Never let me go av Kazuo Ishiguro

 
Det är ju onekligen väldigt härligt med en nobelpristagare som man – jag – blir sugen på att läsa. Så är det med Ishiguro! För några veckor sedan hade jag nöjet och äran att lyssna på hans svenska översättare på Stadsbiblioteket, vilket verkligen inspirerade lite extra. 
 
               

 
Never let me go är kanske den av Ishiguros romaner som fått mest uppmärksamhet, vid sidan av Återstoden av dagen. Detta är säkert delvis för att det gjordes film av den med bl.a Keira Knightley 2010 – som jag såg dagen efter att jag läste ut boken och verkligen gillade, den rekommenderas! Finns på Netflix. 
 
Berättaren i Never let me go är Kathy. Hon är nu 31 år och arbetar som vårdare – hon berättar sin historia i nutid men främst i minnen. Hon växte upp på en internatskola på engelska landsbygden, Hailsham, där hon och hennes kamrater blev intalade att de var speciella, särskilda, viktiga för framtiden. Det var de också, eftersom de är klonade och ”uppdrivna” för att senare i livet donera livsviktiga organ till dödligt sjuka människor, på ”utsidan”. 
 
Efter skoltiden utbildas man till vårdare och tar hand omandra som ska eller har donerat organ – innan man själv är vuxen nog att börja donera. De flesta klarar två, tre, kanske fyra donationer innan de ”fullbordar”, alltså avlider i sviterna av de stora operationerna. 
 
Under sin tid som vårdare träffar Kathy på två av sina vänner från skoltiden och tiden strax därefter, Ruth och Tommy, vilket återuppväcker minnen och vänskaper. 
 
Det är en ganska rättfram, varm berättelse som väl främst handlar om vänskap och kärlek, barndom och ungdom – men det fruktansvärda som pågår omkring dem finns förstås hela tiden i bakgrunden. Det är ju en helt absurd idé för oss idag, men jag kan inte låta bli att undra om det verkligen är så fjärran. Kanske inte kloning och ”uppfödning” av barn, men vetenskapen går framåt med sådana stormsteg att ingen vet vad som kan tänkas finnas i framtiden. 
 
Jag tycker riktigt, riktigt mycket om boken och blir än mer sugen på att läsa mer av Ishiguro. Lågmält, värdigt, effektfullt. 
 
Titeln, undrar du – varför är den inte översatt? Det finns en bra förklaring – det är en låttitel! Dock påhittad – men läs gärna mer här när du läst boken, jag tycker att det var hemskt intressant. (Kanske extra intressant för att översättaren berättade att hon aldrig har kontakt med Ishiguro via mail eller liknande under översättningen då han är hemskt privat, men att musikjournalisten inte verkar ha dragit sig för att ta kontakt och fått väldigt utförlig information…!) 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

Som ett träd i skogen av Vibeke Olsson

Jag trodde nog att det var slut med Bricken-böcker nu, sorgligt nog – men så plötsligt dök denna, nummer sex i serien, upp i flödet! 
 
Det har blivit 1918 och Bricken fyller femtio. De stora barnen har flyttat hemifrån, men de yngsta finns fortfarande hemma. Det är nöd och brist på mat, men de klarar sig ändå – och nog lyckas Bricken duka upp till stort kalas för sin 50-årsdag. 
 
Sedan går det mest utför. Spanska sjukan slår till och det blir jämmer och elände, vägglöss, alldeles för mycket folk på liten yta… och så vidare. Det är så tungt, så tungt – men en av de saker jag alltid gillat med serien är ju värmen människor emellan och sättet de tar sig samman och kämpar vidare på. Så är det även här. 
 
