Välj mig av Christina Lindström

När Silje kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet är somligt som vanligt – promenaden med bästa kompisen Mia, och skolkamraterna som hånglar vid cykelstället – men det allra mesta är förändrat. Siljes pappa drunknade under sommarlovet och alla tror att han tog livet av sig, fast ingen vet säkert. Men det är det alla tror, och det är därför alla glor på Silje.
 
De andras liv pågår som vanligt runt omkring, men Silje försöker själv hitta fotfästet i en helt ny vardag, och hennes mamma och storebror gör detsamma, men alla i familjen är liksom på skilda håll i sin sorg. 
 
Bästa kompisen Mia blir förbannad för att Silje inte berättat vad som hänt – hon fick höra om det när hon var hos tandläkaren – men Silje förstår ju knappt själv, hur ska hon kunna prata om det? 
 
Visst handlar det om sorg och elände, och om när allting ställs på huvudet och man själv inte hinner med – men det handlar även om vänskap, kärlek och om att våga gå sin egen väg i livet. Christina Lindström är en av mina absoluta favoriter i ungdomsgenren (läs även Hälsningar från havets botten, Jack och Finns det björkar i Sarajevo?) och jag blir absolut inte besviken på Välj mig. Lindström är expert på att skriva tonåringar, deras dialog och inre liv. Silje är en helt otroligt bra huvudperson – hon är avig och lite besvärlig och jag har svårt att förstå mig på henne ibland, men hon är även väldigt rolig och rakt igenom mänsklig. Det är mycket skickligt, för det är väl precis så tonåringar är. 
 
Samtidigt som det händer mycket är det en ganska stillsam berättelse, där alla viktiga bitar får ta plats och fylla en funktion. Det är en fin, varm och rörande ungdomsbok, som jag tror att de flesta åldrar kan ha stort utbyte av. 
 
Köp boken här eller här

Dotter saknad av Anna Jansson

Jag är förtjust i Anna Janssons böcker, både serien om Maria Wern och feelgood-serien om Angelika Lagermark – så det var roligt att höra att hon startat en ny deckarserie, som utspelar sig i närheten av Örebro, vid Hjälmarens rand. Den nya serien heter Bergslagens blå – smaka på den, visst låter det vackert? 
 
För fem år sedan försvann Vera Bark från sin möhippa. Hon sågs fly hals över huvud, och befaras ha drunknat i Hjälmaren. År efter år går, och hennes pappa, polisen Kristoffer Bark, vandrar utmed vattnet, sökandes efter sin dotter. Tre år efter Veras försvinnande försvann en annan ung kvinna i närheten. Utredningen läggs ner, liksom i Veras fall, men Kristoffer lyckas få den öppnad igen. Det finns flera likheter mellan de två kvinnorna – men att det skulle vara så många som det visar sig finnas hade ingen räknat med. 
 
Det är spännande och intressant, men också lite rörigt. Jag blandade ihop folk flera gånger, och fick bläddra tillbaka för att få ordning på dem. Mycket folk på liten yta blev stökigt. Men det finns intressanta inslag av gaslighting, vanföreställningar och annan psykisk ohälsa och missbruk, som gör detta till en deckare med en stor skopa socialrealism. Det är förvisso inte så ovanligt numera, men jag tycker att Anna Jansson beskriver detta bra, och hon lyckas lura mig flera gånger om. Jag läser gärna mer om Kristoffer Bark framöver – kanske då i fall där han inte är riktigt lika personligen insyltad i fallet, som han såklart oundvikligen är här. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Smakebit på søndag: Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen

(null)

Jag började äntligen läsa Sanna Tahvanainens Körsbär i snön imorse – det är en roman om min husgudinna Sylvia Plath, och hennes veckor på tidningen Mademoiselle i New York under sommaren 1952. Jag undrade lite över titeln eftersom
jag inte tror att det snöade under dessa veckor, men en förklaring kommer snabbt. Och ja, jag har impulsköpt läppstiftet 😅💄🍒 
(null)

(null)

