Stories from the city, stories from the sea

Tisdagstrion: Pojkar, grabbar och män

Veckans tema hos Ugglan och Boken är Pojkar, grabbar och män – och här kommer mina!

Jag måste sluta tänka på Patrik Lundgren av Josefin Sonck – denna läste jag ut för bara ett par dagar sedan, härligt urflippad och extra rolig eftersom jag inte kan låta bli att tänka på Patrik Lundberg. En gammal vän beskrev den som ”Egenmäktigt förfarandes ADHD-lillasyster” – ta det med en nypa salt, men jag tyckte att det var roligt.
The man I think I know av Mike Gayle – Mike Gayle är otroligt duktig på att beskriva relationer, och han skriver fantastiska personporträtt. Detta är en bok om manlig vänskap och om att släppa det som en gång varit och gå vidare. Om frustration över att allt inte blev som det var tänkt, men också om acceptans och framsteg. Mycket fin roman som jag hoppas blir översatt till svenska, när nu Norstedts har den goda smaken att ge ut hans böcker.
Hamnet av Maggie O’Farrell tog mig och många med mig med storm förra året. Nog för att jag visste att O’Farrell är fantastisk och nog för att jag har ett kanske onaturligt stort intresse för Shakespeares liv utöver scenen så att säga men inte hade jag förväntat mig att bli så totalt golvad som jag blev. Oerhörd roman som inte får missas!

Malibu Rising av Taylor Jenkins Reid

Taylor Jenkins Reid har susat in i många läsares liv de senaste åren, med Evelyn Hugos sju äkta män och Daisy Jones and the Six. Jag var personligen skeptisk till Evelyn Hugo då jag trodde att det skulle vara lite Jackie Collins-aktigt och kanske inte riktigt min grej, men det visade ju sig vara något helt annat och hon skriver verkligen fantastiskt bra.

Malibu Rising handlar om en syskonskara år 1983 – Nina, Hud, Jay och Kit Riva. Alla (nåja) är barn till den legendariske sångaren Mick Riva och varje år håller de en riktig brakfest i villan i Malibu där Nina bor. Alla surfar, alla är mer eller mindre framgångsrika och deras fest är ouppnåelig för de flesta, men alla vill komma in.

Vi vet från start att festen kommer att ha spårat ur innan midnatt, och att villan kommer att stå i ljusan låga när morgonen gryr. Men hur hamnar vi där? Nina är nydumpad, Hud måste berätta något hemskt för sin bror, Jay väntar på sitt hjärtas kärlek och Kit har bjudit in en person utan att fråga de andra.

Berättelsen blir ett slags kammarspel – den huvudsakliga handlingen sker under 24 timmar i villan på stranden – men vi får även vara med i många flashbacks, till syskonens barn- och ungdom och till resonemang om arv och miljö. Det är spännande på ett ganska lågmält sätt – när en berättelse presenteras på ett sådant här vis gör det inte så mycket att man vet lite grann om hur det ska gå. Vi har ju ingen aning om vägen dit.

Karaktärer och miljöer känns otroligt verkliga och starka, och jag älskar språket. Jag är även väldigt road av de satiriska inslagen, såsom kändisar på festen som nämns i förbifarten. Jag kommer definitivt att fortsätta att läsa Taylor Jenkins Reid, det är ett som är säkert.

Helgfrågan v. 34

Jag har nog inte varit med i Helgfrågan hos Mias bokhörna förut, men det är väl aldrig för sent!

Veckans fråga lyder: Har du upptäckt någon ny favoritförfattare?

Svaret är definitivt ja – och det är bara de senaste veckorna. Dolly Aldertons Allt jag vet om kärlek och Ghosts (Kvinnor som vi på svenska) har tagit mig med storm. Tyvärr finns det inte fler böcker utgivna – än – men jag kommer att hålla ögonen på henne för hon skriver verkligen fantastiskt bra.

Även ett par debutanter har väckt mitt intresse på sistone – Ann Edliden, Happy Jankell och Sara Osman, till exempel. Och några andra nya bekantskaper som säkert kan bli favoriter i framtiden – Mary Beth Keane, Guillaume Musso och Meg Mason.

