Fem snabba hos enligt O

 
enligt O hjälper oss att få igång hjärnan på måndagsmorgnarna med utmaningen Tänk snabbt! – jag har varit dålig på att hänga med i utmaningar och annat på sistone, men nu vill jag också vara med! 
 
Veckans fem lyder: 
 
firar Sveriges nationaldag eller inte? 
 
fastnar för musik i tv-serier och film eller inte? 
 
katt eller hund? 
 
ringa eller sms:a? 
 
läslistor inför sommaren eller inte? 
 
Och mina svar lyder: 
 
firar Sveriges nationaldag eller inte? Från och med nästa år kommer jag alltid att fira den 6 juni, då det numera är vår bröllopsdag. Tidigare år har jag inte direkt firat medvetet, men har varit på nationaldagskonsert i Slottsskogen någon gång för att det varit mysigt, och för en herrans massa år sedan var jag på ett firande i London med svenska artister och grejer. Så jag firar inte uttalat men händer det något skoj så varför inte? 
 
fastnar för musik i tv-serier och film eller inte? Ja, absolut! Det är mer regel än undantag att jag börjar googla låtar i filmer och tv-serier, inte sällan för att antingen upptäcka att låten är av en artist eller grupp jag redan gillar, eller för att hitta en ny favorit. 
 
katt eller hund? Hundar är roligare, det är bara så. Jag kan uppskatta katters integritet och individualitet, men hundar ger mer, för mig personligen. Och då har jag ändå varit rätt rädd för hundar i perioder av livet och har fortfarande stor respekt för alla hundar men i synnerhet somliga raser. 
 
ringa eller sms:a? Jag föredrar alltid sms när möjligheten finns. Tror att jag kan räkna antalet gånger jag pratat med min man OCH min närmaste vän på telefon på ena handens fingrar. Självklart finns det somligt som man inte kommunicerar via sms men när tillfälle ges väljer jag alltid sms. 
 
läslistor inför sommaren eller inte? Jag gör aldrig några formella läslistor. Dock deltar jag i ett bokbingo över sommaren och där har jag skrivit upp några potentiella titlar för de rutor som jag kommer att ha svårt att kryssa, då det är genrer jag inte brukar läsa så ofta, såsom overkliga inslag och historiska romaner. 

Årssummering à la Kulturkollo

 
Liksom tidigare år har vännerna på Kulturkollo satt ihop ett förslag på årslista, som även utgör veckans utmaning. Det är fritt att lägga till och dra ifrån – vi får se var jag hamnar 🙂 
 
När jag nu är färdig hittar jag förstås titlar jag har missat – och så är det väl alltid. Med lite tur hinner jag täcka in allt som ska täckas i dessa listor… 
 
