
Gränsen tar vid där Linjen slutar. Emma jobbar kvar på förlaget som ger ut självhjälpsböcker – på samma kontor, i samma byggnad, med samma kaffemaskin och samma kollegor. Böckerna ska säljas på marknad och mötena hålls som vanligt – men samhället förändras utanför.
Emma blir sjuk av sitt slit och när hon kommer på bättringsvägen förändras hennes attityd till allt, såväl arbetet som livet i stort. Hon börjar engagera sig i politik, relationer och yoga och inom kort blir hon tillsammans med sin yogainstruktör. De flyttar ihop och inleder ett öppet förhållande och nu ska Emma vara bäst på att vara flickvän, sambo, partner. Och yogi och kollega och… ja, precis allt. Samtidigt försöker hon bli tillfreds med såväl kropp som själ.
Jag skrev om Linjen att jag tycker att det känns som om Elise Karlsson skriver den nya tidens arbetarlitteratur, och det håller jag med om här också – men Gränsen är framför allt en otroligt stark skildring av vår samtid. Av vad vi prioriterar och lägger tid, pengar och energi på. Hur vi hela tiden förväntas adoptera nya tankesätt och attityder för att hänga med i det evigt förändrande samhället runtomkring. Det är både humoristiskt och desperat och stundtals jättestressigt.
Språket är ljuvligt och passar perfekt till berättelsen. Jag tycker så mycket om Elise Karlssons avskalade och rakt-på-sakliga sätt att berätta och det gör sig så bra här.
En tanke på “Gränsen av Elise Karlsson”