stundvis rätt så roligt, men inget jag kommer att lägga särskilt på minnet. Jag gissar att bok #3 kommer att hjälpa mig minnas, hur som helst 🙂

Boken finns inte i lager just nu, men man kan förstås hålla span t.ex här om man vill.

Den sista vintern (Kommissarie Winter, #10) av Åke Edwardson

Åke Edwardson är en av de främsta Göteborgsskildrarna för mig. Det är han och Viveca Lärn och numera även Johan Nilsson och Lydia Sandgren. Fram till nyss har böckerna om Kommissarie Winter bara funnits som ljudbok på Storytel och det är de alldeles för långa och besvärliga för (för mig) – men nu, för ett litet tag sedan, började de publiceras som e-böcker också. Score! För jag vill ju gärna ta mig igenom serien – och detta är då del tio.

Winter hör hemma i Vasastan – han bor på Vasaplatsen, och det är alltid lika trevligt om man lyckas tajma läsning eller lyssning med att åka där förbi. Handlingen i Den sista vintern är också förlagd till Vasastan.

En patrull kallas till en lägenhet där en man i svår chock möter dem – han har upptäckt att hans sambo ligger livlös i sängen bredvid honom. Han grips för mord, men nekar. En kort tid därefter händer exakt samma sak en liten bit bort – även där nekar mannen till brott. Polisen räknar med att de kommer att erkänna i sinom tid, men det verkar inte riktigt bli så. En ung kriminalassistent upptäcker något som inte riktigt stämmer i båda lägenheterna och blir indragen i händelserna.

Edwardsons böcker är inte riktigt som ”alla andra” deckare. De är mer psykologiska, skrivna utan krusiduller, meningarna är ofta korta och det finns ett slags introspektion som ger en annan dimension till särskilt polisernas karaktärer. Något som kan driva mig uppåt väggarna ibland är användandet av namn. Alltför ofta används både för- och efternamn på poliserna och det ÄR inte nödvändigt, jag förstår att Aneta är Aneta Djanali och att det inte plötsligt kommit ännu en Aneta till Skånegatans polisstation. Det känns lite som när man skrev uppsats och skulle komma upp i femtusen ord och därmed passade på att utöka med lite extra namn och kanske en nationalitet för att fylla ut. Nu förstår jag att det inte är Edwardsons avsikt, men ändå. Lite babbligt. (Udda nog finns faktiskt ännu en Erik i just denna bok.)

Spännande och smart är det, hur som helst, och jag kommer såklart att läsa färdigt serien. I augusti kom del 13 ut, åtta år efter del 12, så vem vet hur länge vi får hänga med Erik Winter? Denna slutar på en riktig cliffhanger ska sägas, men eftersom det blev fler böcker är det inte så spännande som det säkert var att läsa den som nyutkommen…!

Boken finns att köpa t.ex här.

That summer av Jennifer Weiner

Jag tycker så otroligt mycket om Jennifer Weiner. Köpte Good in bed och In her shoes av en slump i någon second hand-butik i London kring 2003 och sedan dess har hon varit en av mina favoriter – av så många skäl. Hon skriver fantastiska kvinnoporträtt, hon är extremt rolig och varm och hennes intriger är alltid smarta och snyggt exekverade – och hon lyckas väva in kroppspositivitet i de flesta av sina böcker. Det är härligt när man kan lita på en författare!

Daisy Shoemaker är en typisk förortsfru i Philadelphia. Hon har en ganska schysst man, en ganska jobbig tonårsdotter, ett fint hus och ett lyckat företag – men hon kan inte sova. Hon börjar få mail som är ämnade för en annan kvinna – det är bara en punkt som skiljer deras adresser åt – och får därmed kontakt med Diana Starling, en affärskvinna som lever ett helt annat glamoröst liv. De bestämmer sig för att träffas i New York och blir snart vänner – men var det verkligen genom ett misstag med en ynka liten punkt som de sammanfördes?

