Veckans topplista v. 47 – Böcker jag inte gillat hittills i år

 
Johannas Deckarhörna skriver: Det är ofta mest fokus på det positiva, böcker som vi gillar och placerar högt på olika typer av listor. Men idag är det dags att plocka fram surkarten i oss alla och lista vilka böcker vi inte gillat hittills i år. Besvikelser, de som inte hållit måttet, eller som direkt bör avrådas ifrån. 
 
Åh, detta blir intressant. Numera brukar jag inte läsa ut böcker jag inte gillar, så det är betydligt färre än det kanske var för några år sedan när jag brukade kämpa mig igenom allt. Nu har jag insett att livet är för kort för dåliga böcker 😉 Men visst finns det några bottennapp i år också… 
 
  1. En stor besvikelse för mig var Jag blev Stockholmssyndromet av Kristin Enmark med Gunnar Wesslén. Det började med en felstavning – ingengör – och sedan gick det bara utför. Ruskigt dåligt skriven om en egentligen spännande sann händelse. 
  2. Ännu en besvikelse var Händig man sökes av Jöns Hellsing. En (o)salig blandning av händelser, ruskigt plågsamma sexscener och långsöktheter. Dock lyssnade jag på honom i samtal med Emma Hamberg på Bokmässan och kanske kan jag tänka mig att läsa någon mer bok ur den tänkta serien ändå. Kanske. 
  3. Jag gillade inte heller Hemma hos Bettan av Eli Åhman Ohwetz. Huvudpersonerna gjorde så obegripliga saker och berättarpersonen var så himla sliskig. Dock är boken bra inläst av Björn Kjellman. 
  4. Varför jag fortsätter läsa Denise Rudbergs chicklit är ett mysterium. Jag gillar elegant crime-serien skarpt, liksom ungdomsböckerna – men detta är förfärligt. Årets del av STHLM Queens – Simone – var helt otroligt dålig. Jag skrev: Ytligheterna överträffar varandra i denna berättelse om naiva och omdömeslösa unga kvinnor i Stockholms innerstad” och ja, det är väl så jag minns den. 
  5. Sommarleken av Ellen Mattsson hade jag höga förväntningar på – men de infriades inte. Allt som händer i boken hade kunnat få plats på tio-femton sidor. Boooring. 
 
   

   

   

Smakebit på söndag, 19 november 2017 – Boken om Blanche och Marie av P O Enquist

 
Denna helg går i litteraturens tecken – dels har jag hunnit läsa ut en hel del de senaste dagarna, men mest av allt så är ju Göteborgs Romanfestival i full gång! Det satte igång igår förmiddags och blev en riktig heldag på Göteborgs Litteraturhus, med intressanta samtal, uppläsningar och vacker musik. Och otroligt goda smörgåsar och förfriskningar som ingick i biljettpriset. Fantastiskt väl organiserat och jag ser fram emot ännu en dag idag, dock en lite kortare sådan – men med bl.a Mats Strandberg, Helena Dahlgren och Christin Ljungqvist. 
 
Veckans Smakebit kommer ur Boken om Blanche och Marie av P O Enquist. Jag trodde aldrig att jag skulle plocka upp något mer av honom efter den otroligt jobbiga Liknelseboken, men nu blev jag sugen ändå och behöver något om eller av en nobelpristagare till Höstbingot – så jag gör ett försök. 
 
Blanche Wittman är en kvinna som kallades Hysterikornas Drottning, och som vårdades på ett neurologiskt sjukhus i Paris under många år, bl.a av Freud och Charcot. Efter sitt ”tillfrisknande” arbetade hon tillsammans med Marie Curie, och blev något av en martyr inför forskningen – vid sin död hade hon tvingats amputera alla lemmar utom vänsterarmen på grund av strålningen. 
 
Enquists bok är ingen biografi, utan snarare en litterär fantasi baserad på somlig fakta. Jag gillar den hittills! 
 