Veckans kulturfråga v. 35 – Bäst i sommar

Veckans Kulturfråga hos enligt O lyder rätt och slätt: Vilka böcker var de bästa du läste i sommar?

Fråga mig igen av Mary Beth Keane är en sådan där riktigt bra roman som man inte kan låta bli att läsa bara ett kapitel till i. Ett mycket bra betyg!

Någon annans tidsfördriv av Ann Edliden är en strålande debut som väcker mersmak. Jag skrev i min text att en grej var lite långsökt, men blev då informerad av författaren själv att just den biten var helt sann, så där fick jag 😉 (Älskar interaktion med författare när jag skrivit något!)

Allt vi inte sa av Sara Osman överträffade mina förväntningar med hästlängder. Alltid kul! Otroligt bra och även detta en debut som väcker massor av mersmak.

Flicka, kvinna, annan av Bernadine Evaristo är en fascinerande roman i en väldigt speciell form. Snyggt!

Tredje boken i Mattias Edvardssons Lundasvit, En familjetragedi, satte fart på läslusten. Smart, klurig, spännande.

Jennifer Weiner gör mig aldrig besviken och That summer är riktigt lysande.

Sedan finns en drös böcker som jag inte hunnit skriva något om än som man inte ska missa – Malibu Rising av Taylor Jenkins Reid är en, Fyrvaktarna av Emma Stonex en annan!

Tisdagstrion: Känslor i boktiteln

Jag har lite ont om mojo för tillfället. Jag har ingen lust att laga mat, ingen särskild lust att äta, lyckas inte läsa speciellt mycket för jag är så trött, har stickat på samma ärm till en bebiskofta i flera dagar och vill inte sitta vid skärmen en sekund längre än jag måste på dagarna. Jag vill inte heller flyttpacka, eller göra ärenden, eller promenera. Jag vill blogga, men det där med skärmarna ställer till det… ja, ni fattar. Jag härleder all brist på mojo till a) graviditet och den förlamande tröttheten som den just nu för med sig b) hösten c) stress kring flytt.

Naturligtvis ser jag fram emot såväl att träffa bebisen som hösten och att vara på plats i nya lägenheten! Men ni vet. Ibland är det bara som det är.

Men – inget sätter igång blogglusten som att vara med i roliga utmaningar, även om jag nu är några dagar sen med just Tisdagstrion. Temat är Känslor i boktiteln och här kommer mina tre, alla på någon sorts glatt tema i alla fall!

Happy fat: hur du tar plats i en värld som krymper dig av den danska komikern Sofie Hagen är både smart, varm, sorglig och extremt rolig. Kan även rekommendera författarens Twitterkonto, som innehåller samma ingredienser och även funderingar kring att vara skandinav i Storbritannien.

Elin Cullheds litterära fantasi om Sylvia Plaths sista år i livet, Eufori, är en av mina favoriter från året som gått. Det är fascinerande att Plath aldrig slutar att vara aktuell, det kommer konstant nya biografier och romaner baserade på hennes liv och hon dyker upp i alla möjliga sammanhang. Norstedts har haft den goda smaken att ge ut hennes dagböcker på svenska i år, förresten.

Små glädjeämnen av Clare Chambers fastnade verkligen hos mig. Berättelsen om den unga journalisten Jean i södra London i slutet på femtiotalet och hennes arbete med Gretchen som hävdar att hennes dotter kom till jorden medelst jungfrufödsel är både lite lagom spännande och en fin historisk skildring.

Titta in hos Ugglan och Boken för fler tips!

Sorgmantlar och festklänningar av Anna Barnett

Författaren Anna Barnett och jag hänger på samma forum på nätet, men vi känner inte varandra på något djupt personligt plan. Jag vill dock nämna detta från start ändå, även om jag tror att jag lyckas ganska bra med att separera verk från person här 🙂 Det har varit spännande att följa arbetet med boken genom åren och jag blev glad när jag blev erbjuden ett recensionsexemplar.