Något som jag inte riktigt förstår är alla upprepningar – det är såpass att jag undrar om det är något fel på e-boken, som överhuvudtaget var väldigt märklig i utförandet. Jag vet inte hur många gånger jag läste en viss sak som en viss person eller en viss strejk – nog förstår jag att det kan vara medvetna grepp i somliga fall, men när nästan exakt samma mening dyker upp i två stycken efter varandra, med endast lite ändring i orden runt om kring, så vet jag inte om det faktiskt är meningen eller inte. Irriterande är det i alla fall. 
 
Något annat som är irriterande är att Bricken verkar ha blivit martyr på gamla dar. Hon tar allt på fel sätt och ältar på ett ganska ocharmigt sätt – men jag kan i och för sig förstå det också. Vilket liv, liksom, och än är hon bara femtio. 
 
Men visst är det bra. Otroligt väl utförd arbetarlitteratur! Sedan har jag ju just läst Fogelström och det är väldigt intressant att nu jämföra livet ”på landet”, vid sågverket, med livet i stan under samma period – särskilt just kring fackföreningar, organisation och rörelser. Jag fortsätter att hoppas på mer om Bricken! 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Christmas Days – 12 stories and 12 feasts for 12 days av Jeanette Winterson

 

 
Många i Höstbingo-gruppen läste och prisade denna, min sista ruta råkade vara just julrutan och jag gillar Jeanette Winterson. Så det var inte så mycket att diskutera, visst skulle jag läsa denna! Jag läste på engelska, men såg att den även kommit ut på svenska, och finns som ljudbok i inläsning av Angela Kovács. 
 
Vi får här tolv noveller, med mer eller mindre jultema och väldigt skilda handlingar, tillsammans med tolv juliga recept för tolv olika juldagar och en berättelse kring dem som närmast påminner mig om Nigella – jag blev alltså inte förvånad när jag läste att Nigella och Winterson är goda vänner och att hon varit behjälplig med texterna! Jag läser ju Nigellas böcker som romaner, nästan i alla fall – en stor behållning är texten kring recepten, se även Lotta Lundgren – så matdelarna är nästan min favorit här. 
 
Men jag tycker hemskt mycket om novellerna också. Några är lekfulla och roliga, några riktigt mörka, några spöklika och ett nytt perspektiv på Jesu födelse. 
 
Älskade allt och kommer säkerligen att läsa om åtminstone några av berättelserna nästa jul. Men det är ju ett tag tills dess 😉 
 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Göteborgs mest utlånade romaner 2017

 
Idag publicerade Stadsbiblioteket i Göteborg sin lista på de 100 romaner som lånats ut mest under 2017. Jag tycker att det var intressant, dels för att statistik alltid är spännande och dels för att, som en väninna skrev på Facebook, den faktiskt överraskar med att inte bara innehålla deckare och feelgood som det annars känns som om ”alla” läser hela tiden. 
 
Här kommer listan! Jag har länkat till mina texter om de jag har läst 🙂 
 
1. Min fantastiska väninna av Elena Ferrante 
2. Hennes nya namn av Elena Ferrante 
3. Den som stannar, den som går av Elena Ferrante
4. De oroliga av Linn Ullmann 
5. Det förlorade barnet av Elena Ferrante
6. Toner i natten av Jojo Moyes
7. Glöm mig av Alex Schulman
8. Flickorna av Emma Cline 
9. De polyglotta älskarna av Lina Wolff 
10. Den gröna vägen av Anne Enright 
 
11. Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou
12. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen
13. Romanerna om Patrick Melrose, Volym 1 av Edward St. Aubyn 
14. Swede Hollow av Ola Larsmo 
15. Doften av en man av Agneta Pleijel
16. Det är något som inte stämmer av Martina Haag 
18. Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson
19. Världens vackraste man av Lena Ackebo
20. Vegetarianen av Han Kang 
 
21. Björnstad av Fredrik Backman
22. Sommar på strandpromenaden av Jenny Colgan
24. Vända hem av Yaa Gyasi
25. Nötskal av Ian McEwan 
26. Florence Stephens förlorade värld av Lena Ebervall 
27. Ännu ett liv av Theodor Kallifatides 
28. Spådomen av Agneta Pleijel 
29. Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr 
30. Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård 
 