Årets mest oväntade: Hur mycket jag gillade Hannah Green and her unfeasibly mundane existence som jag verkligen inte trodde skulle vara min grej. Vidga vyerna! 
Årets klassiker: Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. 
Årets knock out: My Policeman av Bethan Roberts. Åh! 
Årets kvinnokamp: Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. 
Årets gråtfest: Om jag verkligen grät kan jag inte svara på, men Wintering: a novel of Sylvia Plath av Kate Moses (har funnits utgiven på svenska som Övervintring också) är ohyggligt sorglig. 
Årets gapflabb: Stackars Birger av Martina Montelius. 
Årets historiska: Kan man kalla mytologi för historiskt? I så fall säger jag Mythos av Stephen Fry. 
Årets obehagligaste: Ruskigt obehaglig men fantastiskt bra – 1793 av Niklas Natt och Dag. 
Årets dystopi: The end we start from av Megan Hunter, men Slutet av Mats Strandberg ligger nära bakom. 
Årets grafiska: I slutet av regnbågen av Bitte Andersson. 
Årets nya bekantskap: Lin Jansson, som skrev fantastiska Ragga som du shoppar – jag hoppas att vi får höra mycket mer av henne! Gärna mer västra-Göteborg-litt!  
Årets utmaning: Jag kämpade verkligen med Röda rummet av gamle Strindberg. 
Årets tegelsten: Samlingarna av Andres LokkoMen det ska väl sägas att jag inte läste vartenda ord, och då är det nog Rich boy. 
Årets ögonöppnare: Am I normal yet? av Holly Bourne. 
Årets återseende: Jag är alltid glad att återse såväl Ruth Galloway som Roy Grace
Årets aldrig mer: Spel av Anna Roos. 
Årets huvudperson: Lydia i Bara ha roligt av Maria Maunsbach. 
Årets bifigur: Jag kan inte komma ihåg namnet, men bästisen i The rest of us just live here av Patrick Ness, som, bara sådär, är ”the god of mountain lions” och dyrkas av alla kattdjur. 
Årets filmupplevelse: Kommer sällan ihåg filmer, men jag gillade I hetaste laget ur klassikerperspektiv. Det var även väldigt kul att se Dracula från 30-talet på Skräckfilmfestivalen! 
Årets kulturella höjdpunkt: Åh, så mycket. Bokmässan och Göteborgs romanfestival, förstås, men även isolerade grejer såsom Sgt Pepper på Stadsteatern
Årets möte: Det har kanske inte med kultur att göra, men ett möte vid fontänen på Järntorget i juni glömmer jag aldrig. 
Årets magplask: Magplask är kanske att ta i, men Popkulturens död av Martin Aagård och Natalia Kazmierska var en besvikelse. 
Årets kan-inte-släppa-den: Bränn alla mina brev av Alex Schulman. 
Årets skämskudde: Jag har haft det stora nöjet att introducera ett par noviser för The Inbetweeners vilket är en konstant skämskudde. Och alldeles underbar, förstås. 
Årets lyckopiller: Blixtra, spraka, blända! av Jenny Jägerfeld – innehållet är inte alltid ett lyckopiller men den är så briljant att det var ren njutning att läsa. 
Årets läskigaste: He said / she said av Erin Kelly. 
Årets debut: Efter Ekot av Olivia Bergdahl, kanske. Hon har publicerat poesi tidigare men detta är hennes romandebut. 
Årets kyss: Kanske Natasha och Daniel i Idag är allt av Nicola Yoon. 
Årets citat: Detta från Dalímuseet i Paris är kul. 
Årets skandal: Akademien, förstås. Och regeringen. It goes on and on… 
Årets förlag: Sekwa som fixade så bra kring Maggie O’Farrell-frukosten på Bokmässan trots att planerna ändrades. 
Årets pristagare: Niklas Natt och Dag, för 1793. Så fint, dessutom, att han tog upp bäste vännen Backman på scen när han fick priset. 
Årets överskattade: När oskulder kysser av Per Hagman, som förvisso inte kom i år men som jag läste i höstas. Kanske är det något jag inte förstår men… nä. 
Årets underskattade: Jag vet inte riktigt, jag har inte så bra koll på allt – men jag önskar att det hade pratats mer om den fantastiska Göteborgs schamaner av Johan Nilsson. 
Årets sönderpratade: Se på oss nu av Geir Gulliksen, vill jag nog säga… för all denna bröstmjölk! Men hur har jag missat att skriva om den? Det får jag ta itu med. 
Årets serie: Lena Ackebos serie om Barbro och Mona, som – kanske – avslutades i år med Darling Mona
Årets scen: Göteborgs Litteraturhus är alltid spännande. 
Årets konstupplevelse: Bayeuxtapeten, Monets trädgård i Giverny och Dalímuseet i Paris. Och Konstmuseet i oktober, för där trivs jag alltid. 
Årets TV-serie: Vår tid är nu – jag såg säsong ett och två i ganska snabb takt i år. Så otroligt bra.
Årets titel: Ragga som du shoppar och Ät din jävel
Årets låt: Så många! Men Oh my love av John Lennon har varit med mig sedan vi såg Imagine: John & Yoko i september. 
 

Tematrio: SVART

 
Lyran skriver: Jag har känt mig rätt nere ett tag och tycker just nu att det passar bra med ett svart tema. Var gärna fria i era tolkningar av temat! Berätta om tre bra böcker på temat SVART. 
 
Det är tråkigt när bloggkollegor känner sig nere, förstås, men här kommer mina tre på SVART – och två små bonusar 🙂 
 
 
                                          

     

 
Jag har tänkt läsa Beata Arnborgs biografi över Kerstin Thorvall, Uppror i skärt och svart, sedan den kom – men den har hamnat mellan stolarna. Som så ofta böcker gör! Nu har jag i alla fall reserverat den i pocket på biblioteket, kanske kan jag plocka upp den redan ikväll. 
 
Shetlandsböckerna av Ann Cleeves är riktigt härliga tycker jag, även om jag inte hunnit läsa alla ännu. Svart som natten är den första i serien och även den första jag läste, och jag gillade den skarpt. Jag har inte sett tv-serien ännu, borde jag det? 
 
