Stories from the city, stories from the sea

De jag tänker på särskilt som jag inte läst ännu är Sarah Dessen, Jenny Han och Jandy Nelson. Men så upptäckte jag av en slump att Jandy Nelsons böcker kommit till Nextory, och då var det ju ett mindre hinder att övervinna. Jag kastade mig över den första – Himlen börjar här – och läste praktiskt taget ut den på tåget till Malmö i lördags. Satt i förundran över att det finns såhär fantastiska författare. Åh, alltså. 

Lennon – Lennie – går på high school, brinner för sin medverkan i orkestern och älskar naturen. Hon bor med sin mormor och morbror Big. Och hon sörjer sin storasyster Bailey, som hastigt dog i en hjärtattack medan hon höll på att repetera skolpjäsen. Hon led av hjärtarrytmi och hennes liv gick inte att rädda. 

Bara det! Så hjärtskärande. 

I sorgen möts hon och Toby, Baileys pojkvän, och de inleder ett förhållande. Samtidigt träffar Lennie Joe Fontaine i skolan – en riktig snygging som är musikvirtuos, och som försöker göra allt för att hjälpa Lennie med sorgen och med att komma vidare. Hennes eget sätt att arbeta med sorgen är att skriva dikter och små lappar med texter om Bailey och samtal de hade innan hon dog. Hon får under sitt sorgearbete reda på mer om Bailey, och om hur desperat hon var att få tag på systrarnas mamma som rymde hemifrån för sexton år sedan, när Lennie var bebis. 

Lennie förälskar sig i Joe, men fortsätter att klamra sig fast även vid Toby. Till slut blir det naturligtvis en clash och Lennie måste välja – inte bara mellan de två killarna, utan även hur hon ska fortsätta att leva sitt liv. Hon inser till slut att det inte bara är hon som sörjer, och att hon måste ta ett steg mot acceptans och att fortsätta framåt med sitt eget liv. 

Så vackert, så välskrivet, så roligt (ja, faktiskt) och ja, helt underbart bra. Jag älskar persongalleriet, mormor med sin kärlek till naturen och morbror Big som är stadens casanova och som bara inte kan sluta gifta sig… och krukväxten som bor hos dem som mormor och Big är övertygad om speglar Lennies känsloliv. Så himla härligt. Fantastiskt bra. 

Baksidestexten sammanfattar: 

”Två barn hittas döda i ett källarförråd. Fyra år senare rymmer deras mördare från en fångtransport. Polisen är övertygad – han kommer att mörda igen. I en svensk småstad lämnar en pappa sin femåriga dotter ovanligt sent på dagis. Bara några timmar senare hittas flickan våldtagen och död. Hur kunde detta hända?

När polisen står maktlös tar pappan saken i egna händer. Och plötsligt jagar man inte längre en pedofil utan dras in i ett brottmål som berör hela landet. En pappa som hämnats sin dotters död står inför rätta anklagad för mord.

Ute i landet startar reaktionerna, demonstrationer anordnas för att pappan ska släppas fri och medborgargarden agerar domare och bödel. Och frågan ställs på sin spets: Vem måste dö först? Vems liv är värt mest?” 

Det var inte längesen jag läste en annan bok om medborgargarden och masshysteri, och det är intressanta funderingar – särskilt i dagsläget. Nu har jag inte hört så mycket om Soldiers of Odin på ett par veckor och det är ju befriande, men det upphör ju inte att vara relevant för det. 

När jag började läsa denna tänkte jag på en väninna, som jag vet tycker illa om deckare med en massa våld mot särskilt kvinnor och barn och tänkte att detta är då inte en bok för A – men det visade sig att hon tycker att den är bra och förklarade det med att det oerhörda våldet här har en funktion – att belysa samhällsproblem som vi inte kan blunda för. Och jag håller med. Men det är helt förskräckligt, och jag har läst flera kommentarer där läsaren helt enkelt inte kunnat fortsätta eftersom det är så grovt.

Men samtidigt är det verklighet. Och det är skrämmande. Och, ska sägas, jag tycker att det är väldigt spännande att läsa om utredningar och rättegångar – och fängelseskildringar. 

Mycket välskrivet. Mycket bra. Mycket skickligt. Anders Roslund är journalist i botten och Börge Hellström har själv varit kriminell i många år (och är en av initiativtagarna till Kriminellas revansch i samhället). Det märks att det finns mycket kunskap och erfarenhet i författarskapet.