The Agathas av Kathleen Glasgow och Liz Lawson

Alice Ogilvie försvann i fem dagar förra året efter att hennes pojkvän Steve dumpat henne. Hon har fortfarande inte berättat för någon vart hon tog vägen eller vad hände. Lite som när Agatha Christie försvann efter att ha kommit på sin man med att vara otrogen – och Agatha Christie är en av Alices stora favoriter. Nu gäller det för henne att komma ikapp i skolan, och för att lösa det anställer hennes föräldrar en privatlärare – Iris, som går i Alices årskurs och är hennes raka motsats. Där Alice är vacker, rik, populär och medlem i det coola gänget kommer Iris från fattiga och våldsamma förhållanden och hänger med skolans nördigaste nördar.

När Brooke, en av Alices närmaste vänner och numera Steves flickvän, Brooke, försvinner efter en fest står alla handfallna. Polisen är övertygad om att det är Steve som är skyldig till att ha fört bort henne efter att Iris sett de två bråka vid sidan av vägen efter festen, men Alice tror inte att det är så det förhåller sig. Hon och Iris upptäcker att de har något gemensamt – de vill lösa fallet. I Iris fall hjälper det att Brookes farmor utlyst en stadig belöning för den som hittar Brooke. Dessutom försvann en annan flicka i Castle Cove några år tidigare. Finns det en koppling? Och kan Alices kompletta samling av Agatha Christies romaner hjälpa dem att komma framåt, att se det som ingen annan sett à la Poirot och Miss Marple?

Jag är ett stort Christie-fan och hade verkligen behållning av denna YA. Lite långsamt, lagom spännande med inslag av high school drama och sådan där vänskap och sammanhållning som jag tycker saknas lite i amerikanska YA-böcker nu för tiden. Det känns som om väldigt mycket blivit skräck och vampyrer sedan Twilight kom – så fort jag läser en baksidestext tycks det mig vara på väg åt fantasyhållet. Men så insatt är jag inte – det kanske är mest sådana som kommer i min väg eftersom jag verkligen inte är målgrupp för YA längre.

Det är en fin och klurig bok, och jag ser fram emot mer om Alice och Iris eftersom detta verkar vara första boken i en serie. Det märks inte särskilt mycket att det är ett författarpar som skrivit, även om man förstår att de skrivit en berättare var så att säga. Det är sömlöst utfört och det är alltid snyggt. Huvudpersonerna är bra utmejslade och även om det finns lite klichéer à la poppisgäng och nördgäng så kan jag utan problem leva med det. Jag har förstått att teen mystery exploderar på BookTok och inte mig emot. (Jag har dock inte TikTok själv och tror inte att det är något jag kommer att engagera mig i heller.)

Boken kan man köpa här.

Bleeding Heart Yard (Harbinder Kaur, #3) av Elly Griffiths

För tjugo år sedan var Cassie Fitzgerald inblandad i en väns död. Nu är hon lyckligt gift, mamma och polis, men blir aldrig befriad från minnet.

Hennes man övertalar henne att gå på en återförening på deras gemensamma gamla skola och trots minnena och skulden går hon med på att gå dit. Hennes gamla kompisar är alla mycket framgångsrika – två politiker, en på varje sida av parlamentet, en skådespelerska och en rockstjärna. Det hela blir en ganska trevlig tillställning – tills en i gänget hittas död på herrtoaletten med pulver kring näsan. Man tror först att det måste ha varit en överdos, men det stämmer ändå inte riktigt.

Utredningen blir stor, då den döde var en viktig och kontroversiell politiker. Harbinder Kaur har flyttat från sydkusten till västra London och blir ansvarig för utredningen. En av hennes underställda är just Cassie Fitzgerald. Hon får av förklarliga skäl inte vara operativ i utredningen, men det ligger ändå i hennes intresse att försöka få bort fokus från skolan, så att man tror att det är en av de politiska motståndarna som är skyldig. Men inom kort hittas ännu en medlem av det gamla gänget död, på en mytomspunnen plats i centrala London som heter Bleeding Heart Yard.