31. Mödrarnas söndag av Graham Swift 
32. Hjärtats innersta röst av Jan-Philipp Sendker 
33. Ett litet liv av Hanya Yanagihara
34. Näktergalen av Kristin Hannah 
35. Kärlek sökes av Carin Hjulström
36. Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström
37. Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George 
38. Andras vänner av Liane Moriarty 
39. Arvet efter dig av Jojo Moyes
40. Aftonland av Therese Bohman 
 
41. En engelsk gentleman av Jane Gardam
42. En syster i mitt hus av Linda Olsson 
43. Handbok för städerskor av Lucia Berlin
44. Körsbärslandet av Dörte Hansen 
45. Majken minröjare av Karin Brunk-Holmqvist 
46. Kära Barbro av Lena Ackebo
47. Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout
48. Om våren av Karl Ove Knausgård 
49. Vitt hav av Roy Jacobsen 
50. När livet börjar om av Lucy Dillon
 
51. Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld
52. Belgravia av Julian Fellowes
53. En enda risk av Simona Ahrnstedt 
54. Mamma är bara lite trött av Sara Beischer
55. Om vintern av Karl Ove Knausgård 
56. Svärmödrar utan gränser av Anna Jansson 
57. Ekon av längtan av Tamara McKinley 
58. Romanerna om Patrick Melrose, Volym 2 av Edward St. Aubyn 
59. Blybröllop av Sara Paborn 
60. In i minsta detalj av Kristin Emilsson 
 
61. Domaren av Ian McEwan 
62. Den japanske älskaren av Isabel Allende 
63. Den svavelgula himlen av Kjell Westö 
64. Pappan av Stefan Einhorn 
65. Tripprapporter av Tone Schunnesson 
67. Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein
68. Eugen Kallmans ögon av Håkan Nesser 
69. 1968 av Jan Guillou
70. Våra bästa år av Hilary Boyd 
 
71. Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood
72. Avskedsfesten av Anna Fredriksson
73. Etthundra mil av Jojo Moyes
74. Tiden är inte än av Elin Boardy
75. Binas historia av Maja Lunde
76. Den frystorkade brudgummen: nio berättelser av Margaret Atwood
77. En enastående karriär av Martin Engberg
78. Stora små lögner av Liane Moriarty 
79. Finna sig av Agnes Lidbeck
80. Teodlarens hustru av Dinah Jefferies 
 
81. Mira av Eija Hetekivi Olsson 
82. Stormen av Steve Sem-Sandberg 
83. Halta hönans hotell av Viveca Lärn
84. Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter
85. Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker
86. Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri
87. Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy
88. Levande och döda av Han Kang
89. Disa av Denise Rudberg
90. Hustrun av Meg Wolitzer
 
91. Den första stenen av Carsten Jensen 
92. Två par systrar av Marilynne Robinson 
93. I love Dick av Chris Kraus 
94. Den sista grisen av Horace Engdahl
95. Augustus av John Williams
96. Huset vid sjön av Kate Morton
97. Om hösten av Karl Ove Knausgård 
99. Damkören i Chilbury av Jennifer Ryan
100. Judas av Amos Oz 
 
Jag landar på 39 och det känns rimligt. Jag tror att jag läste de flesta 2016, dock – och det finns många på listan som jag har tänkt ta mig an men inte hunnit till ännu. Som St. Aubyn, till exempel, och så sent som igår undrade jag om jag borde testa Knausgård… och så är ju den eviga frågan: ska jag försöka fortsätta med Ferrante? 

Dalagatan 14 av Magnus Nordin och Karina Berg

 

 
Detta är en Storytel Originals som släpptes, en del i taget, under december fram till julafton. Kul kalender tycker jag! Jag läste nästan alla på rätt dag, det blev en mysig rutin. 
 
