Två dygn på Getterön

Det var verkligen en snilleblixt att boka ett par nätter på Strandgården på Getterön, för vilket väder vi fick och så mycket vi har fått bada!


Innan avfärd blev det födelsedagstårta då jag nu uppnått den mogna (?) åldern av 38 år. Som traditionen bjuder pyntades tårtan av Paul McCartney med flagga i hand. Förra året ramlade han med ansiktet före ner i ett scone, men i år höll han sig stående.

Varmt, varmt, varmt. Det var 31 grader i skuggan i måndags när vi åkte. Men en frusen halvlitersflaska vatten i urringningen och en minusgradig cappuccino hjälpte då sannerligen.

Installerade oss i vår mycket trivsamma (men extremt lyhörda) lilla lägenhet. Det är ovant att bo på bottenplan och det är särskilt ovant när det står blandade gubbar utanför sovrumsfönstret och pratar motorcyklar! Men lite pittoreskt i alla fall. Hittade en liten stig genom skogen och var därmed i 4:e vik (otroligt oinspirerade namn på vikarna på den här halvön) på ett litet kick. Underbart! Klart, varmt i vattnet och inte en manet i sikte. Dock krabbor, stora exemplar långt inne vid stränderna – lite ovant!

Det fanns tankar på att gå ut och äta på kvällen, men nästan allt var stängt en måndagskväll så vi köpte lite gott bröd och ostar och kallskuret på Tempo istället och skålade födelsedag i Herrljunga päroncider och Ramlösa Fläder/Lime. Kvällsdoppet i 5:e Vik gick inte av för hackor – ett ljuvligt avslut på en fantastiskt fin födelsedag!

I tisdags tillbringades förmiddagen åter igen i 4:e Vik, som blev favoriten. Sol! Bad! Läsning! Mer bad! Det var uppåt trettio grader varmt, så vi undvek solen när den stod som högst och höll oss inomhus några timmar men knatade givetvis iväg igen för eftermiddags/kvällsdopp. Till middag hämtade vi en pizza, mycket gott med färska räkor och färsk svamp.

Det hade spåtts åska och oväder igår morse, men när jag vaknade var det lagom varmt och åtminstone lite soligt, så nog passade vi på att ta ett sista dopp ändå. Det mullrade lite över land, men den nådde inte ut så vi fick plaska en bra stund i lugn och ro. Skönt!

Jag hade tvättat håret och allt inför restaurangbesök och återresa till Göteborg men såg ut som en rufsfia lagom tills vi slog oss ner på Getteröns fisk & rökeri där vi åt en gudomlig makrilltallrik. Såååå gott, ni måste gå dit om ni får chansen.


Lagom till att det var dags att åka hemåt kom regnet. Tyvärr (ja, jag säger tyvärr för jag längtar verkligen efter lite regn och svalare luft) var det kortvarigt!

Ett par fantastiska dygn, alltså! Jag kommer gärna tillbaka till Getterön.

Min plats på jorden – Koster av Petter Alexis Askergren med Kristian Brandström

Mamma och jag lyssnade på denna ljudbok en kylig och regnig eftermiddag i Hunnebo med varsin stickning i knät. Utmärkta förutsättningar för en kort och lättsam ljudbok, alltså. Jag gillar Petter, även om hans musik kanske inte riktigt är min grej, och jag gillar särskilt hans alkoholfria bubbel P.lex Pure, som serverades på vårt bröllop.

Detta är Petters kärleksförklaring till Kosteröarna och Bohuslän, en fristad från kändisskapet och rapscenen i Stockholm, varvat med mat och konst och minnen. Kristian Brandström är Petters äldste vän, och är kocken som står för recept och vintips. Det är lagom underhållande, lättsmält och hjärtligt.

Tydligen innehåller den fysiska boken otroliga foton, och det går man förstås miste om när man lyssnar på ljudboken, så jag får nog passa på att bläddra i den på biblioteket en dag. Inget är ju så vackert som västkusten!

Kris, kalas och kolhydrater av Annina Rabe och Anna Hellsten

Jag är mycket förtjust i kok- och matböcker – det är egentligen det enda jag samlar på, förutom böcker i allmänhet då men det är mer något som bara händer. Många av mina kokböcker är loppisfynd, roliga gamla femtiotalsböcker med husmorstips, vackert illustrerade pastaböcker, vid sidan av Nigel Slater, Jamie Oliver och deras kollegor.