Jag läser sällan historiska romaner, men nu råkar jag veta att denna är baserad på släktforskning, gedigen research och verkliga händelser, vilket onekligen gör att jag blir intresserad. Handlingen är förlagd till Stockholm för 150 år sedan, och vi får följa Gerda, som jobbar i sybehörsaffär och kämpar för att försörja sin mor och dotter i en liten lägenhet. De har det inte speciellt fett – men jag kan inte låta bli att jämföra med första boken i Per-Anders Fogelströms Stad-serie som utspelar sig ungefär samtidigt och där fattigdom sannerligen betyder något helt annat. Det blir en intressant jämförelse mellan Östermalm och arbetar-Söder, och om hur fattigdom och arbetarklass sannerligen yttrade sig på olika sätt.

Boken är fylld av levande beskrivningar av såväl människor som miljö, det är medryckande och intressant hela vägen. Det blir dessutom lärorikt! Som ni vet gillar jag när skönlitteratur får mig att vilja veta mer och börja googla och läsa på, och sådant får jag mycket om här. Till exempel om Kristina (eller Christina) Nilsson och olyckan som tilldrog sig vid Grand Hôtel 1885 – nu vet jag till exempel vem kvinnan var som namngett gatan där GöteborgsOperan ligger!

Kärlekshistorian i boken som man förstår är på gång från ett tidigt stadium blommar så småningom ut, och slutet på Sorgmantlar och festklänningar får mig att tänka att det verkligen måste komma en bok till – det hoppas jag på. Det finns mycket med historien som får en att tänka till, och det är nyttigt för mig och mitt läsande att utmana mig med genrer jag inte brukar ägna mig åt. Jag fastnade betydligt hårdare än jag hade trott och läste ut boken på ett par dagar.

Testa du med – boken finns att köpa t.ex här.

That summer av Jennifer Weiner

Jag tycker så otroligt mycket om Jennifer Weiner. Köpte Good in bed och In her shoes av en slump i någon second hand-butik i London kring 2003 och sedan dess har hon varit en av mina favoriter – av så många skäl. Hon skriver fantastiska kvinnoporträtt, hon är extremt rolig och varm och hennes intriger är alltid smarta och snyggt exekverade – och hon lyckas väva in kroppspositivitet i de flesta av sina böcker. Det är härligt när man kan lita på en författare!

Daisy Shoemaker är en typisk förortsfru i Philadelphia. Hon har en ganska schysst man, en ganska jobbig tonårsdotter, ett fint hus och ett lyckat företag – men hon kan inte sova. Hon börjar få mail som är ämnade för en annan kvinna – det är bara en punkt som skiljer deras adresser åt – och får därmed kontakt med Diana Starling, en affärskvinna som lever ett helt annat glamoröst liv. De bestämmer sig för att träffas i New York och blir snart vänner – men var det verkligen genom ett misstag med en ynka liten punkt som de sammanfördes?

Parallellt med denna berättelse finns en berättelse om en ung kvinna som jobbar som barnflicka på Cape Cod sisådär tjugofem år tidigare. Sommaren som skulle bli den mest fantastiska i hennes liv, men som istället lämnade henne med ett trauma som inte går att läka.

Det finns en liten koppling (via Cape Cod och en uppsats) till förra årets Big summer och det ska tydligen bli en sorts mestadels fristående Summer-trilogi. Därmed ser jag alltså fram emot nästa! (När jag tittar på min text från förra året inser jag att jag har inlett denna text nästan exakt likadant som då. Men så får det vara!)

Det tog lite tid innan jag förstod hur allt hängde samman här, och det blev alldeles lagom ”ahaaaa-spännande”. En mycket fin och tänkvärd sommarbok, som man kan köpa t.ex här.

Smakebit på söndag, 15 augusti 2021 – Trion av Johanna Hedman

Det är snart dags för både mig och bloggen att återgå till vardagen. På onsdag börjar jag jobba igen efter semestern (barnsligt nog ser jag alltid till att vara ledig på min födelsedag, vilken är på tisdag). Det börjar även bli dags att bestämma när jag ska gå hem på mammaledighet och just nu lutar det åt att det blir tidigare än jag tänkt innan. Jag är så trött, så trött, och känner att jag dels behöver lite tid för att komma i ordning i den nya lägenheten (flyttlassen går 1 september respektive 20 september) och dels såklart för att förbereda mig för en förlossning och spädbarnstid. Har bokat ett möte med min chef på onsdag i alla fall för att se hur jag kan göra – och sedan är det väl dags att tackla Försäkringskassan…!

Hur mycket jag kommer att ha tid att läsa framöver vete fåglarna – antingen ingenting eller jättemycket, skulle jag gissa. Just nu har jag i alla fall hyfsat med tid och har hunnit läsa ett tiotal böcker under semestern åtminstone. Nu läser jag Trion av Johanna Hedman, en hypad debut som påminner mig en hel del om Samlade verk fast mer drömsk och givetvis mer stockholmsk. Och en tredjedel av omfånget, typ. Jag gillar den hittills.

Jag sa inte det till dem. Jag visste egentligen inte om det var vad som kallades kärlek, jag hade inte hört någon jag kände prata om kärlek på det sättet. Det kändes som en kraftig berusning som i stället för att få mig att tänka grumligt fick mig att tänka klart, och det var just klarheten som gjorde mig yr och rädd. Jag kunde inte låta bli att undra varför kärleken var så upphöjd om den innebar en kollision med något okänt som jag upplevde som starkare än jag. Jag visste inte var jag skulle göra av den där känslan; den verkade för stor för att bära med mig i vardagen, och samtidigt omöjlig att lägga ifrån mig. Så jag försökte att inte tänka för mycket på det.
Ur Trion av Johanna Hedman, Norstedts: 2021

Länk till fler Smakebitar kommer förhoppningsvis under dagen!

Ljust rum uthyres (Spare room) av Dreda Say Mitchell

Ljust rum uthyres hamnade på Storytels ”heta titlar”, eller vad det kan heta, just när den kommit ut. Jag vet inte riktigt vad det var som fick mig att hugga, men det gjorde jag i alla fall och det var en rörig upplevelse. Den har fina betyg på Goodreads, men det var inte riktigt något för mig tyvärr.

Lisa är en ung kvinna med jobbigt bagage. Hon hittar ett fint, ljust vindsrum att hyra hos ett par i västra London och är pepp på att flytta in – men så hittar hon ett självmordsbrev i rummet. Paret hon hyr av hävdar att det aldrig bott någon där innan henne, men det är bevisligen inte sant.

Sedan blir det bara totalt kaos. Jag vet inte ens var jag ska börja, så jag struntar nog i det. Det är lite spännande ibland och jag gillar vissa miljöer, men det är mest helt obegripligt, osammanhängande, orealistiskt och ointressant. Men som sagt – andra gillar den verkligen, så prova för all del om du är ett fan av spänningsromaner.

Boken kan man köpa t.ex här.

Åter till verkligheten… snart i alla fall!

Det blev lite paus här över semestern. Jag skrev massor av inlägg som publicerades ett om dagen precis i början, men sedan har det varit tyst. På onsdag börjar jag jobba igen, och det är väl lika bra att jag börjar vänja mig vid skärmen 🙂

Här kommer trettiosex bilder som vägrar lägga sig i rätt ordning. Här finns fika, bebisens första viktiga pekbok, Hunnebo, Donsö, bad, god mat, god dryck, god glass, stickning och OS. Utöver det har jag flyttpackat, vilat och druckit väldigt mycket bubbelvatten. Bebisen och jag är inne i vecka 30 (!!!), vi mår båda alldeles utmärkt förutom att jag är vansinnigt trött, om drygt två veckor går första flyttlasset från J:s lägenhet och 20 september går mitt. Glad nu att jag valde att skjuta fram det ett tag, för jag orkar verkligen inte så mycket som jag brukar…!