Jag har inte kommit så långt ännu, men fastnade verkligen från start och ser verkligen fram emot fortsättningen. 
Göteborg är råkallt och grått hittills idag. Jag pysslar och fixar lite hemma, stickar på en sjal till en god vän och ska hem till mina föräldrar i eftermiddag. En skön söndag önskar jag er! 
Fler Smakebitar finns denna vecka hos Astrid Terese

De odödliga av Chloe Benjamin

New York City, 1969. De fyra syskonen Gold – Varya, Daniel, Klara och Simon – får nys om att det har flyttat in en spådam i ett nedgånget hyreshus på East Side, Manhattan – det sägs att hon kan förutspå datumet då man kommer att dö. De är förstås alldeles för unga för att greppa vad detta ens innebär, men smyger sig iväg en dag ändå. 
 
Boken blir sedan en sorts episk berättelse om syskonens liv. Hur de förvaltar profetiorna de blivit givna och hur livet ter sig för dem. Varya söker svar i vetenskapen, Daniel vill göra gott som läkare, Klara blir illusionist i Las Vegas och Simon söker sig till San Francisco för att få vara sig själv, älska den han vill och leva fritt. 
 
Vissa bitar är fantastiskt bra och gripande, tycker jag, men ibland blir det alldeles för långsamt och boken är helt enkelt för lång. Jag lyssnade på den och nästan fjorton timmar är för mycket för en roman som denna, där det är en hel del folk att hålla reda på. Dessutom blir det lite väl förutsägbart på sina ställen. Utan att säga för mycket så räcker det ibland att känna till vilket årtionde det är för att kunna lista ut vad som kommer att ske i vissa kretsar. Och så vidare. 
 
Men det är rätt underhållande och jag tycker att boken är välskriven och genomarbetad. Porträttet av syskonens mamma i synnerhet är väldigt fint. Jag fascineras av judiska traditioner och judisk historia, och det beskrivs så fint här. 
 
Boken är inläst av Anna Maria Käll, om du väljer ljudbok – annars finns den att köpa här eller här

Nio främlingar av Liane Moriarty

Jag har gillat det mesta av Liane Moriarty som jag läst hittills, och tyckte att det var kul att hennes senaste valdes till oktoberbok för Bokbubblarna, eftersom jag ändå tänkt läsa den framöver. Jag valde att läsa på engelska, men den har kommit på svenska också för den som föredrar det. Jag kommer bara på mig själv med att försöka komma på hur det kan ha stått på originalspråk när jag läser Moriarty på svenska, och särskilt som hon är australiensiska och jag är road av dessa olika varianter av engelska. Så engelska blev det och det passade mig bra. 
 
Boken utspelar sig på ett sorts spa, som grundaren Masha anlagt ute i bushen efter att själv ha tvingats avsluta sitt liv som jet-set-affärskvinna efter en hjärtinfarkt. I personalen finns bland annat ambulansmannen som tog hand om henne när hon blev sjuk. Till anläggningen kommer nio personer – en familj på tre, ett ganska ungt par och fyra singlar. Alla har olika bakgrunder och olika idéer om vad vistelsen förhoppningsvis ska ge dem. 
 
Reglerna är strikta, man får inte ta in något som inte är godkänt av ledningen och man får absolut inte konsumera några berusningsmedel – hit räknas även koffein och choklad. I alla fall får man inte konsumera något på eget bevåg. Men smoothies serveras flera gånger om dagen, maten är anpassad efter varje person, under några dygn ska total tystnad observeras, det är yoga och meditation och träning och enskilda terapisamtal om vartannat. Vi får lära känna de olika personerna i tillbakablickar och deras tankevärld, och jag tycker att det är ganska intressant. 
 
Tyvärr spårar det ur strax efter mitten – vilket förstås resulterar i att berättelsen får fart, men det blir lite för urflippat för min smak. Jag kan inte säga vad det gäller riktigt, men det känns som en sådan där vändning som spånats fram lite för ambitiöst, kanske. 
 
Men – underhållande läsning, absolut, ett par av oss var mycket förtjusta och jag avråder inte från att läsa den. Boken finns att köpa här eller här

När alla klockor stannat av Ninni Schulman

Jag tycker verkligen om Ninni Schulmans Hagfors-serie, och blev glad när jag såg att det var en ny bok på gång. Äntligen! ropade jag kanske inte Gert Fylking-style, men inte långt ifrån. Det är ju så trevligt med trevliga deckarserier, och en sådan är verkligen Hagfors-serien. 
 