Boken följer två tidslinjer – nutid och tiden vid 90-talets slut när Cassie och hennes vänner gick i skolan. Flera personer får komma till tals som berättare och det blir ibland lite förvirrande, men inte värre än att det går att reda ut. Harbinder Kaur är en mycket bra karaktär, som redan nu i tredje boken har genomgått en hel del utveckling – bara faktumet att hon flyttat hemifrån och skapat sig ett vuxenliv signalerar ju detta förstås, men också att hon blivit befordrad till chef över mordroteln. Hon är kantig och ´lite torr men karaktärerna runt henne, poliskollegorna och hennes lägenhetskamrater, lyfter henne som karaktär framåt. Bikaraktärerna är också väldigt välskrivna – jag är mycket förtjust i hennes kollega Kim, flerbarnsmor med färgat hår och färgstarkt språk, och hennes danska lägenhetskamrat. Det känns också som om London får en egen roll i berättelsen.

Krypande spännande och intressant – allt som har med minne och vad hjärnan kan ta sig för är väldigt fascinerande tycker jag. Griffiths prosa och berättande passar alltid mig bra, jag blir underhållen och fastnar. Livsfarligt att läsa henne i sängen när man ska upp nästa morgon dock, för det är väldigt svårt att inte läsa ”bara ett kapitel till…”.

Tidigare böcker om Harbinder Kaur:

  1. The Stranger Diaries (Främlingen)
  2. The Post-Script Murders (Mordkonsulten)

Bleeding Heart Yard kan man köpa här.

Skuggläge (Strindberg, #3) av Kristina Ohlsson

Det är så tråkigt att skriva att en bok är trevlig. Det kanske är särskilt konstigt att skriva att en deckare är trevlig – men jag kan inte komma ifrån ordet när det gäller Kristina Ohlssons härliga deckare om August Strindberg (!) som utspelar sig i Sotenäs kommun där en del av mitt hjärta bor. Det är bakverk och antikviteter och sjöbodar och skaldjur och ja, mord då.

Att jag lyckades lyssna på denna som ljudbok säger en del om hur efterlängtad den var, för jag lyssnar nästan aldrig på böcker längre – men nu tog jag verkligen varje chans att lyssna och det är den då sannerligen värd.

Det är sommar och sol och härligt i allmänhet på Hovenäset. August och Maria har flyttat ihop, och August har just, med hjälp av sin gamle kompis i Stockholm, dragit igång en bakningstävling. Men så rullar dimman in, och en ung man hittas hängd i hopptornet i Kungshamn. Ingen vet vem han är, och han bär inga identifikationshandlingar på sig. Snart kommer det dock fram att det finns en koppling till styckmordet på Lydia Broman för över trettio år sedan – det finns folk som fortfarande tror att fel man dömdes då, och en hel kult kring vad som skedde.

Deckargåtan är intrikat, och när det börjar komma fram vad som egentligen hände blir det verkligen obehagligt och väldigt spännande. Jag suckade lite för mig själv när jag förstod att Lydia Broman-mordet skulle vara med igen, men det var onödigt för detta blev extremt bra. Ohlsson skriver mästerligt bra och knyter ihop allting otroligt snyggt. Jag längtar redan efter nästa.

Boken kan man köpa här.

Tidigare böcker i Strindberg-serien:

  1. Stormvakt
  2. Isbrytare

Marple: Twelve new stories av 12 kvinnliga författare

Det kan gå åt alla möjliga håll när etablerade karaktärer hamnar i någon annans händer, eller ska omtolkas till något modernt. Jag blev i alla fall sugen på att se vad tolv samtida kvinnliga spännings/deckarförfattare kunde hitta på med Miss Marple när jag såg att denna kommit ut.

Eftersom det är just tolv författare och tolv noveller blev det lite blandat, får jag säga. Vissa var inte speciellt bra, vissa mycket lyckade. Gillar man Miss Marple tror jag att man har behållning av boken, med lite reservation för att det är annorlunda. I somliga texter glömmer man nästan bort att det inte är tant Agatha som skrivit, i somliga glömmer man nästan bort att det är meningen att det ska handla om Miss Marple.

