Dag 6 – Jersey!

Så var dagen kommen för Jerseyutflykten, som ju avgjorde att jag valde just denna resan. Vi gick iväg till färjeterminalen i samlad tropp 06:45 och visade passet tre-fyra gånger innan vi fick gå på och sätta oss. Käckt med bokade platser på en sådan färja, den tar  bara 1 timme och 20 minuter, men jättekonstigt att de har wifi begränsat till 30 minuter. Men brittiskt företag, u-landsbestämmelser 😉 
 
Det kommer en hel hög bilder, som ni förstår – somliga är lika varandra men ni somnar nog inte! 
 
 
Morgonhimmel och pelargoner i St Malo. 
 
 
 
À bientôt, la France! 
 
 
Mustaschglass, alltså… vad är det? 
 
 
Tack! Vi hämtades vid färjeterminalen av en kille som heter Dougie och kör Jerseys blå turistbussar. De är specialgjorda för att klara de smala slingriga vägarna på ön – en vanlig buss hade aldrig gått. 
 
 
Comme d’habitude – blommor! Det är inte vår buss i bakgrunden, den var täckt. 
 
 
Här bodde Lawrence av Arabien ett tag. 
 
 
Hamnen, medan det fortfarande är flod. Det blir ebb rätt snabbt kan man säga! 
 
 
 
 
Många fina hus. 
 
 
En halvtimme eller så efter att vi lämnade St Heliers hamn… båtarna ligger helt torrlagda och här är det ändå inte helt och hållet ebb ännu. Ön ökar i storlek med 20% vid ebb. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En gammal mina som nu funkar som insamlingsbössa för Shipwrecked Mariners’ Society. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är ju så man baxnar lite. Så oerhört vackert! Och vilka historier vi fick höra. En specialare var när vi varit på udden med fyren, då Dougie berättade (annars var det vår vanliga reseledare Gunilla som pratade) att dit brukade de ta med flickor förr, efter bion och så, för att ”kolla om där fanns några kaniner”. ”I’ve been there twice and I have two children”, sa han 😉 
 
Lunchen på Pomme d’Or var helt otroligt bra, buffé med bland annat fantastiskt fin lax och fina räkor, och sedan hade vi tre timmars fritt – jag har ju längtat lite efter vissa brittiska butiker och styrde kosan in på stan, för jag visste att det skulle finnas både en Paperchase och en Waterstones och gissade väl att det skulle finnas en del andra bekanta skyltar också. 
 
 
Paperchase var det första jag såg när jag hittade ut på shoppinggatan 😉 Och därifrån såg jag Waterstones. Inga bekymmer, alltså! 
 
 
Efter någon timme placerade jag mig på Coffee Republic med en islatte. Brukar alltid köpa en bok som souvenir om det är lämpligt och Mainlander ska vara en skickligt skriven deckare som utspelar sig på Jersey på åttiotalet. Och som ni kanske sett på Instagram så är det inte DEN Will Smith som skrivit! 
 
Lite av shoppingskörden – Marks & Spencer hade rea! Skorna var dock bara snygga och billiga 😉 Köpte dem nästan i grönt och sedan nästan i svart mocka… men så fick jag syn på dessa och blev djupt förälskad. Egentligen hade jag kunnat tänka mig alla färger och material, men det ska ju fraktas hem också! 
 
På tal om fraktas så ska vi strax förflytta oss och alla resväskor över alldeles för mycket kullersten på väg till bussen (vi bor inom stadsmurarna). Det blir en lustiger dans vill jag lova! 
 
Klockan åtta kör vi mot Giverny och Monets trädgårdar. Det ska bli 37 grader varmt så det blir också livat 😉 Därefter kör vi mot Paris, vi räknar med att komma fram sen eftermiddag vilket är ganska skönt, några timmar att ta det lugnt innan middag. Ett gäng ska på Moulin Rouge men det hoppar jag. 
 
Har även bestämt mig för att hoppa över rundturen i Paris imorgon – jag har redan besökt alla stopp och det är ju bara ett par år sedan, då tar jag hellre en hel egen dag i Paris. Kanske träffar någon och lunchar, går i lite affärer, dricker citron pressé på Le Petit Trianon och försöker hitta Dalímuseet som jag missade sist. Det är många som struntar i den turen och det vore onekligen skönt med sovmorgon – det har vi inte haft någon hittills! 

Dag 5: Caen -> Bayeux -> Mont St. Michel -> St. Malo

Vi fick ”sovmorgon” imorse, och åkte inte från Caen förrän 08:20. Mot Bayeux! Ni känner kanske till Bayeuxtapeten? Helt otroligt. Man får såklart inte ta kort på den, men Bayeux, som är första staden som befriades av de allierade (första byn och första huset såg ni häromdagen), visade sig vara en mycket charmig liten stad! 
 
 
 
 
 
 
 
När till och med de offentliga toaletterna är ganska gulliga… 😉 
 
 
 
 
 
Hann bara in supersnabbt i katedralen, men vilka fönster! 
 