Parallellt med denna berättelse finns en berättelse om en ung kvinna som jobbar som barnflicka på Cape Cod sisådär tjugofem år tidigare. Sommaren som skulle bli den mest fantastiska i hennes liv, men som istället lämnade henne med ett trauma som inte går att läka.

Det finns en liten koppling (via Cape Cod och en uppsats) till förra årets Big summer och det ska tydligen bli en sorts mestadels fristående Summer-trilogi. Därmed ser jag alltså fram emot nästa! (När jag tittar på min text från förra året inser jag att jag har inlett denna text nästan exakt likadant som då. Men så får det vara!)

Det tog lite tid innan jag förstod hur allt hängde samman här, och det blev alldeles lagom ”ahaaaa-spännande”. En mycket fin och tänkvärd sommarbok, som man kan köpa t.ex här.

Den inre kretsen (Anders Knutas, #3) av Mari Jungstedt

Jag upptäckte en massa luckor i min Mari Jungstedt-läsning när jag skrev om Där den sista lampan lyser häromsistens och plockade därför upp en gammal titel för lite lättsam deckarläsning i början av semestern. Det kan vara lite mysigt att göra så, eftersom jag redan känner karaktärerna (och vet hur det går för dem…) och inte behöver sätta mig in i något nytt sammanhang.

Det är högsommar på Gotland, och en grupp studenter som vanligtvis pluggar arkeologi i Uppsala ägnar sig åt en utgrävning på en hamnplats från vikingatiden på öns västra sida. Efter en festkväll försvinner en ung nederländsk kvinna, som senare hittas ritualmördad på en liten fågelö i närheten. Och morden stannar förstås inte där. Anders Knutas, Karin Jacobsson och de andra får verkligen något att bita i, vid sidan om sina som alltid lagom trassliga privatliv.

Ett trassligt privatliv har även SVT-journalisten Johan. Han är placerad på Gotland för att bevaka sommaren, och mordgåtorna är onekligen mer spännande än små triviala inslag. Emma, som han är galen i och vill flytta ihop med är höggravid med hans barn, men hon verkar inte speciellt intresserad av att bo tillsammans och ta relationen till nästa nivå (för mig är det lite besvärligt att förstå hur man då behåller ett barn, men…).

Alltsammans är lagom förutsägbart och kräver inte speciellt mycket av läsaren. Och det kan ju vara otroligt skönt ibland!

Boken kan man köpa här.

En familjetragedi (Lundasviten, #3) av Mattias Edvardsson

Tredje boken i Mattias Edvardssons Lundasvit släpptes sista juni, en alldeles utmärkt tidpunkt för en roman som denna. Böckerna i sviten är helt fristående från varandra, men det finns gemensamma nämnare ändå – som flera berättare med olika synsätt och minnen, och som tema relationer och familj.

De tre personer som får berätta sin historia här är Bill, som är änkling, småbarnspappa och spelberoende. Ekonomin är usel och han beslutar sig för att hyra ut ett rum till juridikstudenten Karla, som äntligen flyttat ifrån sin missbrukande mamma för att plugga. Hon vantrivs i sin studentkorridor och söker därför boende separat – och hamnar hos Bill och hans lilla dotter.

För att finansiera studier och boende tar Karla jobb som städerska. Hon blir ansvarig för Steven och Regina Rytters vackra hem i Professorsstaden i Lund. Huset ska städas grundligt två gånger i veckan och Regina Rytter tillbringar all sin tid instängd i ett mörkt rum. Varför är det så?

Jennica träffar Steven på Tinder och de inleder ett passionerat förhållande. Hon börjar dock misstänka att allt inte står riktigt rätt till och bestämmer sig för att få reda på sanningen. Hon var vän med Bills fru som gått bort, och därmed knyts allas liv samman.

