Ja – det tog sin lilla tid att bli klar med denna, och jag kan inte riktigt förklara varför för jag har verkligen älskat vartenda ord. Men – det har väl varit så att lite mer lättsamma saker har kommit i min väg och så har jag hoppat emellan. Men – igen – det är hedrande för boken att jag a) kommit tillbaks till den och b) inte behövt bläddra tillbaks för att komma ihåg vem som är vem trots att det finns en hel del karaktärer. Såpass fastnade jag alltså med en gång.
Och det är 1860 och Henning Nilsson kommer vandrandes mot Stockholm – staden i hans drömmar – för att söka lyckan. Och det är Södermalm och hamnarbete, grosshandlare, dela rum med främlingar, kärlek och svärmeri, sjukdom och elände – men även lycka och ljus. Relationen mellan Henning och hans tillkommande Lotten är jättefint beskriven, och likaså vänskapsrelationer – särskilt män emellan, vilket jag känner att jag kan sakna ibland i historiska romaner.
Dessutom är det intressant att läsa om uppkomsten av fackföreningar och arbetarnas rätt.
Så det är varmt och vackert och tragiskt och hemskt och ledsamt och lite komiskt om vartannat. En strålande, strålande roman, och jag förstår verkligen varför den blivit en sådan svensk klassiker. Jag längtar efter att läsa resten av serien när jag kan!
Stories from the city, stories from the sea 
En tanke på “2014: 91 – Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström”