Etikett: Böcker

Ulysses av James Joyce

Vad kan jag skriva om Ulysses? Älskad och mindre älskad, hur det än är är det ett av de mest kända verken inom europeisk litteratur på 1900-talet och jag trodde nog aldrig att jag faktiskt skulle ta mig igenom den – men tack vare ett gemensamt projekt med en vän, där vi postade inlägg på instagram varannan dag om biten vi läst, så gick det. Och jag är väldigt glad för det, även om det stundtals var jättejobbigt. Stundtals var det nämligen jätteroligt också.

Man kan läsa våra inlägg här, om man vill! Tyvärr upptäckte vi efter att vi uppfann den smarta hashtagen att det även fanns någon sorts blomprojekt som pågick, men ni ser nog vilka som är våra. 25 dagar, 25 inlägg, en bautaroman.

Vi firade avslutat projekt med middag på Pinchos. Liten mat, stor litteratur 😉

Mot San Francisco av Clara Clementine Eliasson

Alla har väl hört I don’t like Mondays av Boomtown Rats och många har väl hört var formuleringen kommer ifrån, men jag personligen visste inte speciellt mycket mer än att det var just ett citat från en tonårstjej som var skyldig till en skolskjutning när hon fick frågan om varför hon öppnade eld.

Mot San Francisco berättar en historia baserad på Brenda Ann Spencer, som vid sjutton års ålder plockade upp ett gevär hon fått i julklapp av sin pappa för att skjuta mot Cleveland Elementary School. Här heter hon bara B, och berättaren är grannflickan Julie. 40 år efter händelsen rymmer B från fängelset, och Julie minns sommaren innan dådet när B och hon åkte på roadtrip utan gränser. Ska hon kunna hitta B denna gången?

Jag hade lite för höga förväntningar på denna roman – jag hade hoppats på något i stil med Flickorna, eller Girls on fire, men jag fastnar inte riktigt, det flyter på ytan. Efter bara några sidor fick jag författarskole-vibbar, vilket alltid talar för ett poetiskt språk (bra) men ibland blir det för konstlat och manierat (mindre bra). Det som nog ska vara djupt känns lite flyktigt.

Men det är ambitiöst och som debutroman sett känns det lovande för framtiden.

Smakebit på søndag, 6 september 2020 – Invisible Girl av Lisa Jewell

Idag är det höst i Göteborg. 13 grader, blåsigt och grått. Men jag omfamnar hösten med mustiga grytor, mycket deckare och mycket stickning.

Veckans Smakebit kommer ur Lisa Jewells senaste spänningsroman, Invisible Girl. Jag har faktiskt bara börjat, så jag kan inte säga så mycket mer än vad Smakebiten ger, men jag gillar hennes genrebyte och ser fram emot boken!

I duck down and pull my hoodie close around my face. Ahead of me the girl with red hair is picking up speed; she knows she is being followed. I pick up my speed to match hers. I only want to talk to her, but I can tell from the way she’s moving that she’s terrified. I slow down at the sound of muffled footsteps behind me. I turn and see a figure coming after us.

I don’t need to see their face to know who it is.

It’s him.

Ur Invisible Girl av Lisa Jewell, Atria Books: 2020

I eftermiddag blir det förhoppningsvis ett besök på Röhsska, följt av middag på stan. Jag önskar er en härlig söndag! Fler Smakebitar finns att hitta hos Astrid Terese.

Veckans kulturfråga, v. 36

Veckans kulturfråga hos enligt O lyder:

Vilken bok ser du mest fram emot att läsa i höst?

En otroligt svår fråga, måste jag säga. Utgivningen i höst är helt enorm med massor av titlar som jag är sugen på. Jag skrev ner sex-sju sidor i en anteckningsbok när jag läste Svensk Bokhandels höstkatalog, några av dem har jag redan betat av men det är väldigt många som återstår – för att inte tala om den utländska utgivningen.

Här är några i alla fall:

Concrete Rose av Angie Thomas – en prequel till fantastiska The Hate U Give.

The Thursday Murder Club av Richard Osman

I follow you av Peter James

Ya Leila av Donia Saleh

Dina händer var fulla av liv av Suad Ali

Tritonus av Kjell Westö

Shuggie Bain av Douglas Stuart

The All-Night Sun av Diane Zinna – som jag faktiskt precis hämtat på biblioteket och hoppas få tid att börja på i helgen!