När Steven och Regina hittas döda i sitt vackra hus sätter cirkusen igång. Polisförhör och mediatexter blandas med berättarnas perspektiv och det är väldigt effektivt och trovärdigt. Edvardssons språk är lättläst utan att vara simpelt, och han lyckas bra med att ge varje berättare en distinkt röst – det är alltid tydligt vem som berättar och det är snyggt gjort. Det blir alldeles lagom spännande, kapitlen är korta och gör att man hela tiden måste läsa bara lite till och upplösningen knyts ihop snyggt. Mycket bra!

Boken kan man läsa här.

Er tredje man (Kontrahenterna, #3) av Denise Rudberg

Denise Rudbergs serie om Kontrahenterna, de kodknäckande kvinnorna på Karlaplan under andra världskriget, är intressant tycker jag. Den som lyssnat till hennes Sommar i P1 häromveckan kan känna igen delar av hennes släkts berättelse här, det är fascinerande.

Jag tycker om att läsa om Signe, Iris och Elisabeth. Signe som har hand om hushållet åt professorn ute i skärgården, Iris som tar hand om sina små pojkar vid sidan av sitt viktiga arbete, och Elisabeth som ska ingå konvenansäktenskap med en homosexuell vän för att de båda ska kunna få sin frihet. Jag hade velat ha mycket mer om det tekniska arbetet, men där får vi tyvärr nästan ingenting. Det kanske kommer! Kodknäckeri är väldigt spännande, särskilt för en sådan som jag som inte alls är duktig på matte och den typen av logik.

Det jag undrar över här är varför inte förlaget lägger lite pengar på att låta böckerna träffa en redaktör. Det har varit slarvfel som skavt i de tidigare och denna är tyvärr inget undantag. Det är stavning, sakfel, upprepningar och saker som inte hänger ihop, och sådant kan verkligen ställa till läsupplevelsen för mig.

Boken kan man köpa t.ex här.

Där den sista lampan lyser (Anders Knutas, #16) av Mari Jungstedt

Det är höstlov på Gotland och ön är stilla. Sommargästerna har åkt hem och grådiset fallit. Ett par Stockholmspojkar som tillbringar lovet på Gotland i den enes familjs hus försvinner spårlöst när de ger sig ut på en cykeltur i ett raukområde. Polisen, med Anders Knutas i spetsen, får bråttom att försöka hitta dem.

När ett lik spolas upp på en strand i närheten av Visby blir det dags att leta samband. Den döde arbetar på Fornsalen på Gotlands museum, där en del egendomliga saker hänt på sistone och detta är intressanta spår att följa tycker jag. Jag kan inte så mycket om Gotlands historia, och här fick jag en liten känsla av det. (Detsamma hände trevligt nog i Galgbergets väktare av Anna Jansson tidigare i år.)

Knutas och Karin är ett av mina favoritpar i deckargenren – både som poliskollegor och numera som ett kärlekspar. De ställdes inför ett stort dilemma i förra boken, och det fortsätter i denna. Spännande är bara förnamnet, tycker jag som gillar en bra sidoberättelse i deckare.

Det är inte det klurigaste i deckarväg, det är det inte. Men det är lättläst, underhållande och alldeles lagom trevligt – så trevligt det nu blir med mord och ond bråd död, alltså. Lustigt nog ser jag att det är exakt ett år – minus en dag – sedan jag skrev om bok nummer femton! Se lista nedan.

Boken finns att köpa här.

Jag försöker smått förgäves att reda ut vilka böcker jag faktiskt läst av Jungstedt, och det är väldigt tydligt att jag inte läst dem i ordning, vilket är udda för jag brukar vara väldigt noga med det där.

Här är i alla fall serien:

  1. Den du inte ser
  2. I denna stilla natt
  3. Den inre kretsen
  4. Den döende dandyn
  5. I denna ljuva sommartid
  6. Den mörka ängeln
  7. Den dubbla tystnaden
  8. Den farliga leken
  9. Det fjärde offret
  10. Den sista akten
  11. Du går inte ensam
  12. Den man älskar
  13. Det andra ansiktet
  14. Ett mörker mitt ibland oss
  15. Jag ser dig