Och det är en smart deckarberättelse – den utspelar sig i samma lägenhetshus på Dalagatan 14 under tre olika tider, 1920-tal, 1950-tal och nutid – och på ett och annat ställe korsar tiderna varandra. Avsnitten är lagom långa, berättelserna lagom spöklika och ja, jag gillar det! Jag tror inte att jag hade varit lika förtjust om jag hade läst hela i ett svep, så att säga – det blev liksom lite extra spännande när nästan alla kapitel har en lätt cliffhanger som jag vet att jag inte får läsa vidare på förrän imorgon. Hade varje kapitel i en bok jag läste på ”vanligt sätt” slutat som dessa gör hade jag blivit tokig på melodramat. 
 
(Och ja – jag funderade på om det verkligen är bra att skriva en hemsk berättelse om en adress som i det närmaste verkar hemsökt. Det är lugnt. Ingen är skriven på Dalagatan 14 ;-)) 
 
Du hittar alltså boken som e- eller ljudbok på Storytel! 

Alla mina liv av Anitha Schulman med Helena Dahlgren

 

 
Frida är nyskild småbarnsmamma som börjar reflektera över sitt liv, reflektera över hur kärleken varit hennes drog genom åren. Men nu får det vara slut med det – nu ska hon vara stark. Det är dags att lära känna sig själv. Hon lämnar allt bakom sig för ett hotellrum i USA – just för att reflektera, fundera och analysera. Under tiden i Los Angeles gör hon förstås nya bekantskaper, somliga mer destruktiva än andra. Mörkret är ännu en gång ett faktum. 
 
Jag gillar berättelsen och tankarna om vad kärlek är, vilken makt den har och om hur vi förhåller oss till varandra i det digitala samhället. Det är ganska välskrivet – men tyvärr inte så redigerat och korrekturläst som jag hade önskat. Det är så synd på en bra historia, när det fallerar på så enkla saker. 

Stora små lögner av Liane Moriarty

Till skillnad från ”alla andra” var jag inte så förtjust i Öppnas i händelse av min död – men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var jag inte var så såld på. Men jag förstod ju att jag ville se serien Big little lies efter att ha läst massor av omdömen, men då ville jag läsa boken först. Sagt och gjort! 
 
Och denna gillade jag. Massor! 
 
Boken utspelar sig (till skillnad från tv-serien) i Pirriwee, Australien – en sömnig, polerad villaförort med till synes endast sunda relationer och glada barn. Men under ytan kokar det. Madeline och Celeste har varit bästa vänner längre – barnen går i samma klass och de får ofta en chans att träffas på det lokala kaféet och prata om högt och lågt. Men det verkar vara något som Celeste inte berättar. Hon har ju den perfekte mannen och tvillingsönerna där hemma, men hon verkar så konstig. Och Madeline har också fullt upp, tonårsdottern Abigail vill hellre bo hos sin pappa och hans nya fru än hos Madeline och hennes nye man och lilla dotter. 
 
Ensamma unga mamman Jane flyttar in och hennes son Ziggy blir snabbt utpekad som mobbare i skolan. Celeste och Madeline tar Jane i försvar, men det är inte lätt att gå emot en mobb med arga föräldrar. Vi förstår redan från början genom ett väldigt bra berättargrepp att allt som kokar kommer att nå kulmen under en samlingskväll i skolan, till och med med någons död – men vems och hur har vi ingen aning om förrän mot slutet. 
 
Jag tycker att Moriarty lyckas fantastiskt bra med detta. Jag har ingen aning om vad som kommer att hända, även om jag räknar ut ett och annat ganska tidigt betyder inte detta att förklaringen är självklar. Moriarty skriver riktigt bra och konstruerar en bra historia. 
 
TV-serien, då? Jo, jag gillade den skarpt också – såg den under ett par dagar nu under ledigheten och är mycket förtjust. Kul att det blir en säsong till!  
 
 
Boken finns att köpa här eller här! 
 