 
”Vem vet, förresten, om Blanche Wittman själv önskat bli omnämnd. 
 
Som notis i medicinhistorien fick hon dock efter sin död en viss berömmelse, men nämns aldrig i samband med Marie Curie, däremot alltid som ”Charcots medium”. En notis säger lakoniskt att hon slutade sitt liv som ”martyr” och ”offer” för den vetenskapliga forskningen kring radium. Hon hade, efter Charcots död och i det kaos som då uppstått beträffande den vetenskapliga inriktningen av vården på Salpêtrièresjukhuset, arbetat två år på sjukhusets röntgenavdelning, som assistent. Sedan kom hon till Marie Curies laboratorium. Där skedde några år senare upptäckten av radium. Vem kunde skilja på dödlig röntgenstrålning och dödligt radium? Det ena tog vid där det andra slutade. 
 
Slutresultatet: martyr och torso.” 
 
Ur Boken om Blanche och Marie av P O Enquist, Norstedts: 2004 
 
 
Titta gärna in hos Astrid Terese för fler Smakebitar! 
 
 
Nu ska jag strax laga till en rejäl frunch så att jag är matad och klar inför ännu en strålande dag. Nu började dock snön yra här, så det lär mest bli strålande inomhus… 😉 

Smakebit på söndag, 12 november 2017 – Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut

 
Jag har 985 böcker på min att-läsa-lista på Goodreads, och har nu tänkt att jag kanske skulle försöka beta av lite grann. Den allra första boken som jag lade till där, åtminstone som fortfarande finns kvar, är Slakthus 5 av Kurt Vonnegut. Och var bättre börja än i början? 
 
Dagens Smakebit består av de första styckena i första kapitlet. 
 
 
 ”All this happened, more or less. The war parts, anyway, are pretty much true. One guy I knew really was shot in Dresden for taking a teapot that wasn’t his. Another guy I knew really did threaten to have his personal enemies killed by hired gunmen after the war. And so on. I’ve changed all their names. 
 
I really did go back to Dresden with Guggenheim money (God love it) in 1967. It looked a lot like Dayton, Ohio, more open spaces than Dayton has. There must be tons of human bone meal in the ground. 
 
I went back there with an old war buddy, Bernard V. O’Hare, and we made friends with a taxi driver, who took u s to the slaughterhouse where we had been locked up at night as prisoners of war. His name was Gerhard Müller. He told us that he was a prisoner of the Americans for a while. We asked him how it was to live under Communism, and he said it was terrible at first, because everybody had to work so hard, and because there wasn’t much shelter or food or clothing. But things were much better now. He had a pleasant little apartment, and his daughter was getting an excellent education. His mother was incinerated in the Dresden fire-storm. So it goes.” 
 
Ur Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut, Delacorte: 1969 
 
 
Titta gärna in hos Astrid Terese för fler Smakebitar! 
 
 
Idag är jag seg i starten. Dricker kaffe och lyssnar på Lundströms Bokradio från igår. I eftermiddag blir det bokcirkel om Tjänarinnans berättelse och sedan hem till mamma och pappa för att fira Far på hans dag. Strax kommer det upp en hög bilder från veckan som gått! 

Veckans topplista v. 45 – Ryssland

 
Johannas deckarhörna skriver: Idag, den 7 november, är det exakt 100 år sedan Oktoberrevolutionen utbröt i Ryssland, och det var då kommunistpartiet med Vladimir Lenin i spetsen kom till makten. Hur kunde då denna händelse äga rum i november? Ryssland använde inte den gregorianska kalendern så som vi i Sverige, och därför stämmer inte alltid datumen. För dem inföll händelsen i oktober månad. Temat för veckans topplista är Ryssland, och det blir intressant att se vilka böcker som dyker upp. Fakta, fiktion eller kanske är det dags att damma av de gamla klassikerna? 
 