Jag lyssnade på boken i inläsning av en av mina absoluta favoriter, Angela Kovacs. Hon är mästerligt bra. 
 
Det är dags för det årliga bygdespelet i Ekshärad, som handlar om den legendariske urmakaren Johan Tinglöf. (Läs gärna mer om honom, riktigt spännande!) Strax innan premiären försvinner en av de unga skådespelarna, och ett par dagar senare hittas hon död, dränkt i en säck, i Klarälven. Några dagar senare hittas ännu en av skådespelarna skjuten i huvudet. Och det tar såklart inte stopp där. 
 
Polisen står handfallen – hur är morden sammankopplade? 
 
Magdalena Hansson, journalisten som jag tänker på som huvudperson i serien, har det riktigt jobbigt. Hon orkar ingenting, hon orkar inte lägga ner tid och energi på jobbet men inte heller hemma. Helst vill hon bara sova, och försöker döva sin ångest och känsla av otillräcklighet med de medel hon har tillgängliga. Men det skenar snabbt iväg och hon är nära att tappa kontrollen. 
 
Dels är detta en riktigt spännande deckargåta, men det är även en ryslig skildring av psykisk ohälsa och prestationssamhället. Mycket bra. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Jag hade så mycket av Trude Marstein

Jag har fått Marstein rekommenderad åt mig många gånger de senaste åren, men det har inte blivit av att jag har läst något. Jag är så bortskämd med e-böcker, att det ska till en riktig läslust på något för att jag ska gå och låna en pappersbok, som jag ändå mest tycker är jobbiga att läsa. Jag har ju tidigare nämnt det där problemet med små sår mellan ögonbrynen där jag tappar inbundna böcker om jag försöker läsa i sängen 😉 
 
Hur som helst – just denna fanns som e-bok, utgiven av Albert Bonniers, och då högg jag förstås chansen. Och det är jag väldigt glad för, för detta är verkligen en läsupplevelse som bitit sig kvar. 
 
Vår huvudperson är Monika, och vi gör nedslag i hennes liv, från barndom till nutid, när hon är i 60-årsåldern. Hon befinner sig på olika platser i livet, i olika relationer, med olika förhållanden till diverse personer i sin närhet. Olika jobb, olika levnadssituationer – så som livet ju ofta formar sig genom åren. 
 
Det handlar om drifter och vilja, om förnuft och känsla. Jag kan bli frustrerad på Monika när jag inte kan förstå henne, men texten är så tät och intensiv att det blir berörande och känslomässigt även när jag är trött på henne. Otroligt välskrivet och fullt av fantastiska formuleringar. Riktigt bra. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Getting rid of Matthew av Jane Fallon

Helen har haft en relation med sin gifta chef Matthew i fem år, och börjar tröttna på de enda fasta kvällar då de kan ses, och att han alltid måste åka hem efter deras dejter. När han plötsligt en dag står på hennes tröskel med en väska och meddelar att han har lämnat sin fru och tänker flytta in hos henne blir reaktionen inte alls det varken han eller hon förväntat sig. 
 
Helen inser rätt snabbt att hon tappat intresset för honom – hans gamla sockar på soffan hjälper inte – och nu måste hon komma på ett sätt att göra sig av med honom. Ja, inte mörda honom förstås, men ut måste han. Hon orkar inte med hela skilsmässegrejen och inte heller umgänget med hans döttrar – ingenting blir som hon tänkt sig, med andra ord. 
 
Hon har inte heller tänkt sig att hon skulle bli nära vän med Matthews ex-fru Sophie, dock under falskt namn – hon skulle bara spionera lite på henne. Men plötsligt är de bästa väninnor och det hela blir ännu besvärligare än Helen någonsin kunnat tänka sig. 
Vid sidan av detta jobbar både hon och Matthew kvar på samma PR-byrå, Helen som assistent och Matthew som del av ledningen, och det skvallras och sladdras mer än nådigt. Vilken soppa, va? 
 