Jag är säkert partisk, men det var novellerna av de författare jag gillar bäst som funkade bäst för mig. Undrar om det blivit likadant om jag inte visste vem som skrivit? Men kul grej hur som helst, jag ska inte gå in på det mer än så. Underhållande! Men Miss Marple gör sig bättre i längre berättelser, där allt nystas upp så sakteliga. I en novell blir det onekligen lite bråttom.

De tolv författarna är:
Naomi Alderman
Leigh Bardugo
Alyssa Cole
Lucy Foley
Elly Griffiths
Natalie Haynes
Jean Kwok
Val McDermid
Karen M McManus
Dreda Say Mitchell
Kate Mosse
Ruth Ware

Boken kan man köpa här (den amerikanska utgåvan heter Marple: Twelve new mysteries).

Agatha Christies Marple-böcker:

  1. Mordet i prästgården (The Murder at the Vicarage)
  2. Liket i biblioteket (The Body in the Library)
  3. Mord per korrespondens (The Moving Finger)
  4. Ett mord annonseras (A Murder is Announced)
  5. Trick med speglar (They do it with Mirrors)
  6. En ficka full med råg (A Pocketful of Rye)
  7. 4:50 från Paddington (4:50 from Paddington)
  8. Spegeln sprack från kant till kant (The Mirror Crack’d from Side to Side)
  9. Ett karibiskt mysterium (A Caribbean Mystery)
  10. Bertrams hotell (At Bertram’s Hotel)
  11. Nemesis
  12. Miss Marples sista fall (Sleeping Murder)

Jag har faktiskt läst alla, men en hel del under en period när jag inte alltid skrev separata texter om böcker utan mer löpande och uppdaterade boklistor. Minns särskilt bland dessa att 4:50 från Paddington tog mig med storm!

Picture you dead (Roy Grace, #18) av Peter James

Jag förbeställde Picture you dead till Kindle så fort det gick – sådant kan man inte sitta och vänta i bibliotekskö på och jag kan verkligen inte köpa fler böcker. (Jag har även förbeställt sista boken om Ruth Galloway.) Rensade kring 20 papperskassar när jag flyttade förra hösten och det är ändå ganska fullt överallt här. Därmed – e-böcker och bibblan. Gärna e-böcker från bibblan, men deras leverantörer är inte alltid så välsorterade. Hur som helst hade jag nästan glömt vilket datum den skulle komma så det blev en glad överraskning när den ramlade in!

Picture you dead handlar om konstvärlden, vilket är lite ovanligt och spännande. Det finns förstås en hel rörelse med organiserad brottslighet kring dessa värdefulla ting som tavlor och andra konstverk är. Förfalskning finns i centrum.

Harry och Freya har som hobby att gå på bakluckeloppisar. De hyser förstås en dröm om att någon gång göra ett riktigt fynd, men hittills har det inte hänt. En söndag kommer de hem med en tavla som Harry vill ha för ramens skull. När han ska skära loss duken upptäcker han att det verkar finnas en annan målning under. Han hör av sig till en gammal kontakt som försörjer sig på att göra förfalskningar och får instruktioner för hur han, mycket försiktigt med tops och aceton, kan få fram tavlan som finns under. De får nys om att den kan tänkas vara värdefull och tar med sig den till en inspelning av Antikrundan – där de får bekräftat att den högst troligt är äkta, och blir eskorterade av säkerhetsvakter därifrån, för det kan hända att tavlan är värd många miljoner.

Samtidigt gräver Roy Grace och hans team i ett kallt fall från 2015. En konsthandlare hittades död i sin bil utanför sin herrgård i närheten av Brighton. Det finns en samlare som inte räds några metoder för att få lägga vantarna på det han vill ha. Just nu är det tavlan som Harry och Freya har – kanske var det 2015 något som Charlie Porteous hade.

Här är det mord och inbrott och förfalskningar och anlagda bränder om vartannat. Konstvärlden är inte bekant för Roy Grace, och denna delen av konstvärlden är absolut inte bekant för mig heller. Det blir väldigt intressant, vid sidan om att det som vanligt är spännande, välskrivet, klurigt och mycket brittiskt. Jag blir faktiskt aldrig besviken på en Roy Grace-bok. Detta är nummer 18 i serien och jag hoppas verkligen på många fler.