För mig blir det en kombination av saker jag läst och saker jag vill läsa… 
 
  1. Jag läste Kriget har inget kvinnligt ansikte av 2015 års nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksievitj, med en av mina bokcirklar förra året. Fantastisk, skakande, tänkvärd och mycket lärorik. 
  2. Kom mig äntligen för att läsa Brott och straff av Fjodor Dostojevskij i våras – vilken upplevelse! Trodde väl aldrig att jag skulle ta mig igenom den, men jag tyckte verkligen att den var fantastisk. 
  3. I våras läste vi även Mästaren och Margarita med ovan nämnda bokcirkel. Det är Michail Bulgakov som skrivit den och meningarna gick verkligen isär i gruppen, men jag som velat läsa den länge (och även var den som lade fram förslagen på böcker den månaden) älskade den. 
  4. Många pratar just nu om Sergej Lebedev och hans Vid glömskans rand som nyss kommit ut på Natur & Kultur. Jag är otroligt sugen på att läsa den efter att ha läst idel fina kommentarer om den och den ligger på listan i min e-boksapp. 
  5. En annan som ligger på min att-läsa-lista i en annan app är The Family Romanov: murder, rebellion and the fall of Imperial Russia av Candace Fleming. Jag är riktigt kass på rysk historia – vi läste inget ryskt när jag pluggade, där fick jag annars mycket gratishistoria om t.ex USA och UK, men Ryssland eller Sovjetunionen är inte mina vassa områden. Bör alltså läsa denna som någon form av introduktion! 
 
     
 
     

Smakebit på söndag, 5 november 2017 – Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro

 

Sov inte en blund inatt, så dagen har gått i ett mycket stillsamt tecken. Jag har läst, böcker och sociala media. Plockat hemma, tog en kort promenad, druckit kaffe. Men nu har jag ryckt upp mig, duschat och fått maten på spisen för min middagsgäst kommer om tjugo minuter ungefär. 

 
Veckans Smakebit kommer ur Återstoden av dagen av årets nobelpristagare, Kazuo Ishiguro. Jag har tänkt läsa den förut, när de cirklade den i Lundströms bokradio och även innan det någon gång då den står i hyllan hos mamma och pappa. Men det har inte blivit av. Nu är jag dock igång och Smakebiten kommer från sidorna 65 och 66 i e-boken. 
 
 
 

”Främmande sängar har sällan bekommit mig väl, och efter bara en kort stunds orolig slummer vaknade jag för någon timme sedan. Då var det fortfarande mörkt, och eftersom jag visste att jag hade en hel dags bilkörning framför mig gjorde jag ett försök att återgå till sömnen.

 
Detta visade sig vara meningslöst, och när jag till sist bestämde mig för att stiga upp var det fortfarande så mörkt att jag blev tvungen att tända det elektriska ljuset för att kunna raka mig över handfatet i hörnet. Men när jag var färdig släckte jag igen och kunde se det första dagsljuset runt kanterna på gardinerna.” 
 
Ur Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro, Wahlström & Widstrand: 1990
 
 
 
 
 
 
 
Det blev ju riktigt passande, även om jag inte skulle köra bil och anledningen till att jag inte kunde sova inte var en främmande säng, utan gap och skrik på gården följt av underliga kramper och sendrag i benen och fötterna. Mycket udda, men jag lär sova gott inatt! 
 
Titta gärna in hos Astrid Terese för fler Smakebitar! 
 
 

Veckans topplista v. 44 – Skräck och annat otäckt

 
Veckans topplista hos Johannas Deckarhörna handlar om skräck och annat otäckt, Hallowe’en till ära! Det är ju inte riktigt min genre, men fem grejer ska jag väl lyckas få till… 🙂 
 
