Annzah

Dead if you don’t av Peter James

Äntligen, mer Roy Grace! Jag hade hoppats kunna köpa denna när vi var i Brighton i våras, men den kom ut några veckor efteråt. Jag gjorde inköpsanmodan på biblioteket och väntade tålmodigt – tills jag kom på att jag kunde ju faktiskt köpa den som Kindlebok och läsa på iPad. Ibland står det bara stilla!

Det är väldigt svårt att skriva om dessa böckerna utan att säga för mycket, eftersom jag vet att det är sidoberättelsen som vi följt sedan bok 1 som är en stor del av lockelsen med dem. Därför får jag vara så god att hålla truten kring det, och fokusera på handlingen i kort.

Vi återser en person från förra boken, som har försatt sig i stora skulder genom spel. Han försöker rädda sin situation med att spela mera, och vi kan ju själva räkna ut hur bra det brukar gå. Hans företag gör stora siffror och det finns massor av pengar på klientkontot, men själv är han nästintill barskrapad – något hans fru absolut inte får få nys om.

Parallellt med detta har en ny stadion byggts för Brighton & Hove Albion, som till råga på allt ska spela sin allra första match i högsta fotbollsligan, the Premiership. Ett bombhot kommer in, och det blir några svåra timmar för arenans ledning och säkerhetspersonal. Hur bör man agera? Roy Grace ska gå på matchen, liksom vår vän med spelskulderna, Kipp Brown, och det blir ingen vanlig lördag för någon. Kipp tappar bort sin son Mungo i myllret av människor, och när de lämnar stadion hittar han honom ingenstans. Senare på kvällen kommer sms:et varje förälder fasar för: ”We have your son. If you wish to see him alive again you will not contact the police and you will follow our instructions very carefully.”

Det blir, som vanligt, en rafflande historia med mycket koppling till den albanska gruppen som befolkar Brighton och Hove. Tidvattnet, som jag nu upplevt på nära håll i somras, spelar en stor roll och det är ju så otroligt spännande – det är helt omöjligt att påverka och har sådana oerhörda krafter.

Jag älskar böckerna om Roy Grace och hans familj och kollegor. Jag vet att många har tröttnat men jag är fortfarande helt med på tåget. Extra roligt att läsa böcker från Brighton också, när det inte var så längesen jag var där. Boken kan man köpa här eller här!

Broadchurch Stories, vol 1 av Erin Kelly

Jag är väldigt förtjust i både tv-serien Broadchurch och författaren Erin Kelly – men när jag försökte läsa romanen hon skrivit baserad på serien funkade det inte riktigt, så jag lade ner det. Det blir ju ändå lite märkligt att läsa en deckare när man vet hur det ska gå, och jag kunde inte hitta engagemanget. Men när jag fick nys om att hon även skrivit noveller som är baserade på seriens ”universum” och karaktärer, men med egna stories, blev jag genast nyfiken och under semestern läste jag den första volymen.

Dessa noveller utspelar sig parallellt med andra säsongen – så det gäller att passa sig – man ska absolut inte läsa dem utan att veta hur första säsongen slutar, om man nu tänkt se serien! Men berättelserna här har lite med brottet som berättas om i första och andra säsongen att göra, även om personerna förstås påverkas av det och är inblandade på olika sätt.

Vi träffar Ellie, som vi förstås känner väl från säsong 1. Vi träffar även journalisten Maggie, som är chefredaktör på lokaltidningen, åklagaren i det stora målet vi följer, Jocelyn, och D I Hardys före detta fru. Det handlar mer om människor än om brott, och jag tycker att Kelly lyckas väldigt bra. Det flyter på fint, Kellys språk gör sig väldigt väl för formatet, och det är väldigt trevligt att få veta lite mer om karaktärerna. Hur det än är så kan inte alla få all den uppmärksamhet de kanske förtjänar i en tv-serie.