Men mina absoluta favoriter är matböcker snarare än kokböcker. Nigella Lawsons How to eat, Lotta Lundgrens Tio lektioner i matlagning och Malin Haawinds Ät din jävel är alla fantastiska, för även om de innehåller recept och instruktioner så innehåller de framför allt fina texter runt omkring. Bilder och sådant är inte så viktigt (även om jag gillar bilder i rena kokböcker, då jag sällan följer ett recept om jag inte bakar men gärna tar inspiration från färger och komposition) – texterna talar för sig själv. Även Nigel Slaters matmemoar Toast faller delvis i denna kategori.

Och nu har jag en ny favorit att lägga till denna hög – för Kris, kalas och kolhydrater är helt enkelt magnifik. Annina Rabe och Anna Hellsten berättar om livet och alla dess toppar och dalar, där matlagning och ätande ju alltid spelar en viss roll. Här finns vackra minnen bredvid djupaste sorg, berättelser om matlagning som gått rätt och matlagning som gått fel, oväntad matkärlek och tips när ”kassan är skral”, som en kategori i min (mammas, från början) Mästerkocken-låda heter. Och det är så BRA och så varmt och innerligt och trösterikt och roligt.

Jag lyssnade på ljudboken, där Rabe och Hellsten läser växelvis, och det funkar alldeles utmärkt – för recepten finns nämligen som separat PDF som man kan be förlaget om. Jag har fått min, men jag har faktiskt inte läst igenom den ännu – det sparar jag till en ostörd stund. Jag har tjuvtittat, dock, och är trygg i vetskapen om att även recepten kommer att vara skrivna på ett sätt jag gillar.

Sambalpasta (och kalla den för Guds skull inte arrabbiata eller aglio, olio e peperoncino – i alla fall inte
om det är en italienare närvarande).

Ur Kris, kalas och kolhydrater av Annina Rabe och Anna Hellsten, Bonnier Fakta: 2020

Jag vill mena att detta är en väldigt intressant bok oavsett om du delar mitt intresse för matlagning och kok- och matböcker eller inte. Jag skrattade och grät och antecknade och inspirerades och hoppas och tror att detta blir en modern matboksklassiker. Magnifikt bra.

Några härliga dagar i Hunnebo

Vi tillbringade tisdag – lördag hos mamma i Hunnebo, och här kommer en bildkavalkad ❤

Semesterns – kanske årets? – första mjukglass intogs på parkeringen utanför butiken i Göksäter på Orust. Jag köpte två klänningar och en kjol, mycket oväntat, och några garnnystan. Och ett paket servetter och några presenter. Bra avstickare på väg norrut!

Knatade ganska omgående iväg till Hästedalen via Uddens skulpturpark för årets första Hunnebo-dopp! När jag var där häromveckan var det kallt och inte speciellt inbjudande, men under denna sejour blev det bad varje dag utom onsdag då det spöregnade och vi åkte på utflykt istället, till Svenneby gamla kyrka som ligger en dryg mil norr om Hunnebo.

Kyrkan började byggas på 1100-talet och har på senare tid renoverats ordentligt under flera års tid. Häftigt! Klockstapeln står på klippan bredvid kyrkobyggnaden.

Jag fick okaraktäristiska lockar i pannan tack vare vrôlregn. Kaprifolen är vacker i alla väder.

Torsdagens badutflykt gick till S:t Görans ö. Här badade vi nästan varenda kväll när jag var yngre – oftast känns ju allt mindre nu när man är vuxen men klipporna vi brukade hoppa från såg plötsligt v ä l d i g t höga ut…! Tyvärr var badtemperaturen perfekt för brännmaneter dessa dagar, så man fick vara så god att kryssa, vakta och tajma så gott det gick.

Fick feeling och gjorde knäckig smulpaj på brynt smör, med äpplen och rabarber från grannens trädgård samt ett par nektariner. Vaniljglass till detta – avnjöts på trädgårdsmöblerna. Ljuvlig kväll.

Jag var vaken först i fredags och fick en stickstund med Flashback Forever och kaffe. Joanie Boatneck tickar på finfint! Det är väldigt rolig stickning.

Mera Hästedalen, mera skulpturer i fredags.