  1. Carrie av Stephen King var min första av honom (jag har sedan dess även läst Lida, men planerar att läsa lite annat så fort jag får tid och lust. Riktigt bra och lagom läskig. 
  2. Färjan av Mats Strandberg är klassisk, blodig skräck – men det jag gillade bäst med den var socialrealismen och porträtten av människorna ombord på färjan. Tycker hemskt mycket om den. 
  3. Sara Bergmark Elfgren, nu aktuell med Norra Latin, skrev den otroliga thrillerpodden De dödas röster som sändes i P3 Serie förra året. Helt otrolig, in och lyssna! Vet ingen som inte älskat den och vet även många som trodde att det var en dokumentär – så välgjord är den. 
  4. Creepypodden har samlat nio skräckhistorier som tar minuter att läsa men timmar att glömma – några av dem gjorde mig lite skakis! In och läs här
  5. Frozen Charlotte av Alex Bell blev jag tipsad om i en podd i vintras och läste – och ja, den är läskig som bara den, särskilt om du ogillar dockor. Mycket bra! 
 
   

 
      

Tematrio: Rädsla

 
Idag är det Halloween och Lyran ber oss: Berätta om tre böcker som gjort dig rädd! 
 
      

 
 
Kommer aldrig mer igen av Hans Koppel höll på att skrämma livet ur mig. Jag läste den någon natt i Hunnebo när vinden ven och det knakade överallt och hade närmare maxpuls hela tiden 😉 (Hans Kom ska vi tycka om varandra var också fantastisk men nu valde jag den andra… denna gången.) 
 
Denise Rudbergs Elegant Crime-serie är riktigt lysande här och där. När klockan slår fem var riktigt, riktigt läskig. Jag var uppe och kollade i klädkammaren och kände på ytterdörren flera gånger om, och då bor jag på nionde våningen och risken att någon klättrar in och gömmer sig är ganska liten.,, 
 
Jag blev tokig i Peter James förra sommaren, och första boken om Roy Grace, Levande begravd, satte verkligen igång fantasin hos mig. Den är spännande på flera olika plan vilket jag gillar – jag har ju läst alla som finns ute nu, men denna var bannemig läskigast hittills. 
 
 
 
Bubblare: Sune börjar tvåan av Anders Jacobsson och Sören Olsson. Nu var det i och för sig tv-serien med de liksom animerade pappersdockorna som gick på någon Sommarmorgon som skrämde mig, men jag var så fruktansvärt rädd för att få blindtarmsinflammation ett tag. Usch! Nu kan jag inte säga att jag tänker så mycket på min blindtarm… 

Smakebit på måndag, 30 oktober 2017 – Minns du den stad av Per Anders Fogelström

 
Det blir en liten abrovinsch denna veckan – jag hann helt enkelt inte lägga upp min Smakebit igår, trots att jag klippte ut den på morgonen och allting. Men sedan var det tvättstuga och sedan åkte jag till mamma och pappa och åt middag och hängde några timmar och sedan blev det spontanfika med god vän på genomresa. Och sedan var det ju läggdags! Men här kommer en Smakebit i alla fall, ur Minns du den stad av Per Anders Fogelström. Har ju deltagit i bokcirklar på Stadsbiblioteket om de två tidigare i serien och imorgon är det dags för nästa – tredje, allså. Fenomenala böcker, jag läste första för ett par år sedan men körde väl fast av oklar anledning, men nu har jag verkligen fått flyt. 
 
 
 

”Ransoneringskorten försvann, sådant som länge saknats kunde åter köpas. Hamstrarna gjorde sig av med härsknande lager, affärerna realiserade maskroskaffe och vasstobak. 

 
Bränslekommissionen befanns ha åtta miljoner kubikmeter ved kvar som stod och ruttnade i travar. Mycket av misshushållning avslöjades men ingen hade riktigt kraft och lust att döma längre. Gulascher och ockrare försvann, många lika fattiga som när de kastats in i virveln. Endast få förmådde tränga upp till samhällets tunna ytskikt av traditionellt och stabiliserat förmögna. 
 