Riktigt bra. Jag kommer att läsa volym två också, så fort jag råkar hinna 😉 Berättelserna finns att köpa som e-singlar hos Bokus, här. Jag kryssade ”Go wild in the country” i Sommarbingot, ty för mig är Broadchurch sannerligen vischan!

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri

Jag hade turen och äran att få ett förhandsexemplar av Pappaklausulen genom Kollektivet via SelmaStories och Bonniers, och läste den under min första semestervecka. Sedan var recensionsdatum långt fram i tiden, och mitt utkast har legat och väntat på att publiceras i ett par veckor, för jag har inte varit riktigt klar. Men nu är jag det, och här kommer alltså äntligen min text. Mitt exemplar fick resa vidare norrut, till Den läsande kaninen 🙂

Jag har inte läst så mycket av Hassen Khemiri tidigare – men det jag har läst har jag tyckt hemskt mycket om. Jag älskade Jag ringer mina bröder, till exempel, så till den grad att jag lyssnade på den två gånger efter varandra. Jag läser även gärna Hassen Khemiris inlägg i kulturdebatt och allmän debatt och tycker att han är fantastiskt intressant och kompetent.

I Pappaklausulen träffar vi flera komponenter av en och samma familj. Sonen som är en pappa. Pappan som är en farfar. Systern som är en dotter. Pojkvännen som tror att han är en pojkvän. Och fler.

Pappan som är en farfar återvänder till Sverige, det land han övergivit, var sjätte månad för att pyssla med pappersarbete. Varenda gång blir det stort pådrag, och alla i familjen som han lämnat – inklusive ex-hustrun – tvingas med i karusellen som gäller att se till att han har någonstans att bo, att han äter, att han går till läkaren. Men nu måste det vara nog – den vuxne mannen måste lära sig att stå på sina egna ben, och den neurotiske sonen som är en pappa måste helt enkelt skriva om pappaklausulen. Det är lättare sagt än gjort.

Runtomkring är någon gravid, någon kämpar med sin juristkarriär i kombination med att vara förälder. Sonen som är en pappa förstår inte hur hans liv numera handlar om våtservetter och lekland och kring alltsammans svävar en röst av ett spöke – av en dotter som aldrig blev vuxen.

Det är, som ni förstår, en otroligt ovanlig roman. Helt fantastisk, ibland dråplig, ibland fruktansvärt sorglig. Alla karaktärer får prata, och alla får respekt. Även de som genom en annan berättares ord låter som förfärliga människor får berätta sin sida av historien och ge oss andra infallsvinklar.

Jag är djupt imponerad av Hassen Khemiri, som definitivt är en av våra viktigaste och mest begåvade unga författare. Vilken roman han har skrivit! Om familjeband, om blod och vatten, om hemligheter, lögner och respekt. Och om att stå upp för sig själv, och för varandra, när det blåser.

Boken finns att köpa här eller här. Missa för jösse namn inte.

Veckoutmaningen – Brottsligt och sant

Veckans tema på Kulturkollo är True Crime, vilket är en genre som kittlar mig men som jag inte är särskilt bevandrad i. Helena skriver: Veckans utmaning består i att tipsa varandra om riktigt bra skildringar av brott från verkligheten. Topp tre tack!

I mitt fall blir det tre böcker från min att läsa-lista som jag är sugen på – jag kan alltså inte rekommendera dem, men jag tror nog att de är läsvärda! Vad jag annars kan tipsa om är den ypperliga podden Vad blir det för mord? som jag har fastnat för på sistone. Mycket bra!

Det är något spännande med det ovanliga och jag är fascinerad av seriemördare – särskilt kvinnliga sådana och kanske särskilt de fullständigt spritt språngande – såsom Rosemary West och Myra Hindley. Den senare finns med i urvalet i Peter Vronskys bok, Female serial killers: how and why women become monsters.

Patricia Cornwells Portrait of a killer – Jack the Ripper – Case Closed fick stor uppmärksamhet i Storbritannien när den kom. Jag hade just börjat plugga och hann inte läsa någonting ”för skojs skull”, men nu ska jag se till att ta mig an den i höst. Jag bodde länge mitt i ”Ripperland”, runt hörnet från såväl mordplatser som fyndplatser, och är förstås lite extra intresserad. När jag hade besök en gång för längesen gick vi en otroligt spännande Ripper Walk också, vilket jag alltid tipsar folk om när de ska resa till London!