Flickebarn nr. 291 av Ninni Schulman

Överlevarna av Alex Schulman (som jag började på tidigare idag)

Lisa och Lilly av Mian Lodalen

Jag skulle kunna lägga till femtio titlar till, men det får väl finnas gränser. Kul ska det bli, i alla fall! Var jag ska hitta all lästid vete fåglarna, men det gäller att satsa!

Livets små njutningar av Sigge Eklund

Sigge Eklund fascinerar mig. Jag har lyssnat på Alex & Sigges podcast i många år och fastnar ofta i hans observationer och förmåga att beskriva ett till synes banalt skeende för att landa i en slutsats eller tanke som imponerar. Därför såg jag verkligen fram emot att läsa denna bok, som ju till sitt väsen berättar om enkla, korta episoder i livet som bringar njutning eller insikt.

Och jag läste den, i ett par sittningar (eller liggningar, ärlig talat, för jag läste den nästan uteslutande i sängen nära en fläkt), och den gav precis det jag önskade mig. Korta betraktelser om jordgubbar med mjölk eller att bada, eller att baka rabarberpaj, eller cykla genom en allé. Och jag hör allt uppläst av Eklund själv i mitt huvud (fast det är Pernilla August som läser in ljudboken, om jag förstår det hela rätt) och jag njuter fullt ut. Det är SÅ mysigt.

Recensenterna har inte varit nådiga. Eller ja – minst ett par stycken har varit lite försiktigt beundrande, i undran om det kan vara så att bokens banalitet visar på Eklunds genialitet, att den är en manifestation av banaliteten som ibland tar lite väl mycket plats i populärkulturen.

Så kanske det är, jag skulle inte bli förvånad. Men vad det än är, och varför, så älskade jag den. Stilistiskt säker och så trevlig. Och en påminnelse om att komma ihåg att njuta i vardagen, och att hitta sin lycka i även de små stunderna – som den första vårkvällen eller att stå i en tebutik och sniffa i burkarna.

(Jag sitter faktiskt och lyssnar på ett avsnitt av podden just nu när jag skriver, och när jag just avrundat börjar de prata om recensionerna boken fått – extra intressant att höra Eklunds egna analyser. Hans uppfattning är att vänsterrecensenterna (som verkar vara i majoritet) missförstår tanken om lycka och tror att det måste handla om framgång och höga inkomster. Spännande vinkel.)

Året med 13 månader av Åsa Linderborg


Jag har inte haft någon särskilt stark relation till Åsa Linderborg genom åren – jag läste Mig äger ingen förstås och namnet finns ju alltid med i kulturdebatter och annat, men det var först när hon var med i Alla mot alla förra säsongen som jag började känna att jag verkligen gillar henne.

Denna bok var ju kontroversiell redan innan den kom ut – man förstod att här skulle känsliga ämnen avhandlas, såsom #metoo, där Linderborg inte tog den sida som man kanske hade förväntat sig, och hela Benny Fredriksson-débâclet. Och det gör de, och jag vill inte gå in närmare på det. Däremot påmindes jag om att man inte måste hålla med en skribent till 100% för att kunna ta till sig en text.

Det jag gillar mest här är vardagsberättelserna. Om barnen, om falukorv och potatismos, om kärleken och förlusten av densamma. Om resor och jobb och läsning. Det är en behaglig dagboksroman, kring de mer problematiska bitarna, och jag tyckte mycket om att läsa den.

Semesterläsning 2020

Bild: Karolina Gabrowska, Kaboompics


Ja – nu har jag haft semester i fem veckor och hur har det gått med läsningen, då?

Jo – bra, tycker jag. 24 titlar har jag tagit mig igenom (jag räknar kallt med att bli klar med Frankissstein ikväll, så jag räknar med den). Två av dessa är rejäla tegelstenar, så det känns ändå som om jag har hunnit med en del – särskilt som jag har lyssnat extremt lite i år. Det brukar ju annars sätta fart på lästakten.

Medelbetyg på dessa 24 titlar har blivit 3,7, vilket är någon sorts bevis på att jag sällan fortsätter med böcker som hotar att vara tvåstjärniga eller mindre om jag inte är absolut tvungen. 6 böcker är skrivna av män och 18 av kvinnor. 8 är svenska, 8 britter, 5 nordamerikaner… ja, detta kan man hålla på med en stund.

