Här finns mest böcker och annan kultur, men även lite mat och stickning och resor och andra härligheter. Vill du komma i kontakt med mig? Maila gärna tufvanderanna@gmail.com. Varmt välkommen!
Det blev lite paus här över semestern. Jag skrev massor av inlägg som publicerades ett om dagen precis i början, men sedan har det varit tyst. På onsdag börjar jag jobba igen, och det är väl lika bra att jag börjar vänja mig vid skärmen 🙂
Här kommer trettiosex bilder som vägrar lägga sig i rätt ordning. Här finns fika, bebisens första viktiga pekbok, Hunnebo, Donsö, bad, god mat, god dryck, god glass, stickning och OS. Utöver det har jag flyttpackat, vilat och druckit väldigt mycket bubbelvatten. Bebisen och jag är inne i vecka 30 (!!!), vi mår båda alldeles utmärkt förutom att jag är vansinnigt trött, om drygt två veckor går första flyttlasset från J:s lägenhet och 20 september går mitt. Glad nu att jag valde att skjuta fram det ett tag, för jag orkar verkligen inte så mycket som jag brukar…!
Jag har inte läst så mycket som jag hade tänkt mig – men det gör faktiskt ingenting. Jag har gjort annat istället. Böckerna finns kvar 🙂
Emma Hamberg gör mig aldrig besviken – hon är en av få författare som jag alltid våga ha höga förväntningar på, för hon levererar alltid. Je m’appelle Agneta var alltså inget undantag. Den fick mig dessutom att få tillbaka lyssningslusten, som flytt mig de senaste månaderna. Rätt skönt, särskilt så här års. (Och i och med att väldigt mycket släpps som ljudbok flera månader innan e-boken denna vår, av någon anledning.)
Agneta är snart femtio år, lever tillsammans med hälsofreaket Magnus som vill äta kall gröt och cykla jättefort i blanka tights. Själv gömmer hon ost bakom tvättmaskinen och drömmer om något helt annat. Barnen är utflugna och större delen av kontakten med dem sker via Swish och jobbet på Trafikkontoret är själadödande tråkigt.
En dag får hon syn på en annons i tidningen: ”Äldre pojke behöver hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig – varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike.”
Något far i Agneta, hon svarar på annonsen och efter en del tvekan står hon snart på torget i Saint Carelle, redo för sitt au pair-jobb. Hon kan ju alltid åka hem, om det inte blir bra! Bra blir det – men inte alls som hon tänkt sig. Den äldre pojken är 80+, svensk men sedan många många år boende i Frankrike, men på väg in i demensen vill han bara tala svenska. Agneta och Einar, som den äldre pojken heter, får till slut en fantastiskt fin relation. De dansar på nätterna och Einar berättar om sitt liv, om sonen han tvingades lämna i Stockholm för längesedan, och som han nu varje fredag hoppas ska dyka upp på baren.
Det är en berättelse full av mat, dryck, dofter, äventyr, värme, kärlek, lila underkläder och frankofili. Rackarns, vad jag längtar efter att få resa till Frankrike igen!
Boken finns att köpa här, men om du gillar att lyssna på böcker är denna ypperligt inläst av författaren själv. En underbart fin berättelse.
Jag hade någon fåfäng idé om att skriva en liten sammanfattning av veckan som gått varje söndag, och gjorde ju just detta för vecka 14 och var mycket nöjd, sedan glömde jag väl av det. Det har varit lite mycket att stå i på sistone och tiden går så gräsligt fort. Men skam den som ger sig, bättre sent än aldrig och andra klichéer…
Det bakas och lagas mat, förstås. Bakningen är något jag glömde bort ett tag, men nu roar jag mig med att baka frallor på helgmorgnarna, verkar det som. Mysigt!
Annars finnes här, uppifrån och ner – capellini med tomatsås och burrata, bulgogi, råstekt potatis, carbonara, en intressant ljummen bulgursallad med chorizo och rostade grönsaker samt en citrusyoghurtsås och en mycket trevlig phở på lövbiff!
Blommor och blader. (Det skiljer ganska exakt en vecka på bilderna i nedre vänstra hörnet – otroligt vad som händer så fort det blir lite lite varmare.)
Vi mindes resan till Nederländerna och Keukenhof för två år sedan då vi förlovade oss och åt ost och sådant.