Bilarna började åter rulla genom gatorna, snart i samma väldiga vimmel som under de första krigsåren då det funnits några tusen bilar i staden. Flyget hade utvecklats under kriget, nu gjorde en tysk kapten Göring som vistades i Stockholm dagliga uppstigningar med passagerare. En reguljär flyglinje mellan Malmö och London invigdes. Luftskeppet Bodensee, en hundratjugo meter lång cigarrformad zeppelinare, kom på besök.” 
 
Ur Minns du den stad av Per Anders Fogelström, Albert Bonniers Förlag: 1964 
 
 
Du hittar fler Smakebitar hos Mari på Flukten fra virkeligheten
 
 

Veckans topplista v. 43 – Exotiska platser

 
Johannas deckarhörna skriver: Idag hade jag tänkt att topplistan skulle ta oss med till de aningen exotiska böcker som utspelar sig på platser vi inte läser om så ofta. Idag letar vi oss bort, mot det okända. Till främmande länder, under ytan eller ut i rymden – det blir spännande att se var vi landar.  
 
Mina fem blir som följer: 
 
  1. Vända hem av Yaa Gyasi, som delvis utspelar sig i Ghana vilket är en mycket främmande plats för mig. 
  2. Utan dina andetag av Karin Aspenström befinner vi oss främst i Indien och den fick mig absolut inte att vilja resa dit. 
  3. Jenny Nordbergs De förklädda flickorna i Kabul som förstår utspelar sig i Afghanistan var otroligt exotisk, fascinerande och skrämmande. 
  4. Irland kanske inte låter så exotiskt, men jag har aldrig varit där och känner mig väldigt dragen till västra Irland, som verkligen ser ut som ett sagolandskap för mig. Anne Enrights Den gröna vägen utspelar sig dels där och dels på ett antal andra platser som är mer eller mindre exotiska – såsom Mali, till exempel. Riktigt bra bok. 
  5. Jag minns bilderna från Vasilijkatedralen på yoghurtpaketen när jag var liten, och jag minns att vi lärde oss just ordet ”lökkupoler” tidigt i lågstadiet – varför kan jag inte svara på, men Moskva har länge varit en intressant plats för mig. Simone de Beauvoirs lilla novelette Misstag i Moskva utspelar sig där och är en riktig liten godbit. 

Tematrio: Tanter och farbröder

 
 
Veckans tema i trion hos Lyran är tanter och farbröder. Underbart! Jag älskar tanter och farbröder (när de inte går i vägen för mig på Bokmässan). Nu tog jag de tre första jag kom att tänka på och det blev alltså främst tanter, men det finns allt en farbror eller två med där också… 
 
      

   

 
Spegeln sprack från kant till kant var min första bekantskap med Agatha Christies Miss Marple – jag fick den, just denna utgåvan faktiskt, av min kompis Heidi en födelsedag. Kanske fyllde jag… femton? Något sådant. Det må vara så att det finns bättre Marple-deckare, men jag gillar denna. Den fick mig även att få upp ögonen för Alfred Lord Tennysons långa dikt The Lady of Shalottsom är en riktig favorit. Finns även insjungen i lite olika varianter, till exempel denna med Loreena McKennitt
 
Rosengädda nästa! av Emma Hamberg möter vi den excentriska, underbara gamla damen Jane. Jag ska erkänna att jag inte har tänkt så mycket på henne, förrän igår när jag lyssnade på Emma Hamberg på Bokmässan och hon berättade om Janes ”förlaga” – en parant dam med ekorrungar i BH:n som hon träffade av en slump på en mässa. Jag blev så rörd och trots att jag just läst fjärde och sista boken om Rosengädda så är jag lite sugen på att läsa om första. Det finns några andra ljuvliga karaktärer här också, som tonårsfrankofilen Bror. 
 
Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist var den första av hennes böcker om pensionärer på Österlen som jag läste. Och milde himmel, vad jag skrattade! Hon har alltså en hel drös med härliga tanter och farbröder i ett helt gäng ganska korta och lättlästa romaner av olika kvalité, men denna var något i hästväg. Mycket charmigt.