Jag såg en dokumentär om mordet på Meredith Kercher på Netflix för något år sedan eller så och blev smått chockad över Amanda Knox – både hennes beteende, hur hon verkar vara och att hon faktiskt släpptes fri. Det vore riktigt spännande att läsa Murder in Italy av Candace Dempsey och få ett perspektiv från annat håll.

Tematrio: RÖD

Lyran skriver: Så här efter valet som slutade i total förvirring vill jag bekänna färg och temat är därför detta vecka så klart RÖD. Var gärna uppfinningsrika och långsökta i era svar!

Jag började fundera på hur uppfinningsrik jag skulle lyckas vara, men landade till slut i att jag nog ville satsa på favoriter med röda omslag. Men ju mer jag funderade desto mer upptäckte jag att det faktiskt finns en röd (!) tråd i de tre böckerna jag valde, nämligen kommunismen – som nu int är den delen av den röda politiken jag vill fästa mig särskilt vid, men nog passade det bra just här.

Fahrenheit 451 läste vi i min kurs för Cambridge Certificate of Proficiency in English på gymnasiet och jag blev helt golvad. För ett par år sedan läste vi om den i en av mina bokcirklar och jag tyckte ännu mer om den denna gång. Kan verkligen rekommendera ljudboken som finns på Storytel, den är riktigt bra! Många argumenterar för att den främst handlar om kriget mot kommunismen under 50- och 60-talen.

Vi av Kim Thúy handlar om flykten från det kommunistiska Vietnam – som ju fortfarande är kommunistiskt. En underbar, långsam berättelse om flykt, om att återvända och om människan. Kort, men tät.

Jag fick tips om A concise Chinese-English Dictionary for Lovers av Xiaolu Guo av min kompis Karin för säkert tio år sedan nu. Köpte den och föll pladask. Sedan har väl upplagan jag hade försvunnit någonstans på vägen, jag har den som e-bok och har tänkt läsa om den rätt så snart – men sjöng dess lov för en person nära mig ganska nyss och var särskilt noga med att jag tycker att den ska läsas på engelska. Några dagar senare hittar jag den – på engelska – på loppisen i Väjern där de har max trettio engelska titlar och främst dussindeckare. Sicken röta!

Det kunde varit värre!

Tog denna bild strax innan jag gick och lade mig igår och tänkte, apropå valet, att vi väl ändå måste tänka oss en ljusnande framtid!

I onsdags var det dags för Madame Butterfly på GöteborgsOperan. Jag blev klar tidigt med ett ärende och landade på Waynes i Brunnsparken ett slag. Fantastiskt god islatte med hasselnötssmak! Ännu är det islattetider, liksom.

Käkade middag på Andrum, som jag naturligtvis tänkt gå till så länge jag varit vuxen men aldrig kommit mig för. Fantastiskt god buffé med bl.a moussaka och en rätt med paneer och sallader och röror och inte minst lime pickle, som jag saknar så himla mycket. I Storbritannien får man sådant med poppadums innan varje anständig indisk/pakistansk/bangladeshisk måltid på lokal. Det är så gott, men ingenting jag gett mig på att tillverka själv. Kanske borde!

Vi satt som vanligt på 100-kronors-platserna, högst upp i skyn, men det var så lite folk att vi kunde flytta ner en bit och se bättre – dock måste jag säga att jag tycker att man sitter bekvämare på ”barstolarna” allra högst upp. Men det gick bra ändå! Madame Butterfly är nog den av de operor jag sett som jag upplever är enklast att följa med i och den var väldigt vacker och mycket gripande. Tydligen inte alls lika gripande som andra uppsättningar men det räckte gott för mig!