Två efterlängtade böcker blev tillgängliga på biblioteket och jag fixade naglarna. Den isblå färgen var ett infall men ett väldigt bra sådant, tycker jag.
Snart, snart är det äntligen HELG! På söndag ska jag på escape room à la Magic School med två kompisar som jag inte sett på en evighet, längtan är stor!
Jag fick ett infall förra söndagen, efter att ha sett fantastiska Donsö-bilder på min kusins Instagram, och konsulterade honom gällande boende. Jajamensan, det fanns rum åt oss onsdag-torsdag så jag bokade och meddelade min chef hastigt och lustigt att jag tänkte vara ledig på skärtorsdagen. Ovan är ett gäng bilder som nog sammanfattar det dryga dygnet vi tillbringade i skärgården – promenader, havsluft, god mat, utomhusfika utan jacka och framför allt: miljöombyte!
Inte helt fel att komma hem från en minisemester och fortfarande ha fyra dagar ledigt, heller…!
Påsken har varit lugn och skön. Promenader, god mat, läsning och annat som lediga dagar alltid borde vara fyllda av.
En bra sak med att ha fixat med en massa mat igår är att vi nu kan äta rester och chilla. Det är aldrig fel!
Jag läste någonstans att Us har blivit tv-serie, och även om den inte lär komma till någon streamingtjänst nära mig under den närmaste tiden så blev jag sugen på att läsa boken, som legat i min Storytelhylla i flera år. Sagt och gjort! Jag lyssnade på den engelska ljudboken och den funkade fint i det formatet. Lagom långa kapitel och en bra berättarröst.
Douglas Petersen, hans fru Connie och deras son Albie ska resa runt i Europa i en hel månad. Det är Connies idé, att de ska se huvudstäder och väcka Albies konstintresse och Douglas, mild och snäll, tänker att detta ska bli resan då deras relation får en ny gnista och när han ska få chansen att bonda med sonen, som är en typisk lite humörsvängig tonårsgrabb.
Det är bara det att strax innan resan ska bli av meddelar Connie att hon funderar på skilsmässa. Douglas har längtat efter att de ska bli gamla tillsammans – men varför skulle någon längta efter det, frågar sig Connie. De bestämmer sig för att åtminstone göra denna resa tillsammans – Douglas med en viss naiv optimism.
I dessa tider, när vi inte får resa fritt, tyckte jag att det var väldigt trevligt att åka tåg genom Europa tillsammans med familjen Petersen. Somliga platser de besöker har jag egna bilder av, somliga är nya (och där känns det lite som om jag läser en guidebok). Det är förstås inte bara en uppradning av konstgallerier och katedraler – det händer en hel del annat också, blandat med tillbakablickar från när Douglas och Connie var unga och förälskade. Och det är rätt mysigt. Ibland väldigt roligt, ibland extremt vemodigt och sorgligt.
Lite ojämnt och lite för långdraget – men jag tyckte ändå ganska mycket om den, om än inte lika mycket som de andra böcker jag läst av Nicholls. Jag kommer absolut att se serien om jag får chansen!
Det var verkligen en snilleblixt att boka ett par nätter på Strandgården på Getterön, för vilket väder vi fick och så mycket vi har fått bada!
Innan avfärd blev det födelsedagstårta då jag nu uppnått den mogna (?) åldern av 38 år. Som traditionen bjuder pyntades tårtan av Paul McCartney med flagga i hand. Förra året ramlade han med ansiktet före ner i ett scone, men i år höll han sig stående.
Varmt, varmt, varmt. Det var 31 grader i skuggan i måndags när vi åkte. Men en frusen halvlitersflaska vatten i urringningen och en minusgradig cappuccino hjälpte då sannerligen.
Installerade oss i vår mycket trivsamma (men extremt lyhörda) lilla lägenhet. Det är ovant att bo på bottenplan och det är särskilt ovant när det står blandade gubbar utanför sovrumsfönstret och pratar motorcyklar! Men lite pittoreskt i alla fall. Hittade en liten stig genom skogen och var därmed i 4:e vik (otroligt oinspirerade namn på vikarna på den här halvön) på ett litet kick. Underbart! Klart, varmt i vattnet och inte en manet i sikte. Dock krabbor, stora exemplar långt inne vid stränderna – lite ovant!