Jag har inte hunnit skriva ikapp mig än och länkar därför inte till varje titel, men en liten lista kan jag få ihop!

✰✰✰✰✰

Ulysses av James Joyce
Come again av Robert Webb
Livets små njutningar av Sigge Eklund
Kris, kalas och kolhydrater av Annina Rabe och Anna Hellsten

✰✰✰✰

One to watch av Kate Stayman-London
Chinglish av Sue Cheung
Året med 13 månader av Åsa Linderborg
Mörkt motiv av Louise Penny
Körsbär i november av Maria Lang
Någon som du av Marc Levy
The day we disappeared av Lucy Robinson
Julia mitt i världen av Anita Eklund Lykull
American Wife av Curtis Sittenfeld
Frankissstein av Jeanette Winterson

✰✰✰

The day I met Suzie av Chris Higgins
Mot San Francisco av Clara Clementine Eliasson
Summer Darlings av Brooke Lea Foster
The Long Call av Ann Cleeves
Kaos och katastrofer av Linda Skugge
Min plats på jorden av Petter Alexis Askergren
Amsterdam av Ian McEwan
Vi var tretton i klassen av Maria Lang
de av Helle Helle

✰✰

Kill all happies av Rachel Cohn


Om jag är redo att börja jobba igen? Jadå, faktiskt! Hoppas att läsflytet håller i sig, för det är för härligt när man bara är sugen på mer.

Smakebit på søndag, 23 augusti 2020 – Frankissstein av Jeanette Winterson

Till träffen med Bokbubblarna på onsdag valdes två böcker ut – Rodham och Frankissstein. Jag hade tänkt nöja mig med Rodham, men så föll det sig ändå så att jag började på den i förrgår kväll och har fastnat totalt. Den berättar två historier – om Mary Shelley och hennes sällskap i Genève när hon började skriva Frankenstein, och tvåhundra år senare när en brittisk läkare och transperson, Ry, förälskar sig i Victor Stein, en ledande forskare inom artificiell intelligens. I den nutida berättelsen finns även Ron Lord, som håller på att göra sig en förmögenhet på sexrobotar för ensamma män, och ett centrum i Arizona där döda kroppar väntar på tekniken som krävs för att de ska kunna komma tillbaka till livet.

Dagens Smakebit kommer ur Mary Shelleys funderingar på sin kommande berättelse.

Du måste skapa mig en kvinna, som jag kan leva tillsammans med under ömsesidigt utbyte av de ömma känslor som är nödvändiga för mig… jag kräver en varelse av ett annat kön, men lika anskrämlig som jag… Vi kommer visserligen att vara monster, avskurna från hela världen, men av den anledningen kommer vi att bli desto mer fästa vid varandra. Vårt liv blir inte lyckligt, men skadar ingen, och tyngs inte av den olycka jag nu känner. Om du går med på detta, ska varken du eller någon annan människa någonsin se oss igen: jag ska ge mig av till Sydamerikas väldiga vildmarker… Mitt liv kommer att förflyta stilla och i min dödsstund kommer jag inte att förbanna min skapare.

Min make är ute på sjön tillsammans med Byron. Huset är stilla och varmt. När huset torkar ångar det om det, och det verkar fyllt av uppenbarelser, eftersom våra tankar formar ångan till gestalter som vi tycker oss känna igen.

Vad känner vi igen? Vad vet vi?

Ur Frankissstein av Jeanette Winterson, Wahlström & Widstrand: 2020

Idag är min sista semesterdag! Det kommer att kännas konstigt att börja jobba efter semestern utan att faktiskt åka till jobbet – jag behöver bara sätta på kaffe och förflytta mig från ett rum till ett annat – men det är klart att det är skönt att slippa det där joxet sista kvällen också, leta efter passerkort och packa väska och lista ut matlåda och ligga vaken halva natten av rädsla att inte vakna i tid.

Det har ”hotats” med rejäla oväder i flera dagar men hittills har det mest varit några enstaka smällar och lite regn. Och regnet behövs, så jag hoppas att eftermiddagens ”hot” faktiskt uppfylls. Då kan man dessutom ligga och läsa i soffan med gott samvete 😉

Fler Smakebitar finns denna vecka hos Astrid Terese!