I torsdags åt jag lunch med min före detta chef (under ett rätt så kort tag förra våren) Annika på Kooperativet. Glasnudelsallad med five spice-kyckling och en otroligt god dressing. Och rostad lök, nonetheless! Mycket trevligt och väldigt gott. Vi har sagt sedan vårt team splittrades att vi måste ses och prata ikapp oss men tiden går som bekant så fort och alla har så mycket att göra. Nu sprang vi på varandra på festen häromveckan och jag lovade att faktiskt boka en lunch – sagt och gjort. Ibland bara måste man.

Jacob har oerhörda mängder päron hemma och anordnade självplock ur pappkasse bakom sin kontorsdörr. Jag fyllde en halv Ica-kasse (skulle ju hem med den på bussen liksom, kul om den hade brustit mitt på Älvsborgsbron) men han har trettio kilo till hemma – och nu fick jag reda på att han har tre gånger så mycket TILL efter helgens plockande. Jösses Amalia. Men skönt att det växer.

På kvällen blev det ett helt gudomligt bad framåt solnedgången. Så otroligt vackert! Och ja, det är fortfarande jätteskönt i vattnet. Men det är allt en god idé att ta med kaffe i termos, det är det 😉

Lagade en sen middag av koljafilé som en eller annan förälder (eller god vän) dragit upp i Norge. Svepte in i rökt skinka och stekte i smör och olja, serverade med rostade rotfrukter, haricots verts och en busenkel yoghurtsås med sriracha och citronpeppar. Mums!

I fredags träffade jag en annan f.d. kollega på lunch i Nordstan, där hon numera har sitt kontor. Mycket trevlig asiatisk mat på övervåningen, det heter Wei Wei och jag kan rekommendera det! Här är någon sorts friterad kyckling samt stekta nudlar – man kunde få vårrullar till också om man ville. Tanken med deras Dagens är att man väljer två mindre rätter och kombinerar för 99:- eller något åt det hållet. Så mysigt så. Hann även med en vända på bibblan.

Kvällen spenderades till ösregn ute med Netflix och stickning. Alldeles lagom, men när jag började se om Vänner från början kände jag genast att det nog var läggdags… hihi. Hämtade även paket med mina jeans i som jag beställde för ett litet tag sedan (jag har inte burit jeans sedan kanske 2005 så det är en stor grej) men det visade sig att jag har noll kroppsuppfattning och hade köpt typ fyra storlekar för stora. Suck. Så de får skickas tillbaka, men jag har beställt nya ändå för jag kunde ju se att de faktiskt var vad jag ville ha, bara lite för väl tilltagna. Och klänningen som följde med var ju fin… 😉

Startade lördagen med att på J:s inrådan lyssna på Paul McCartneys nysläppta album, samt Ring så spelar vi förstås och så Melodikrysset till frukost. Sedan kände jag att jag höll på att dö i förkylning och gick och lade mig. Ställde in kvällens aktivitet och bara LÅG där i typ sex timmar. Läste och sov och läste och sov. Och det verkar bannemig som om det kan göra susen med både vila och c-vitamin. Och i ärlighetens namn var det rätt så skönt att bara ligga där och pösa också.

Släpade mig ut i mycket sakta mak framåt kvällningen för att hämta sushi och handla lite förnödenheter (och snurra PokéStop, förstås, Celebi here I come) och en himla fin orange höstglöd fick också hänga med. Sushin var från Neighbour House (herregud, jag borde få restaurangspons efter denna veckan) och var helt otroligt bra! Hanna och jag har köpt därifrån någon gång förut och det har varit okej men nu var det ett tag sedan och kanske har de ny personal för den var verkligen jättegod. Inga problem att byta ut jätteräkan heller.

Fick äntligen kryssat min dystopi till Sommarbingot! The end we start from fick jag av Metta för ett bra tag sedan men har mest flyttat från ett bord till ett annat eftersom jag är enkelspårig 😉 Men den var helt fantastisk, missa inte. Text kommer snart. En ruta kvar – just staff recommend – som nog blir en rekommendation från en vänlig bibliotekarie i bekantskapskretsen, ty jag hinner inte springa till nya bokhandlar och bibliotek…

Igår kom J över mellan jobb och jobb, lagom till SöndagsMorgan. Vi frukosterade och lyssnade på radio och tittade på TV för det var tydligen val igår.