Svart som silver av Bruno K Öijer fick jag i present i somras av någon som är mig mycket kär. Jag har inte hunnit läsa ännu, men den ligger på mitt soffbord och jag ler åt den varje dag. Kanske till helgen…! 
 
     

 
 
 
Bonus 1: När jag skulle sätta ihop min trio sökte jag på ”svart” på Goodreads för att få lite inspiration och så kom A good man is hard to find upp. Förstod ingenting alls, men kom sedan på att Goodreads förstås tolkar ”svårt”, som i En bra karl är svårt att finna som svart. Underbar novellsamling, vi läste den på universitetet. 
 
Bonus 2: Black Books går just nu varm på min dvd-spelare – en gammal favorit sedan mitten på 2000-talet och sedan jag fick en dvd-spelare och en ny person i mitt liv att utbilda i brittiska komediserier ser jag nu om den. Rackarns, alltså, det är så bra, så absurt, så knäppt och så fruktansvärt kul. 
 
 

Veckan som gått!

En hel arbetsvecka, tänka sig! Det blev en extra speciell arbetsvecka då ännu en person blivit sjukskriven i teamet, så vi har trollat med knäna och tagit in hjälp där den behövts. Det har faktiskt varit rätt fint – man ser ju hur bra det blir när man samarbetar och håller huvudet kallt! Och, kanske framför allt, har humor 🙂 
 
Nu ska vi se vad veckan har bjudit på utöver jobb, då, eller vad säger ni? 
 
 

Detta är ett nytt läppglans jag köpte och förälskade mig i på Rusta förra veckan men jag kan verkligen inte bestämma mig för om det är snyggt eller inte. Av någon anledning får jag associationer till influencers 2007 med Idomin på läpparna? Men jag vet inte, på något vis tycker jag att det är fint till lite solbrun färg sådär. 

 
 
Sparrisen fortsätter att vara på topp och alla butiker är smarta och säljer till bra pris – utom Ica på Axel D, som drar till med ett nätt pris på 45:- knippet. Kostar 15:- hos alla andra! Världsfrånvänt. 
 
 
Skor! Var i valet och kvalet om jag skulle köpa dessa eller ett par vanliga tråkvita… dessa kom med hem i söndags och resten av dilemmat löste jag senare 😉 
 
 
Här läste jag ”frisör” första gången jag gick förbi. Fick vända och dubbelkolla. 
 
 
Söndagsmiddag. Ett halvt huvud färsk vitkål med citron och vitvinsvinäger och så ett helt knippe lättkokt sparris uppepå. Så ofantligt gott. 
 
 
Och en enkel tulipan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lunchpromenad i måndags. Det är ju så vackert att det nästan är kriminellt. 
 
 
Årsmöte i Vänföreningen hos Bio Roy på kvällen, följt av visning av Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap. Underbar bok som blev underbar film! 
 
 
Göteborg visade sig också från sin bästa sida. 
 
 
Tisdag morgon. Det är en snygg stad, det är det… 
 
 
Tisdagen gick annars i full fart men det gjorde inte kollektivtrafiken och till slut hamnade jag på Espresso House på Järntorget med en cold brew. Ibland är det ju bara tålamod som gäller. 
 
 
Pärlade mina hörlurar på tisdagskvällen. Terapeutiskt! Men oj, vad ont i händerna jag hade efteråt… 
 
 
På väg till bokcirkel i Trädgårdsföreningen i onsdags hittade jag dessa otroliga blomster utanför en restaurang på Avenyn. Trodde nästan de var fejk, men det tror jag inte att de är. Ljuvlig färg! 
 
 
Även upp-och-ner.vänd sallad är mat 😉 Gurka, honungsmelon och ekologisk feta. Så jädra gött. Och nu minns jag att jag måste återlämna gaffeln jag lånade på jobbet också 😉 
 
 
Vi pratade Falkenland och hade det gött. Tyvärr fick jag bara med Lindas ben här men ni ser i alla fall hennes superfina klänning! 
 
 
I torsdags möttes jag av rabarber på skrivbordet som snälla Viktoria haft med sig till mig ❤ 
 
 
Vi hade långa möten och utbildningar som gick hack i häl på varann på eftermiddagen – det gjorde ju inte direkt ont när torsdagsfikat dukades upp. Piggelin ftw. 
 