Boken kan man köpa här.

Tidigare böcker i serien:

  1. Dead simple (Levande begravd)
  2. Looking good dead (Ett snyggt lik)
  3. Not dead enough (Långt ifrån död)
  4. Dead man’s footsteps (Död mans fotspår)
  5. Dead tomorrow (Den enes död)
  6. Dead like you (Död som du)
  7. Dead man’s grip (Död mans grepp)
  8. Not dead yet (Till döds)
  9. Dead man’s time (Döden kan vänta)
  10. Want you dead (Tills döden för oss samman)
  11. You are dead (Dödsmärkt)
  12. Love you dead (Älska dig till döds)
  13. Need you dead (Du måste dö)
  14. Dead if you don’t
  15. Dead at first sight
  16. Find them dead
  17. Left you dead

The bullet that missed (The Thursday Murder Club, #3) av Richard Osman

Richard Osman som författare kom lite som en blixt från klar himmel. Han var folkkär programledare i ganska lättsamma frågesporter och liknande, men släppte då första boken om The Thursday Murder Club 2020 och sedan dess en till om året. Och det är fler på gång vilket jag är glad åt för jag tycker att de är utomordentligt underhållande.

Joyce, Elizabeth, Ibrahim och Ron är igång igen. Denna gång är det dags för Torsdagsmordklubben att ta sig an och försöka lösa ett tio år gammalt mord på en tv-programledare. Det sades att hon körde över en klippa för att ta sitt eget liv, men det är något som inte stämmer – till exempel att man aldrig hittade någon kropp.

Elizabeth – före detta MI5-agent – träffar på en synnerligen otrevlig person – The Viking – som vill att hon ska se till att mörda en annan snubbe, en KGB-general och kompis från förr. Om hon inte gör det tänker han i sin tur mörda alla hennes vänner.

Mycket att stå i, alltså, men storyn flyter på väldigt fint och även om mysteriet är ganska intrikat sammanvävt är det inga problem att hänga med. Berättarperspektivet skiftar och Osman lyckas väldigt bra med att ge varje person sin egen röst genom ton och aktion.

En riktig bladvändare, både för att det är spännande och väldigt underhållande. Brittisk humor är den bästa humorn och mitt i allt mördande och rusk är det otroligt roligt och charmigt. Klurig upplösning och mycket välskrivet.

Boken kan man köpa här.

Tidigare böcker i serien: The Thursday Murder Club, The man who died twice.

The Skeleton Key av Erin Kelly

Det är underbart att få en ny Erin Kelly i handen. Och lite läskigt också, eftersom jag automatiskt har höga förväntningar även om jag faktiskt inte varit tokig i allt hon skrivit (lex The Sick Rose). Men jag blev verkligen inte besviken på The Skeleton Key. En otroligt originell och klurig berättelse.

1971 skrev Frank Churcher boken The Golden Bones. Det är en intrikat illustrerad saga om en ung kvinna, Elinore, vars skelett ligger utspritt över hela England. I text och bilder finns komplexa ledtrådar till var benen finns. Små juveler med guld och ädelstenar, alla utformade som en del av skelettet.

Folk blev besatta av boken och av att finna de gömda juvelerna. De sålde sina hus för att ta sig till England och leta. En samlare från Filippinerna betalar sjuka summor pengar för juvelerna. En man dör på vägen. Till sist är det bara Elinores bäcken som saknas. Frank Churcher blev stenrik, men han och familjen blev också utsatta för stalkers och galningar. Särskilt dottern Nell, som egentligen heter Eleanor och som de galnaste fansen tror är Elinore herself.

Familjen Churcher och familjen Lally bor i en slags symbios i hus intill varandra i Hampstead. Nell och hennes bror har vuxit upp sida vid sida med barnen Lally, hennes bror är nu gift med dottern i Lally-familjen och alla umgås tätt. Kanske lite väl tätt ibland.