Väggen av Marlen Haushofer

 

 
Alltså, jag vet inte hur jag ens ska börja skriva om Väggen. Jo, jag kan berätta att en kvinna reser till Alperna med släktingar. Hon går och lägger sig i ett tomt hus första kvällen på resan, och vaknar i ett tomt hus nästa morgon. Det är bara det att när hon går ut för att leta efter det andra upptäcker hon att hon omgärdas av en genomskinlig vägg. Allt och alla på andra sidan väggen är döda – det är bara kvinnan och ett antal djur kvar. Hon dokumenterar sin vardag under ett par år på baksidan av almanacksblad, men de räcker inte för alltid… 
 
Det blir en av de märkligaste och bästa berättelser jag någonsin läst. Det är flera veckor sedan nu, men jag har inte lyckats få ihop någon text förrän nu – och jag lyckas visst inte så bra nu heller. Men åh, så mycket frågor som väcks! Läs gärna inlägget där Kulturkollo konfererar om Väggen – de formulerar sig bättre än jag. Jag kan mest bara säga LÄS – du kommer inte att ångra dig. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

Stad i världen av Per Anders Fogelström

    

 
 
Dags att knyta ihop Stad-serien – och ännu en gång, åh vad jag är glad att jag läst dem! Denna sista lyssnade jag på i sin helhet – Helge Skoog gör ett helt fantastiskt jobb. (Jag önskar bara att de ville spela in hela Balderson-serien också, det har bara blivit tre hittills.) 
 
Henning och Lottens ättlingar har spridit ut sig, och det har även Stockholm gjort. Det är 1945 när Stad i världen tar sin början – efterkrigstid, förstås – men när boken når sitt slut är det 1968, och Stockholm är en rik stad. Kontrasterna mot början av serien är oerhörda och det är så fantastiskt att ha följt med ända från början. Jag ska dock villigt erkänna att jag blev lite förvirrad kring alla personer här och där – som tur är gick det att hitta en sammanfattning på nätet som redde ut det hela. 
 
Otrolig skildring av hur Sverige byggts upp, såväl rent bokstavligt som politiskt och ideologiskt. Denna svit är bättre än någon historiebok jag kan tänka mig. Makalöst! 
 
 
Boken finns att köpa här eller här – men jag kan som sagt verkligen rekommendera ljudboken! 

De sju som såg av Denise Rudberg

 
Sjunde boken om Marianne Jidhoff och den särskilda utredningsgruppen i serien som Rudberg kallar elegant crime – och som jag gillar. Just denna har verkligen kommit i rättan tid med tanke på den rådande samhällsdebatten – lyckat för Rudberg, trots att det förstås är ren tur! 
 
När läkaren Folke Bergman kallas till ett skyddat boende för att hjälpa ett par misshandlade kvinnor har han ingen aning om hur detta kan komma att riva upp hans förflutna, det förflutna han helst inte vill tänka på alls. 
 
En före detta NHL-stjärna hittas död i sin fina villa. Hustrun ligger i sin säng, drogad och misshandlad. Marianne och de andra får höra berättelser om det perfekta äktenskapet, men det visar sig såklart att även här döljer sig hemligheter. 
 
Jag gillar som sagt denna serien, men denna boken tas upp av alldeles för mycket tjat om kost och motion. Marianne har fått reda på att hon behöver gå ner ett par kilo och otroligt mycket tid ägnas åt prat om tryffelnougat hon inte bör äta, vin hon inte bör dricka, och powerwalks. Och joggingturer. Otroligt tröttsamt för det hör inte hemma här. Dessutom blir berättelsen om utredningen, de nya kollegorna i gruppen och så vidare verkligen lidande då slutet blir väldigt abrupt och ”pang bom där föll allt på plats”. 
 
Ändå – läsvärd om man gillar serien, men gå inte in med för höga förväntningar… om du inte gillar att läsa om andras powerwalks. 
 
Boken finns att köpa här eller här.