 
 
På kvällen svängde jag först ihop en kanna rabarberdricka (ska smaka strax)… 
 
 
…och snoppade massor av jordgubbar då jag fick fikabesök. 
 
 
 
 
 
En kvällspromenad på det, där vi bland annat träffade på denna underbart doftande buske som mina kunniga kära vänner förklarat är schersmin – dock en väldigt tidigt blommande sådan. Helt underbar! 
 
 
Upptäckte intressant synkronicitet för andra gången på en dag på lunchen i fredags. Green-boken låg på skrivbordet när jag satt och läste Jonathan Safran Foer. Älskar’t. 
 
 
Amy och jag tog äntligen helg efter ett mycket intressant möte med en person som jag hoppas kommer att finnas med en hel del i livet framöver. Fredag! Denna bilden är inte manipulerad på något vis, jag hade bara tur med ljuset. 
 
 
Middag. Pepparbiff. Frästa champinjoner. Sparris förstås och en hel hög romanticatomater. 
 
 
 
 
 
 
En liten promenad i syrenernas tid (ja, jag blev hänryckt, det var ju pingst). 
 
 
Och lite oplanerat besök till kvällsfikat ❤ 
 
 
Igår traskade jag upp till torget för att hämta paket och lämna böcker – men bibblan var stängd! Trodde väl inte att någon uppmärksammade pingsten sedan vi slutade vara lediga på annandag pingst, men det var bara att släpa hem böckerna igen, sätta fart i tvättstugan samt filter-klä mig till prinsbröllop. Och vad fint det var. 
 
 
Öppnade min sommarpresent från hemlig Bukevän, fast jag listade ut vem det var då alla skickar spårbart. Så fint! Kaffe som doftar underbart, fina färgpennor som dessutom matchar löparen och ett ugglebokmärke. 
 
 
På eftermiddagen gick stråhatten och jag bort till Slottsskogsvallen för att se oss omkring lite. Mycket folk och rätt kul underhållning. Och så doftade det festivaaaaaal! Väl hemma somnade jag på soffan en stund. Sånt som aldrig händer men oj vad skönt det var. 
 
 
En väldigt god somrig sallad till middag med svarta bönor, gröna sojabönor, rödlök, rädisor, honungsmelon, gurka, tomat och lite ekologisk feta på toppen. Citronolivolja och vitvinsvinäger och så stekte jag en pepparbiff och lite svamp till. 
 
 
Så länge Ica säljer jordgubbar för 25:- lådan tänker jag nog basera en stor del av dieten på dessa 😉 Här med lite skivade paraguayos och vaniljkvarg. 
 
 
Har aldrig sett Psycho förut, men när den gick på tv igår tänkte jag att jag kan ju prova. Tröttnade dock ganska hastigt, men det var ju roligt att ha sett lite grann. 
 
Idag tar jag dagen som den kommer. Det är inte mycket till väder som sagt så mina vaga planer på Slottsskogen får nog vänta ett tag. Kanske åker ner på stan en sväng… eller så stannar jag här och luktar på blommorna och försöker komma ikapp med bloggtexter. 
 
Skorna, undrar du? Ja, jag fick allt hem ett par vanliga vita också… Deichmann är en rackarns bra butik tycker jag! 

The Handmaid’s Tale på SVT och SVTPlay

 
Jag läste Tjänarinnans berättelse i höstas, efter alla andra, för jag ville ha läst den innan jag såg serien. Efter alla andra. Men det blev naturligtvis inte av eftersom jag är förskräckligt dålig på sådant. Men igår började serien sändas på SVT1, och kommer även att komma ut på SVT Play. Jag såg första avsnittet och förstår verkligen varför den blivit så populär och hyllad. Otroligt. Missa för all del inte detta! 

Stilla veckan – eller Passionsveckan

 
 
 
Var på en liten visning på Konstmuseet i söndags – vi kikade på elva verk tillsammans med en guide. Mycket givande och trevligt! Blandad publik och en duktig guide, ingenjör från Turkiet som flyttade hit för något år sedan och nu startar upp sina konstaktiviteter här. Vi såg bland annat, som ovan, Karl XII:s likfärd, några av Monets näckrosor samt Chagalls stilleben med död kyckling och flygande get. 
 
 
Grünewalds självporträtt av knappar hängde i en korridor… 
 
 
Och en av mina stora favoriter, Hipp! Hipp! av P S Kröyer hann vi också susa förbi. Mycket härligt, alltsammans. 
 