Veckans kulturfråga, v.34

Veckans fråga hos enligt O lyder:

Vilken är din favoritförfattare inom spänningslitteraturen? Vilken är hens bästa bok?

Frågeställerskan har själv svarat med en manlig och en kvinnlig författare, så det tänker jag också göra!

Vad gäller den manlige så är jag enig med enligt O – Peter James är överlägsen för mig. Jag läste hans Levande begravd 2016 och plöjde sedan hela serien om Roy Grace under några månader. Sedan dess har jag fått vänta tålmodigt tills nästa kommit ut, under våren eller försommaren. Och jag blir aldrig besviken! Grace är en bra manlig poliskaraktär, vilket inte alltid är fallet, och hans privatliv har varit alldeles lagom viktigt i böckerna och under ett antal av dem var det minst lika spännande som mordfallen han och hans team löser. I början på serien får vi veta att hans fru Sandy försvann på Graces trettioårsdag, vilket utgör ett otroligt fängslande mysterium i flera volymer. Det är svårt att välja den bästa, men förra årets Dead at first sight, som tydligen inte kommit på svenska ännu, var fantastiskt bra.

Vad gäller kvinnliga författare vill jag också försiktigt instämma i Lindas svar, men jag har bara läst två böcker av Sharon Bolton så jag vet inte om jag ska uttala mig så säkert. Därför väljer jag att svara Elly Griffiths här. Jag tycker mycket om hennes böcker om rättsarkeologen Ruth Galloway, och får även där vänta tålmodigt på nästa bok i serien varje år. Dock släpptes första boken i en ny serie, med den kvinnliga polisen Harbinder Kaur i huvudrollen, förra året – The Stranger Diaries, eller Främlingen på svenska. Den var otroligt bra och jag längtar efter nästa, The Postscript Murders som kommer i höst.

American Wife av Curtis Sittenfeld

Jag förde interna diskussioner med mig själv gällande om det var smart eller mindre smart att läsa Curtis Sittenfelds American Wife såpass rätt inpå Rodham – samma författare, liknande koncept – men bestämde mig, när jag hittade den svenska pocketboken i Hunnebo, att det nog gick bra ändå. Rodham använder ju sig av riktiga namn och kändes inte riktigt som en roman, medan American Wife, som är baserad på Laura Bush, har gjort tillräckligt många förändringar för att det ska kännas ganska annorlunda. Så jag körde på och det gick finfint, tegelstensformatet till trots.

Laura Bush är ingen person som jag har intresserat mig för särskilt genom åren. Hon har ju funnits där i bakgrunden förstås, men på ett ganska diskret sätt, åtminstone för mig. Givetvis var hon en av USAs kändaste kvinnor under sin period som First Lady.

Detta är berättelsen om Alice. I likhet med Laura Bush växte hon upp som enda barnet, i boken är det dock Wisconsin och inte Texas, var intresserad av böcker och utbildade sig senare till bibliotekarie. I tonåren var hon med om en tragisk olycka där en vän dog, vilket ändrade hennes attityd till livet och sin identitet. När hon träffar Charlie Blackwood, son till den förre guvernören, på en fest har hon inte en tanke på att bli förtjust i honom. För det första är hennes väninna Dena intresserad av honom, för det andra är han inte alls hennes typ. Dessutom är hon demokrat!

Men det ena leder till det andra och de blir tillsammans och kort därefter förlovade och så flyger Alice med den virvelvind som är Blackwood-familjen och Charlies politiska kampanjer, och på en av de viktigaste dagarna under makens presidentur, när hon är i 60-årsåldern, reflekterar hon över hur hon hamnat i Vita Huset, vad som lett henne dit och vad som hänt under livet från barndom till nutid.

Curtis Sittenfeld är mästerligt bra på att teckna trovärdiga, mänskliga kvinnoporträtt. Jag tog verkligen till mig Alice, och det var längesen jag blev så medryckt av en roman som jag blev av American Wife. Det är intressant praktiskt taget hela tiden, och det finns ett fantastiskt driv och flyt i texten. Jag kan inte påstå att jag är jätteintresserad av amerikansk politik på detaljnivå, men nu har jag ju faktiskt läst tre romaner på sistone som handlar mer eller mindre om valrörelsen, utöver denna är det Rött, vitt och kungligt blått (mindre) och Rodham (mer). Jag gillar att lära mig saker av skönlitteratur!