Ja – det är en rejäl soppa – och det är en lite för långdragen soppa. Hade boken varit 60% av sitt faktiska omfång hade den nog behållit mitt intresse, men det är lite för babbligt och upprepande på sina ställen. Jane Fallon är väldigt rolig (naturligtvis, eftersom hon har jobbat med världens absolut bästa tv-serie någonsin, This life eller Livet kan börja som den heter på svenska – och så är hon ju gift med Ricky Gervais!) och jag gillar verkligen det mycket brittiska tonfallet i boken. 
 
Dessutom är det alltid befriande när folk får vara mänskliga, ändra sig och få nya perspektiv. 
 
Jag lyssnade på ljudboken i en app nära dig, i inläsning av Zoe Telford. Boken finns att köpa här eller här

Blå, blå höstvågor av Christoffer Holst

Cilla Storm är tillbaka på Bullholmen, där höststormarna viner runt knutarna. Men hon hänger med kompisen Rosie i rusket ändå, och har fått jobb som reporter på true crime-podden Blodspår – och är fortfarande osäker på hur relationen egentligen är mellan henne och Rosies son Adam, den stilige polisen som hon – och vi – träffade i Söta, röda sommardrömmar
 
Rosie har vunnit en helg för två på det nyöppnade spahotellet, och Cilla tar sig tid från att skriva manus om försvinnandet av societetsdamen Laila Damm, som försvann spårlöst 1988, för att spendera helgen där med henne. De är de enda gästerna förutom ett bröllopssällskap, men det blir ingen lugn och avslappnad helg för dem – för en av bröllopsgästerna dör under helgen, och det verkar inte som om det är en olycka… 
 
Samtidigt kommer den svenska skådespelerskan Ella Svensson till Nordirland för att ta hand om sina föräldrars dödsbo. Där hittar hon något som gör att hon genast måste återvända till Sverige, till just Bullholmen, och där korsas hennes vägar med Cillas. 
 
Egentligen bär det mig lite emot att prata om mysdeckare, för det är ju inte mysigt med mord, men det är kanske ändå en vedertagen term för deckare såsom denna, som även har drag av relationsroman och feelgood. Det är charmigt och humoristiskt emellan varven, och det är en väldigt underhållande och trevlig bok att läsa. Eller lyssna på, som jag gjorde, i bra inläsning av Anja Lundqvist! 
 
Jag ser fram emot mer om Cilla Storm. Det är ett riktigt lyckat upplägg! 
 
Boken finns att köpa här eller här

Mellan oss av Sandra Beijer

Jag har läst Sandra Beijers båda tidigare romaner (Det handlar om dig och Allt som blir kvar) men ingen av dem har kanske riktigt varit min grej. Jag är inte helt säker på varför, men vi klickar helt enkelt inte. Jag hade högre förhoppningar på Mellan oss, då den utspelar sig under ett nittiotal där jag liksom huvudpersonen var tonåring, och hoppades på en härlig nostalgitripp. 
 
Det blir det, på sätt och vis, och det är bokens behållning för mig. Resten vet jag inte om jag riktigt förstår. Kanske är jag fel målgrupp, för jag kan tänka mig att denna är perfekt för mellan- och högstadiet egentligen. Kanske blir jag därför för kritisk. Jag hittar inte syftet och jag kan inte förlika mig med slutet. 
 
Om Allt som blir kvar skrev jag att jag inte riktigt förstår varför jag hittar både ett och tio språkfel – och det vid ganska avslappnad läsning. Det är alltid lika underligt när ett stort förlag som Natur och Kultur släpper igenom sådant, för visst borde det finnas redaktörer och korrekturläsare som plockar upp felstavade ord, såsom ”pulveriseras”. Dock är Beijers språk poetiskt och vackert, och jag gillar beskrivningarna av rymden som är huvudpersonen Minnas stora intresse. 
 
Jag hoppas att den tas emot riktigt väl av ungdomsläsarna, och det tror jag att den gör – Sandra Beijers blogg är stor och jag gillar både den och hennes Instagram, så visst har hon fans och jag tror att hon kan nå ut mycket väl till dem med Mellan oss
 
Boken finns att köpa här eller här