Musikquiz på fredagskvällen var jättesvårt men trevligt ändå. Hittar jag egengjord lemonad på en meny kan jag omöjligt säga nej och detta var en mycket bra lemonadtolkning.

Lördagsdoppet var väldigt manettätt men jag lyckades hinna i innan det blev alltför besvärligt. Pålandsvind och vattenskotrar som rufsar upp även maneter som hänger på botten = en utmaning. Men blöta blev vi och det är ju ändå poängen.

Bella Gästis är en smått famös restaurang i Hunnebo – västkustens första pizzeria, tror jag, den öppnade 1980 – och vi åt sen lunch där igår innan hemfärd. Jag tog samma som jag brukade ta som barn, Paradiso, och visst var det gott. Utsikten gick inte heller av för hackor. Dagens lemonad var bubblig på något vis, antagligen citronsaft + sockerlag + sodavatten – god, men den slog inte fredagens.

Stannade till på utsiktsplatsen vid Smögenbron på väg till busstationen. Så otroligt vackert! Ostkustens skärgård är förvisso vacker, men kan något slå västkusten? Inte för mig ❤

Första semesterveckan

Jag gick på semester förra fredagen och det var efterlängtat. Det har varit en tung vår på många sätt (även om det hänt roliga saker också) så det var verkligen välkommet att få bli ledig. Firade traditionsenligt med middag på Pinchos med Metta.

Gott och härligt och mysigt på alla vis – men jag vaknade dagen därpå med värstingförkylning och feber. Typiskt – men det gick ju över det med. Jag var ynklig och lite grinig under helgen och lite hängig ett par dagar till, men man ska ju inte klaga på en liten förkylning i dessa tider…

Har lyssnat på denna UNDERBARA bok så fort jag orkat och hunnit. Magnifik. Missa inte! Ett eget inlägg kommer snart.

Till slut fick jag, tack vare boken ovan tror jag, äntligen både aptit och lust att laga mat igen och gjorde en ljuvlig tomatsås med mozzarella i till färsk fettuccine och frysta köttbullar som fick värmas i såsen. Bra helfabrikat ska icke underskattas. Garant levererar alltid.

Stickade klart denna fina, Saga Sommertee, och lade nästan omedelbart upp nästa, en likadan i petrolblått. Typiskt friskhetstecken, bestämde jag.

I onsdags var jag människa igen. Startade dagen på balkongen med kaffe och bok, som stått på min TBR i evigheter. Eget inlägg kommer även om den inom kort.

I onsdags kom Y-L och då vi har pratat om cream tea sedan ett avsnitt av Friday night dinner häromveckan blev det en något försvenskad version av detta till sen lunch. Scones, vispad grädde och god sylt. Mums! Till kvällen blev det falafel (också Garant) med grekisk sallad, libabröd och en väldigt god yoghurtsås som egentligen bara bestod av just Larsas grekiska yoghurt med sumak och citronpeppar.

I torsdags fick vi vara hundvakt i några timmar! Mysigt.

Rabe och Hellstens bok gjorde mig även väldigt intresserad av bakad potatis, så sådana blev det i torsdags. En variant med crème fraîche, stenbitsrom, rödlök, dill och räkor, och en variant med en röra på keso, kallrökt skinka och grön paprika. Underskattad maträtt, eller?

Igår startade jag dagen med att träffa min kära vän Linda och hennes ljuvliga lilla Margo för lunch och kaffe på Kopps. Jag hade med mig packning för tre nätter – man kunde tro att jag skulle vara borta i tre veckor.

Sedan bar det av till Centralstationen där jag skulle hoppa på tåget till Munkedal. Jag älskar att åka tåg, så var nöjd med denna lösningen istället för buss med dubbla byten i ösregnet så tack mamma för hämt!

Det regnade. Lite. Men vad gör väl det när man har en stickning och snyggt läppstift?

Middag!

Tidigt till sängs. Så skönt.

Idag har vi varit i skogen. Inte så lukrativt kanske men nyttigt miljöombyte för denna stadskatt.

En annan grej som hänt under denna första semestervecka är förstås att bloggen har flyttat och fått en rejäl makeover. Det har krävt en hel del tålamod vill jag lova, och jag förstår fortfarande inte allt – men ett inlägg i taget, snart ska det nog bli ordning igen 🙂