 
Jag orkade faktiskt inte ställa till med våffelgräddande, så när jag ändå skulle till Lidl på hemvägen och köpa nötter köpte jag sådana där trevliga franska våfflor och åt med jordgubbar och spraygrädde som fanns i kylen sedan någon bjudning. Också väldigt gott. 
 
 
Drömmer nu om att resa till franska atlantkusten, Bretagne eller Normandie… vi får se, alltså. 
 
 
 
Det ligger fortfarande isflak även inne vid land på Lindholmen – här är måndag lunch. Men snart måste det väl börja ordna upp sig. 
 
 
På kvällen var det klassikerprat på biblioteket med översättaren till nyutgåvan av Väggen, Rebecca Lindskog. Mycket bra, som alltid. 
 
 
Jag vill gifta mig med sparris. 
 
 
I tisdags var det galapremiär av Krocken på Bio Roy. Alla var där! Riktigt bra film, jag hade Claes Malmberg två säten åt höger och Erik Ståhlerg två säten framför 😉 Först var det Pommac och mingel och sedan filmsamtal med de ur ”ensemblen” som var på plats. 
 
 
 
I onsdags lekte jag receptionist i vårt gamla hus hela dagen och tappade en lakritsnapp i bubbelvattnet. Den var naturligtvis extra god efter marinering. 
 
 
Hämtade ä n t l i g e n The Dark Angel  på biblioteket! Trodde att jag skulle ha plöjt den redan i fredags men det har kommit annat emellan. Kanske idag! 
 
 
Middag med T på Berzelius Bar & Matsal på kvällen. Fenomenal raggmunk! Och alltså, lingonen… 
 
 
Sååå fint armband från IdaSmycken! Mamma fick ett i lite andra toner i påskägget. 
 
 
Sa jag att jag vill gifta mig med sparris? 
 
 
 
Vi åkte mot Hunnebo i fredags förmiddag. Lite pynt här. 
 
 
Lite mer pynt, utanför en butik nere i ”stan”. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Några bilder från fredagens promenad. 
 
 
Skörden från gårdagens loppisutflykt. Ganska sansat, tycker jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Detta är ungefär samma motiv som min bildväv hemma över soffan. Är otroligt nöjd med detta fotot får jag säga – tänk så bra mobilkameror har blivit. 
 
 
Idag har vi varit i Tanum och fyndshoppat – jag är särskilt imponerad av denna planering av staket rakt igenom en parkeringsplats…! 

2017 – i sammanfattning

 
Naturligtvis ska kulturåret (MITT kulturår, alltså, jag är inte så pretentiös eller arrogant att jag tror att jag kan krönikera hela 2017 ;-)) sammanfattas även här, trots dåligt bloggande på sistone. Det ska bli ordning på torpet, det ska det… jag har bara så mycket annat att göra hela tiden 😉 Kulturkollo hjälper till med frågor till en lista, jag klipper och klistrar kanske lite grann… vi får se hur det går! 
 
Dessutom – det blir lite brainstorming över detta. Jag kan inte sitta och gå igenom varenda inlägg under året, det går inte – så jag missar säkert något uppenbart här och där. Påminn mig gärna, i så fall 😉 
 
Årets mest oväntade: White Monkey av Adrian Perera är en stark kandidat – hade jag bara sett boken hade jag absolut inte trott att det handlade om en finlandssvensk ung man med rötter på Sri Lanka. Helt fantastisk. 
 
Årets klassiker: Åh, det är förstås Per Anders Fogelströms Stadssvit, som jag tack vare bokcirkeln på biblioteket nu läst i sin helhet och älskat. Första boken läste jag för nästan fyra år sedan men resten har jag läst nu under hösten. Här är mina texter: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad – Stad i världen har jag inte hunnit skriva om ännu men det kommer inom kort! Bubblare i denna kategorin är Ett rum med utsikt av E M Forster och Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf. 
 
Årets knock out: En bok som garanterat hamnar på många listor som sammanfattar året är även en som kunge ha passat på alla möjliga punkter, men jag väljer den som knock out – för det var den ju verkligen. En riktig käftsmäll och samtidigt något av det bästa jag läst – Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Jag läste den på engelska men funderar faktiskt på att läsa om och se hur översättningen blev. Det tog mig tre månader att ta mig igenom den, och det var inte bara för att det är en riktig tegelsten… ja, har du inte läst den så gör det. Nu. 
 