Det fanns tankar på att gå ut och äta på kvällen, men nästan allt var stängt en måndagskväll så vi köpte lite gott bröd och ostar och kallskuret på Tempo istället och skålade födelsedag i Herrljunga päroncider och Ramlösa Fläder/Lime. Kvällsdoppet i 5:e Vik gick inte av för hackor – ett ljuvligt avslut på en fantastiskt fin födelsedag!
I tisdags tillbringades förmiddagen åter igen i 4:e Vik, som blev favoriten. Sol! Bad! Läsning! Mer bad! Det var uppåt trettio grader varmt, så vi undvek solen när den stod som högst och höll oss inomhus några timmar men knatade givetvis iväg igen för eftermiddags/kvällsdopp. Till middag hämtade vi en pizza, mycket gott med färska räkor och färsk svamp.
Det hade spåtts åska och oväder igår morse, men när jag vaknade var det lagom varmt och åtminstone lite soligt, så nog passade vi på att ta ett sista dopp ändå. Det mullrade lite över land, men den nådde inte ut så vi fick plaska en bra stund i lugn och ro. Skönt!
Jag hade tvättat håret och allt inför restaurangbesök och återresa till Göteborg men såg ut som en rufsfia lagom tills vi slog oss ner på Getteröns fisk & rökeri där vi åt en gudomlig makrilltallrik. Såååå gott, ni måste gå dit om ni får chansen.
Lagom till att det var dags att åka hemåt kom regnet. Tyvärr (ja, jag säger tyvärr för jag längtar verkligen efter lite regn och svalare luft) var det kortvarigt!
Ett par fantastiska dygn, alltså! Jag kommer gärna tillbaka till Getterön.
Vi tillbringade tisdag – lördag hos mamma i Hunnebo, och här kommer en bildkavalkad ❤
Semesterns – kanske årets? – första mjukglass intogs på parkeringen utanför butiken i Göksäter på Orust. Jag köpte två klänningar och en kjol, mycket oväntat, och några garnnystan. Och ett paket servetter och några presenter. Bra avstickare på väg norrut!
Knatade ganska omgående iväg till Hästedalen via Uddens skulpturpark för årets första Hunnebo-dopp! När jag var där häromveckan var det kallt och inte speciellt inbjudande, men under denna sejour blev det bad varje dag utom onsdag då det spöregnade och vi åkte på utflykt istället, till Svenneby gamla kyrka som ligger en dryg mil norr om Hunnebo.
Kyrkan började byggas på 1100-talet och har på senare tid renoverats ordentligt under flera års tid. Häftigt! Klockstapeln står på klippan bredvid kyrkobyggnaden.
Jag fick okaraktäristiska lockar i pannan tack vare vrôlregn. Kaprifolen är vacker i alla väder.
Torsdagens badutflykt gick till S:t Görans ö. Här badade vi nästan varenda kväll när jag var yngre – oftast känns ju allt mindre nu när man är vuxen men klipporna vi brukade hoppa från såg plötsligt v ä l d i g t höga ut…! Tyvärr var badtemperaturen perfekt för brännmaneter dessa dagar, så man fick vara så god att kryssa, vakta och tajma så gott det gick.
Fick feeling och gjorde knäckig smulpaj på brynt smör, med äpplen och rabarber från grannens trädgård samt ett par nektariner. Vaniljglass till detta – avnjöts på trädgårdsmöblerna. Ljuvlig kväll.
Jag var vaken först i fredags och fick en stickstund med Flashback Forever och kaffe. Joanie Boatneck tickar på finfint! Det är väldigt rolig stickning.
Mera Hästedalen, mera skulpturer i fredags.
Musikquiz på fredagskvällen var jättesvårt men trevligt ändå. Hittar jag egengjord lemonad på en meny kan jag omöjligt säga nej och detta var en mycket bra lemonadtolkning.
Lördagsdoppet var väldigt manettätt men jag lyckades hinna i innan det blev alltför besvärligt. Pålandsvind och vattenskotrar som rufsar upp även maneter som hänger på botten = en utmaning. Men blöta blev vi och det är ju ändå poängen.
Bella Gästis är en smått famös restaurang i Hunnebo – västkustens första pizzeria, tror jag, den öppnade 1980 – och vi åt sen lunch där igår innan hemfärd. Jag tog samma som jag brukade ta som barn, Paradiso, och visst var det gott. Utsikten gick inte heller av för hackor. Dagens lemonad var bubblig på något vis, antagligen citronsaft + sockerlag + sodavatten – god, men den slog inte fredagens.