Under en period på eftermiddagen tröttnade jag och kokade chutney istället, på päron och ingefära med en touch av fläder. Gott och kladdigt, som sig bör. Orkade inte gå ut i regnet och köpa syltsocker dock, så marmeladen får vänta tills ikväll eller så.

Såhär röstade min valkrets till riksdagen, vilket leder mig till att tycka att vi kunde ha fått bestämma hela riksdagsvalet istället.

Även landstingsvalet får vi vara ganska stolta över i Högsbo!

Idag är det måndag och Det kunde varit värre är mitt mantra med tanke på valet. Jag sms:ade just ovan bild med texten MVH BADVÄDER och ja, ni vet. Efter regn kommer solsken, även om det inte var speciellt roligt att traska ut i ösregnet imorse. Glad måndag på er!

Smakebit på søndag, 9 september 2018 – Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell

En snabb Smakebit direkt från appen idag – ur Jonas Gardells pinfärska Till minne av en villkorslös kärlek.

”Naturligtvis gäller sexualiteten vidare som gåva enbart när det kommer till man och kvinna.

När det kommer till homosexualitet kan ungdomsledarna slappna av och utan övriga krusiduller slå fast att den beror på demoner i kroppen.

Det är tryggt det där med demonerna. De vet man vad man har.

I kroppen. På bögarna.

Men mellan två makar, som en gåva från Gud, då är sex något fint. Jättefint. Något helt naturligt. Inget konstigt alls.

Och det är därför man ska vänta med det tills man är gift.

Att ha sex före äktenskapet är kanske inte riktigt som homosexualitet (demoner i kroppen) utan mer att missbruka Guds fina gåva.

Den liknelse man gärna använder som argument för att lära ungdomarna att inte ha sex före äktenskapet är att sex är som en tårta. ”Sex är som en tårta, och om man skär bitar ur tårtan och ger till olika människor, då har man ju inte hela tårtan kvar när man träffar den rätte!”

Jonas Gardell kommenterar själv liknelsen i sin föreställning ”En finstämd kväll med Jonas Gardell”: ”Och allt jag tänkte var: Herregud, sex är som en tårta! Ät allt genast för imorgon är grädden härsken!”

Ur Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell, Norstedts: 2018

Fler Smakebitar finns denna veckan hos Astrid Terese. Nu ska jag fortsätta följa svenska valet med en kvällsmacka, trots att politiken sannerligen står mig upp i halsen idag…

ETA: Jag gick och lade mig en kvart efter att detta skrevs för jag fick Nog. Så!

Mid-week shuffle

Vad kass du är på att skriva boktexter, fröken Larsson, tänker du. Och ja, det är jag, fast det är mest för att jag just nu är kass på att läsa! Jag jobbar på med Det men det är inget man läser över en natt direkt, och så läser jag När oskulder kysser på bussen men det är för korta tider och så har jag haft ett Celebi-quest i Pokémon Go att tänka på och så försöker jag läsa Shrimp av Rachel Cohn och lyssna på Nattvakten av Sarah Waters och så måste jag läsa Plåtmannen och så… ja. Ni fattar! Denna veckan har jag dessutom typ noll tid över (pga roliga saker, inget annat) så det får bli som det blir helt enkelt.

Och jag har ett par utlästa böcker bland utkasten, också. Så det kommer! Men tills dess, här är lite bilder!

Jag har en plan på frysrensning och började uppifrån, vilket innebar hamburgare till middag i söndags – och en riktig vitaminbomb till smoothie till frukost. Jordgubbar, hallon, blåbär, spenat och avokado var det här, med lite kokosyoghurt och någon sked jordnötssmör. Gott!