Sedan Nell attackerades av ett psykiskt sjukt fan som försökte få tag på hennes faktiska bäcken (!) har hon hållit sig undan på alla möjliga sätt. Hon bor på en båt tillsammans med sin styvdotter, och nästan ingen vet vem hon faktiskt är. Men nu ska boken ges ut på nytt, femtio år efter den första upplagan, och familjen Churcher har gått med på att medverka i en dokumentärfilm. De insisterar på att Nell ska komma hem och fira med dem, och det gör hon. Väl på plats har Frank planerat en stor happening där han avslöjar var det sista benet finns – men ingenting går som planerat och ett veritabelt helvete brakar lös.

Detta är en ohyggligt smart och spännande spänningsroman. Jag förstår inte hur Kelly har lyckats tänka ut något sådant här – det slutar inte vid ledtrådar och jakt på ben, så mycket kan jag säga. Tidsperspektiven skiftar, och det är inte bara spänning – det är relationer också. Många osunda sådana, där allt ser fint ut utifrån men under ytan bubblar konkurrens, oginhet, beroende och svek. Fabulöst väl utfört!

Boken kan man köpa här.

Andra böcker av Erin Kelly som jag läst och skrivit om: Grenar av gift, The ties that bind, He said / She said, Broadchurch Stories Vol. 1, Stone mothers, The burning air, The sick rose, Watch her fall.

En förlorad man av Jane Harper

En förlorad man är en fristående roman av Jane Harper, författare till böckerna om Aaron Falk. Jag trodde att även denna hörde till serien men så är det alltså inte.

Liksom i Falkböckerna är handlingen förlagd till the outback i Australien, långt ifrån ära och redlighet. Det är flera timmar till närmsta stad, och inte ens de tre bröderna Nathan, Cameron och Bub som har boskapsstationer intill varandra ses särskilt ofta på grund av avståndet. Och kanske lite annat med.

Nathan och Bub har inte setts på flera månader när de möts vid en gammal gravsten mitt ute i ingenstans. Där ligger deras bror som med all önskvärd tydlighet dött under den brutala solen och värmen. Ingen skugga fanns att finna, förutom den lilla som gravstenen erbjöd. Det räckte inte.

Varför Cameron befann sig där ute ensam, med bilen parkerad nio kilometer bort, är en gåta. Alla som bor i the outback vet hur grymt landskapet kan vara. Bilen var full med mat och vatten. Inget verkar stämma.

Gåtan kring Camerons död är absolut spännande, men det är framför allt beskrivningarna av miljön, landskapet och hur samhället fungerar som fångar mig. Det finns en liten by med en pub och en sjukstuga, det kommer matleveranser då och då, polisstationen är tre timmar bort och det är inte så säkert att den ens är bemannad. Barnen hemskolas via School of the air, som nu för tiden sker på nätet men ganska nyss via komradio. Ingen glömmer det förflutna och få förlåter det som hänt.

Harpers bok är fantastiskt välskriven och så himla fascinerande. Det är svårt att föreställa sig ett så kargt och ovänligt landskap men jag tvivlar inte på att romanen är mycket väl researchad – beskrivningarna är så extremt levande. Remarkabelt! 

Detta inlägg publicerades först på Kaffe & Kultur där oktober månad hade tema Australien. En förlorad man kan man köpa här.

Böckerna om Aaron Falk:

  1. Hetta
  2. Falska vänner
  3. Exiles – kommer ut 2023

The Madness of Crowds (Kommissarie Gamache, #17) av Louise Penny

Det drar ihop sig mot nyårsafton i Three Pines. Hela familjen Gamache är på plats, man åker skidor och pulka och dricker varm choklad och har det gott. Idyllen skuggas något av de tidigare händelserna där Gamache dragit på sig mycket kritik, men mestadels är allt mysigt och snöigt och fint.

Gamache blir ombedd att bryta sin ledighet för en dag och ordna med säkerheten under ett talarevent som ska hållas på ett universitet i närheten. Han förstår inte varför just chefen för mordroteln ska ta hand om en sådan sak, men gör efterforskningar och inser att talaren i fråga är minst sagt kontroversiell. Hon har forskat på statistik efter pandemin, och hennes forskning pekar på att bara de starkaste bör få överleva. Detta innefattar fosterdiagnostik. Och Jean-Guy och Annie har just fått en underbar liten dotter med Downs syndrom – om Dr. Abigail Robinsons forskning skulle bli verklighet skulle hon inte ha fått överleva. Robinson kallar det barmhärtighet.