 
 
 
 
Som vanligt jagar jag blommor också… 
 
 
Jag gillar souvenirer som faktiskt kommer till användning, och dessa enormt söta vallmoörhängena var helt perfekta! 
 
Mont St. Michel, alors, är Frankrikes näst mest besökta turistattraktion, efter Eiffeltornet. Det märktes, vill jag lova. Jag slog mig ihop med några som jag ätit middag med flera gånger, och vi gick och åt crêpes och galettes. Sedan delade vi på oss och B och jag gick i affärer och jag köpte ett par presenter och sedan strålade vi samman igen och åt glass. Det räckte liksom så, det var så varmt och så trångt och hela byn är liksom i uppförsbacke. Men så vackert. Man tappar andan! 
 
 
 
Tidvattnet kan skilja upp till fjorton meter här – som ni ser var det ebb här, det är egentligen en ö. Överst ligger klostret och så är det en sorts bergsby undertill, så att säga. 
 
 
 
Här kan man äta omelett för fyrahundra kronor. Som hittat, n’est-ce pas? 
 
 
 
 
 
 
På väg mot St. Malo åkte vi igenom byn Beauvoir, och jag blev ju liksom tvungen att fota något. Till exempel detta hus, som antagligen inte har något med Simone att göra. Men ni vet. 
 
Så fort vi kom fram till St. Malo svidade jag om och sprang ner till stranden. Vi hade ett par timmar innan middagen men jag ville inte ta några chanser! Tog dock bara med rumsnyckeln och ingen telefon, och när jag skulle ta ett kort på stranden nu efter maten var det ebb! Men ni får tänka er hur det såg ut när det var flod och höga vågor och man liksom fick simma mot fortet där på ön ❤ 
 
 
 
Middag åt vi i Chateaubriands födelsehus, som var tyskarnas högkvarter ett tag under kriget. Mycket bra mat, mycket bra service, jättetrevligt! 
 
 
 
Imorgon ringer klockan vid fem – det är dags för Jersey! ❤ 

Dag 4: Sex stopp på Normandiekusten

Igår var en sådan där otroligt intensiv dag – vi åkte från Caen klockan 8 och kom tillbaks ganska precis klockan 19, efter att ha gjort inte mindre än sex stopp under dagen. Och inget av dem kändes för kort eller stressat heller! De är verkligen planeringsproffs, de som arrangerar sådana här resor. 
 
Vi startade på tyska krigskyrkogården, för som guiden sa – ska man åka till den amerikanska kan man faktiskt åka till den tyska också, för att få lite perspektiv. Det var dessutom helt rätt att se den tyska, mycket mer anspråkslösa, först. Otroligt stämningsfull. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Monumentet uppe på kullen är gjort i vulkanisk sten och under varje grupp med svarta kors är fyrahundra soldater begravna. 
 
 
 
 
Efter detta åkte vi till den lila byn St. Mère Église, där en fallskärmsjägare vid namn John Steele fastnade i kyrkspiran på väg ner under landstigningen, och blev hängande där i två timmar. Han ”hänger kvar”, och här finns även ett stort (USA-finansierat) museum som heter Airborne och som handlar om landstigningen ur USA:s perspektiv. Mycket påkostat, mycket Reagan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En klänning gjord av fallskärmstyg av civila kvinnor i St. Mère Église. Sedan tittade jag på blommor och gick i butiken för all denna död gör mig trött. 
 
 
 
 
 
 
 
Och sedan gick jag på kaffejakt och spanade på och i kyrkan. Notera fönstret – det är Jungfru Maria och en massa soldater! 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nån från Göteborg har öppnat frisersalong bakom kyrkan… kom ihåg att museet heter Airborne! 
 
 
Jag köpte en bok, kan vara bra övning. Det går rätt bra med språket får jag säga. 
 
Efter detta besök åkte vi till Pointe du Hoc, där soldaterna skulle klättra upp trettio meter för vertikala klippväggar. Man blir helt förvirrad där, för det är så oändligt vackert men med en så mörk historia. Otroligt. Här kommer en miljon bilder på Atlanten, för sån är jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Härifrån åkte vi till Omaha Beach, där vi hade picnic i en rondell (jag skojar bara lite, bussen stod faktiskt parkerad i en rondell). 
 
 
 
 
 
 
Chauffören och reseledaren handlade till alla och så satt vi i gräset och svettades (och gjorde upp badplaner!). 
 
 
 
Härifrån till den amerikanska krigskyrkogården som är gigantisk och extremt stor. Och påkostad på gränsen till prålig, ursäkta mig men det är sant. När vi gick där och det var en miljon grader varmt trodde jag att det började brinna någonstans för det kom som tjock rök över hela fältet – det var dimman som rullade in! Riktigt häftigt faktiskt och det blev mycket svalare på bara ett par minuter. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan åkte vi, trötta, möra och varma, till Arromanches – en kuststad som känns som Normandies svar på valfri turistort med trehundra affärer som säljer samma sak till för höga priser. 
 