Lite oplanerad egentid på eftermiddagen vilket resulterade i att jag åkte ner på stan och röstade när jag ändå var i farten. Skönt att ha det gjort, minst sagt. Det känns så otroligt viktigt denna gången och jag får bara tvångstankar om matförgiftning och att missa valet. Och så vidare. Men nu är det alltså klart.

Hälsar alltid på Karin på vägen, förstås! Det var ohyggligt varmt i stan och jag föreslog / krävde således bad framåt kvällningen. Helt. Gudomligt.

SÅ vackert och så stilla. Solen hade ju legat på hela dagen så vattnet var uppvärmt och det var verkligen som att glida ner i sammet. Ljuvligt! Nästa planerade bad är imorgon, men nu såg jag att de hotar med åska… vi får se. Jag är optimist!

I måndags fyllde Metta år! Detta firades på stickkafé på Adlibris Market. Jag fick ett infall under konferensen i fredags och kom på att jag kunde sticka en ”tårta”, så det gjorde jag. Det är en ganska enkel mössa i botten, och ett hårspänne från H&M som ros. Jättemysiga timmar var det i alla fall!

Julgarn med glitter. Om ni tror att jag kunde stå emot så har ni höga tankar om mig för det kunde jag absolut inte.

Kom hem till detta fina recensionsex från Piratförlaget, stort tack för det! Längtar verkligen, Lövestam är min husgudinna.

En vacker vy från ett av våra mötesrum igår morse. Disigt men så tjusigt.

Jag stickade en liten sjal av det underbara pastellgarnet till världens finaste lilla tjej, Margo i Los Angeles! Skickade i förra veckan och tidigt imorse fick jag meddelande av Linda om att den kommit fram. Och passar, som ni ser! Hur söt får man vara liksom.

Och idag gör min fina Reynasjal debut bland folk! Blockade den i förrgår kväll och imorse nålade jag loss den. Så otroligt glad att den blev fin och att jag faktiskt vågade ta mig an det vackra garnet. Får så mycket blodad tand av att lyckas – den må inte vara perfekt på alla ställen och dessutom släppte garnet på ett ställe förra veckan så jag fick knyta lite – men det syns faktiskt knappt. Så roligt!

Igår var det releasefest på Göteborgs Litteraturhus för Thomas Petterssons Den osannolika mördaren. Så himla intressant! Jag har Filter-artikeln hemma på nattduksbordet men har inte hunnit läsa ännu – men det ska jag sannerligen göra nu. Eller ja. Snart!

Ikväll är det dags för Madame Butterfly på GöteborgsOperan. Full fart, som sagt, men det är verkligen roligt hela tiden just nu. September är en fantastisk månad!

Veckoutmaningen – Val, kval och skval

Jag antar att det inte undgått någon att det pågår en valrörelse i Sverige, och att det är valdag på söndag. Eller? (Jag förtidsröstade personligen i söndags – det var liksom lika bra och det känns skönt att ha det gjort. Det är så oerhört viktigt att rösta denna gången och tänk om en skulle ligga i matförgiftning liksom…)

Hos Kulturkollo behöver vi inte fatta riktigt så svåra beslut denna veckan, men här är några val att ta ställning till i alla fall. Alltid roligt!

Läsa snabbt eller läsa långsamt
Jag är och förblir en snabbläsare. Visst kan jag anstränga mig ibland och läsa långsamt, t.ex poesi, men annars ska det, som med det mesta, gå undan.

Läsa eller lyssna
Föredrar absolut att läsa ”på riktigt” men har lärt mig att lyssna och uppskatta det också. Särskilt sedan jag upptäckte att det går att höja farten, för som sagt ska det gå undan och att det gick för sakta var mitt största problem när jag började nosa på ljudböcker.

TV-serier eller film
Absoult tv-serier. Jag har jättesvårt att koncentrera mig på hela filmer, åtminstone om jag tittar hemmavid. På bio är det en sak, men hemma ser jag sällan klart en hel film i en sittning.