Gamache bönar och ber att universitetet ska ställa in föreläsningen, men de hävdar yttrandefrihet och akademisk frihet. Eventet kommer alltså att gå av stapeln och det går inte lugnt till. Skott avlossas och masshysterin är ett faktum – inte bara just då, utan även längre fram när människor ställer sig emot varandra.

Samtidigt har Three Pines fått en gäst – Hanita Daoud, som kallas ”Sudans hjälte” och som tippas som toppkandidat för Nobels fredspris. Hon är en slags antites till Abigail Robinson, men trots att hon kämpar för det goda är det hon som är påstridig och ganska otrevlig medan Robinson, den ”onda” kämpen, är lugn och stillsam. Ett intressant resonemang om hur framtoning påverkar hur man blir uppfattad.

Nu har jag bara kvar en bok i serien (närmar mig först i kön på bibblan) innan jag får vara så god och vänta ett år mellan böckerna. Absence makes the heart grow fonder, säger de, men jag har tyckt att det har varit så skönt att ha en hel serie där jag kan fortsätta närhelst jag inte vet vad jag vill läsa härnäst. Nu har jag tillryggalagt flera serier som jag börjat på en bit in (Ruth Galloway, Roy Grace, Vera Stanhope…) så det blir dags att hitta en ny 🙂 Tips emottas välkommet!

Boken kan man köpa här!

The darkest evening (Vera Stanhope, #9) av Ann Cleeves

Senaste boken om Vera släpptes i september och jag insåg att jag låg efter med en titel. Sådant är ju faktiskt en trevlig överraskning, det var rätt lång väntetid på bibblan så jag hann med denna innan jag ens var i närheten av att komma först i kön.

Böckerna om Vera är inte som andra deckare, även om de vanliga elementen finns med. Jag kan inte riktigt förklara vad det är som gör dem annorlunda – förutom huvudkaraktären förstås, som inte liknar någon annan polis. Cleeves säger själv ”I write like a reader” och det kanske är det som gör det. Reflekterande och lite… konstnärligt?

I The darkest evening landar vi på vinterns första snöiga dag i Northumberland. Vera är på väg hem när hon på grund av det hårda vädret missar att svänga av mot sin stuga, trots att hon tror att hon skulle hitta hem med förbundna ögon. Hon får syn på en övergiven bil vid sidan av vägen, dörren står öppen så hon kliver ur för att kolla läget. Någon förare finns inte i sikte – däremot ett litet barn under året som sitter fastspänd i sin stol i baksätet.

Vera tar förstås med sig barnet och fortsätter att köra försiktigt framåt tills hon når en herrgård. Där har hon varit förut – det är hennes släktingar som bor där, men de har inte haft kontakt på länge. Hennes pappa växte upp i huset, men sedan hans bortgång har banden varit brutna. Nu har hon dock inget val annat än att knacka på, där en fest är i full sving. Ingen vet då att det ligger en död kvinna i trädgården. Det är dags för herrgården – Brockburn – att visa upp sina hemligheter.

Jag är tokig i Vera som karaktär. TV-serien med Brenda Blethyn är alldeles strålande, och hon och de andra poliserna har nu ”blivit” karaktärerna i böckerna i mitt huvud. Det är inte svårt att föreställa sig Vera i Brenda Blethyns tappning, med oljerock och sydväst (typ), likt snöovädret storma omkring i skogarna runt Brockburn för att ta reda på vad det är som hänt – och framför allt, varför.

Mycket underhållande, lagom spännande, strålande bra.

Boken kan man köpa här.

Tidigare böcker i serien:

  1. The Crow Trap (Kråkfällan)
  2. Telling Tales (I lögnernas spår)
  3. Hidden Depths (Dolda djup)
  4. Silent Voices (Döda talar inte)
  5. The Glass Room (Glasverandan)
  6. Harbour Street (som jag tydligen glömt skriva om)
  7. The Moth Catcher
  8. The Seagull