Årets kvinnokamp: Naturligtvis #metoo-kampanjen. Vilket genomslag! Jag är fortfarande i förundran. 
 
Årets gapflabb: Naturligtvis Ha de’ gott av Glenn Hysén. Ja, och detta då. 
 
Årets historiska: Tiden är inte än av Elin Boardy. 
 
Årets dystopi: Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood. Att jag aldrig läst den förut! Tänk, vad en tv-serie eller film kan göra för en boks popularitet. 
 
Årets grafiska: Synd av Elin Lucassi. 
 
Årets nya bekantskap: Åh, det är så många! Den första jag kom att tänka på nu är Sara Baume. Jag skrev om hennes A line made by walking häromdagen. 
 
Årets utmaning: Kanske menar frågeställaren här en bok eller så som varit en utmaning, jag tolkar vilt och drar till med Sommarbingo och Höstbingo – båda har varit SÅ roliga och jag kan knappt tro att jag klarade av båda. 
 
Årets tegelsten: Ja – nu har ju den uppenbara tegelstenen redan nämnts som knock out ovan, så jag säger 365 dagar – utdrag ur kända och okända dagböcker redigerad av av Emelie Perland och Anders Bergman. Otroligt underhållande! 
 
Årets återseende: Menar vi omläsning så är det Expeditionen av Bea Uusma – det var alldeles i början på året som den gick som P3-dokumentär, jag fick Sofia (som älskade dokumentären) att ta med sig den som lektyr på skidresa och fram i maj åkte vi till Gränna över en helg för att bland annat besöka Andréemuséet
 
Årets kulturella höjdpunkt: Det har varit ett fantastiskt år för kultur, men Florens och särskilt Uffizierna gick ju inte av för hackor alltså. Jag har fortfarande inte riktigt smält det. 
 
Årets citat: Jag minns ju inte ordagrant, men något ur Malin Persson Giolitos ”förlorartal” på Årets bok på Bokmässan. Jag tycker inte att Schulmans förstapris var icke-välförtjänt som sådant, men hon borde ha vunnit. Det tyckte hon också! 
 
Årets scen: GöteborgsOperan! Från att ha varit där kanske två gånger på tjugo år har jag varit där flera gånger om i år och det har varit otroligt spännande varje gång – såväl konserter som opera, musikal och balett. På söndag är det dags igen, denna gången Norma. Sedan vill jag slå ett slag för Bio Roy, inte som scen som sådan men som etablissemang. Här har jag sett såväl teater från National Theatre till sing-along till Rocky Horror Picture Show och animerad kortfilm i år. 
 
Årets titel: Naturligtvis Erotic stories for Punjabi widows! Recension kommer upp senare ikväll. 
 
Årets film: Jag har sett en hel del bra filmer i år – Jätten är en, Det en annan, Paddington 2 en tredje. 
 
 
 
Kanske fortsätter jag att fylla på här under dagen – något nytt lär jag säkert komma på. Gott nytt år på er, kära vänner! Jag har haft ett fantastiskt 2017 på ett personligt plan, ute i världen är det förstås en annan femma. Men låt oss åtminstone hoppas att 2018 har goda ting i sitt sköte. 
 
 

Paddington 2

 
Såg Paddington 2 på bio igår kväll! Lite synd att den var dubbad – den är ju ganska stjärnspäckad med både Hugh Bonneville, Hugh Grant, Julie Walters, Peter Capaldi och Jim Broadbent i rollistan. Men det gjorde ingenting ändå, det var väldigt välgjort – och riktigt spännande, jag tror att jag hade tyckt att det var läskigt om jag var 7 som är åldersgränsen. 
 
Rekommenderas varmt! 

La La Land

 

 
Jag såg äntligen La La Land i tisdags! När något blir så oerhört hajpat som den så vill jag gärna veta what all the fuss is about. 
 
Om jag förstår det nu? Nja, egentligen inte. Eller, jag gillade den! Mycket fin musik, sjukt snyggt filmat och ganska trevligt i allmänhet, men jag tyckte väl inte att den var så bra att den skulle ha sex Oscars. Sju av tio skrev jag i min lilla filmbok. Jag var i och för sig på god väg att bli sjuk då och var därför väldigt trött och lite irriterad på olika element i salongen, men det var inte det bästa jag har sett, direkt. 
 
Men – nu vet jag det! Och jag tycker fortfarande att den är sevärd, särskilt om man gillar musik och gärna jazz!