Independentfilm eller filmbolagsfilm
Det spelar egentligen ingen roll men några av mina favoriter är absolut indiefilmer, såsom Juno och Eternal sunshine of the spotless mind och Lost in translation och sånt… men jag har inget emot de större produktionerna heller i sak.

Singelläsning eller slalomläsning
Det är inte ofta jag inte har minst tre böcker pågående på Goodreads. Slalomläsning ftw. Ofta har jag en e-bok, en fysisk bok och en ljudbok på gång, men det kan vara fler också.

Låna böcker eller köpa böcker
Jag köper sällan böcker och har de senaste åren återupptäckt biblioteks magi. Det händer förstås att jag köper något och loppisar är förstås fråntaget denna ekvation, men det är inte ofta jag köper något nyutgivet.

Science fiction eller fantasy
Sluuuuuta. Men jag säger fantasy för jag läste nyss en urban fantasy som var underbar och som har fått mig att vilja gräva lite mer i den genren.

Fantasy eller fiktion
Inte så överraskande va.

Fiktion eller biografi
Jag läser gärna biografier ibland men inte speciellt ofta. Tycker dock att de ofta fungerar väldigt bra som ljudböcker!

Läsa efter att-läsa-lista eller spontanläsa
En kombination. Ofta plockar jag bara något, men försöker även att gå igenom mina läslistor i såväl Storytel som Nextory och se vad jag har som legat och väntat länge. Läs eller släng, liksom.

Läsa gammalt eller läsa nytt
Se ovan. Spelar inte så stor roll och är ofta blandat.

Läsa i förstaperson eller läsa i tredje person
Men vad svårt. Det beror ju verkligen på boken. En omniscient berättare kan i och för sig vara rätt spännande, men det kan ju en bra berättande huvudperson också vara. Nästa!

Pocket eller inbunden
Absolut pocket. Jag vill kunna bära med mig böcker överallt och jag är trött på att få små sår på näsroten för att jag tappar tunga inbundna böcker i ansiktet vid sängläsning 😉

Inbunden eller läsplatta
Jag har (ännu?) ingen läsplatta men en iPad som jag hemskt gärna läser på. Vet att det inte ska vara alls lika bra men det funkar verkligen ypperligt för mina behov. Ska det läsas utomhus kan jag väl ta en pocket istället då eftersom jag ändå slalomläser… 😉

Novell eller roman
Roman, även om jag börjar bli bättre på noveller.

Läsa enstaka böcker eller läsa bokserier
Generellt skulle jag väl säga att fristående är lättare att hantera, men de serier som jag gillar är jag ju verkligen nergrävd i och längtar konstant till nästa. Det är nämligen inte odelat positivt att vara snabbläsare! Men korta serier med ganska fristående böcker är ju onekligen trevligt, såsom Ackebos om systrarna Barbro och Mona.

Läsa svenska författare eller utländska författare
Spelar absolut ingen roll. Bara boken är bra.

Läsa debuterande författare eller etablerade författare
Se ovan! Älskar en bra debut men älskar även det hemtama och familjära hos en etablerad mer eller mindre gammal räv.

Tematrio: GRÅ

”Grå vardag, grå böcker, namn man kan associera till grå, välj själv!” skriver Lyran. Här kommer mina – spoilervarning, Fifty shades of X, Y eller Z är INTE med.

Jag erkände förra helgen att jag läst väldigt lite av Oscar Wilde – bland annat har jag aldrig blivit klar med The Picture of Dorian Gray, vilket förstås är något av en travesti. Nu ska jag komma mig för att göra det i höst, basta.

I Maria Gripes fina trilogi om Hugo och Josefin heter Josefin egentligen Anna Grå. Det var det första jag kom att tänka på när jag såg veckans tema!

David Levithan och John Green har skrivit fantastiska Will Grayson, Will Grayson (den heter Den andre Will Grayson på svenska). Underbar ungdomsbok som verkligen funkar som collab, och som ger oss en av de bästa karaktärer jag vet – Tiny Cooper. Man kan lugnt säga att det inte finns något som är grått med Tiny Cooper, i alla fall 😉