Stannade till på utsiktsplatsen vid Smögenbron på väg till busstationen. Så otroligt vackert! Ostkustens skärgård är förvisso vacker, men kan något slå västkusten? Inte för mig ❤
Det var mer än lite dåligt väder igår när vi gav oss iväg mot skärgården för att hälsa på J:s syster med familj. Herregud, vad det regnade! Väl framme på Saltholmen var det dock uppehåll och när vi kom ut till ön började det spricka upp.
Vi fikade med glass och jordgubbar och gammal hiphop i deras hyrda stuga i några timmar och knatade sedan bort till badplatsen för krabbfiske och BAD.
Jag klädde naturligtvis på mig med bad i sinnet redan på förmiddagen, trots hällregnet. Man vet faktiskt aldrig om chansen kommer!
Och det gjorde den. Promenaden dit är så fin också, dels en massa vackra hus men även blommor, som jag aldrig kan låta bli att fota.
Badad och nöjd! Och ja, lite bränd, jag blev lite för pepp på solen på måndagens grillfest efter många svältfödda dagar och tänkte inte hela vägen. Det har gett sig nu 😉
Jag gick på semester förra fredagen och det var efterlängtat. Det har varit en tung vår på många sätt (även om det hänt roliga saker också) så det var verkligen välkommet att få bli ledig. Firade traditionsenligt med middag på Pinchos med Metta.
Gott och härligt och mysigt på alla vis – men jag vaknade dagen därpå med värstingförkylning och feber. Typiskt – men det gick ju över det med. Jag var ynklig och lite grinig under helgen och lite hängig ett par dagar till, men man ska ju inte klaga på en liten förkylning i dessa tider…
Har lyssnat på denna UNDERBARA bok så fort jag orkat och hunnit. Magnifik. Missa inte! Ett eget inlägg kommer snart.
Till slut fick jag, tack vare boken ovan tror jag, äntligen både aptit och lust att laga mat igen och gjorde en ljuvlig tomatsås med mozzarella i till färsk fettuccine och frysta köttbullar som fick värmas i såsen. Bra helfabrikat ska icke underskattas. Garant levererar alltid.
Stickade klart denna fina, Saga Sommertee, och lade nästan omedelbart upp nästa, en likadan i petrolblått. Typiskt friskhetstecken, bestämde jag.
I onsdags var jag människa igen. Startade dagen på balkongen med kaffe och bok, som stått på min TBR i evigheter. Eget inlägg kommer även om den inom kort.
I onsdags kom Y-L och då vi har pratat om cream tea sedan ett avsnitt av Friday night dinner häromveckan blev det en något försvenskad version av detta till sen lunch. Scones, vispad grädde och god sylt. Mums! Till kvällen blev det falafel (också Garant) med grekisk sallad, libabröd och en väldigt god yoghurtsås som egentligen bara bestod av just Larsas grekiska yoghurt med sumak och citronpeppar.
I torsdags fick vi vara hundvakt i några timmar! Mysigt.
Rabe och Hellstens bok gjorde mig även väldigt intresserad av bakad potatis, så sådana blev det i torsdags. En variant med crème fraîche, stenbitsrom, rödlök, dill och räkor, och en variant med en röra på keso, kallrökt skinka och grön paprika. Underskattad maträtt, eller?
Igår startade jag dagen med att träffa min kära vän Linda och hennes ljuvliga lilla Margo för lunch och kaffe på Kopps. Jag hade med mig packning för tre nätter – man kunde tro att jag skulle vara borta i tre veckor.
Sedan bar det av till Centralstationen där jag skulle hoppa på tåget till Munkedal. Jag älskar att åka tåg, så var nöjd med denna lösningen istället för buss med dubbla byten i ösregnet så tack mamma för hämt!
Det regnade. Lite. Men vad gör väl det när man har en stickning och snyggt läppstift?
Middag!
Tidigt till sängs. Så skönt.
Idag har vi varit i skogen. Inte så lukrativt kanske men nyttigt miljöombyte för denna stadskatt.
En annan grej som hänt under denna första semestervecka är förstås att bloggen har flyttat och fått en rejäl makeover. Det har krävt en hel del tålamod vill jag lova, och jag förstår fortfarande inte allt – men ett inlägg i taget, snart ska det nog bli ordning igen 🙂
Stories from the city, stories from the sea 