 
Jag nöjde mig med en Orangina vid la plage, parce que je me sentait très fatigué och ville verkligen bara komma hem till hotellet! 
 
 
Även gårdagens restaurang kunde göra en god alkoholfri cocktail! Här grapefruktsjuice, passionsfrukt, hallon och citron. 
 
 
Telefonen fick ett litet spel under middagens gång så jag fotade bara förrätten 😉 Men den var god och det var konversationen vid bordet också. Men oj, vad skönt det var att komma ”hem” och duscha och tvätta håret och krypa till sängs! 
 
 
Nu åker vi mot Bayeux och tapeten, därefter Mont St. Michel och sedan mot St. Malo! Ha en fin tisdag ❤ 

Dag 3: Rouen – Ferme de la Bretterie – Pegasus Bridge – Caen

Vi startade vår tredje dag på resan med en promenad på ett par timmar i  Rouen. Hotellet låg på andra sidan Seine, så först gick vi någon kilometer och över en bro för att komma in i staden – som jag blev extremt förtjust i. Mycket trevligt! 
 
Det var även roligt att det råkade vara söndag, för även om det betydde att vi inte kunde gå hela vägen in i katedralen så fick vi vara med när de förberedde för mässan och hörde faktiskt när prästen började predika. Jag blev förvånad över hur mycket jag förstod! 
 
Här kommer alltså en riktig bildbomb: 
 
 
 
 
 
 
Gros Horloge betyder ”jättestor klocka”… 
 
 
 
Urverket är från 1300-talet, men urtavlan och själva valvet importerades på 1500-talet, om jag förstod saken rätt. Så pampigt. Notera att det bara finns en visare, och på den visaren sitter ett litet lamm. Om det symboliserar det bibliska lammet eller att Rouen hade en stor ullindustri förtäljer inte historien. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Monet målade ett fyrtiotal tavlor av Rouens katedral, och det var här framför det som nu är apotek som han stod, med flera dukar framför sig så att han kunde flytta sig och fortsätta på nästa när ljuset förändrades. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Detta är platsen där Jeanne d’Arc dömdes till döden: 
 
 
…och även där hon oskyldigförklarades, tyvärr femtio år efter sin död. 
 
 
 
 
Detta är ”den andra” katedralen, i nygotisk stil. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jeg är en hummer! (De var GIGANTISKA.) 
 
 
Man tror att Jeanne d’Arc brändes tillsammans med en katt, så det var lite lustigt att det kom en halvvild en precis när vi kom till platsen där bålet stod. 
 
 
 
En ganska anspråkslös minnesplats för att vara nationalhelgon. Kyrkan i bakgrunden är till Jeanne d’Arcs ära, och byggdes på 1970-talet. 
 
Sedan var det dags att packa bussen och ge sig ut på landet! Vi besökte en ekologisk lantgård som dels pysslar med äpplen, cider, calvados och sådant men även tar hand om djur som farit illa. Så mysigt och så fin och god lunch. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
…och därefter, mätta och belåtna, åkte vi till Pegasus Bridge. Bron var först med att fritas av de allierade på D-dagen, och det lilla kaféet sägs vara första huset som fritogs. Därom tvistar de lärde, fick vi lära oss, men även att inte nämna saken för tanten som har huset. Lite Don’t mention the war, alltså… 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan – till Caen och hotellet. Mycket mysigt rum, vilket är härligt eftersom vi bor här en natt till. 
 
 
Efter tre bussdagar och två middagar i bambaaktiga matsalar skulle vi äntligen ut på lokaaaal och jag borstade håret, tog på spetsklänningen och plockade fram läppstiftet. 
 
 
Bra mat! Äntligen en prålig alkoholfri cocktail! Annars äppelsallad med bakad camembert, kyckling med äpple och svamp och tarte tatin som inte var av denna världen. Oh là là! 
 
Idag – Normandiekusten med landstigningsstränder, krigskyrkogårdar, Saint Mère Église och Pointe du Hoc, bland annat. Och picnic! À bientôt mes amis. 

Lång fin blond av Claes Carlsson

Claes Carlsson är saxofonist och keyboardist, spelade i Eldkvarn i slutet av 70- och början på 80-talet och skrev alltså en roman som kom ut år 2000 – Lång fin blond. Och jag vet inte vad jag tycker om den, ens såhär ett par veckor efter att jag läste ut den. Jag vet att jag var helt slut efteråt, men det förtäljer inte riktigt vad jag egentligen tycker. 
 
I stora drag handlar det om tre personer i Stockholm i slutet på 90-talet med ett alldeles för stort intresse av knark och sprit. Någon kör svarttaxi, någon översätter dålig litteratur från engelska, någon är lång fin blond och ramlade in i sagda svarttaxi på Skeppsbron efter att ha blivit drogad och utsatt för övergrepp av en arbetsgivare på en restaurang, någon spyr och någon däckar. Dessa personer pratar ganska mycket med varann och detta är en definitiv styrka i romanen, dialogen är snabb och relativt trovärdig, om än knökfull av namedropping. 
 
Och detta är intressant egentligen – för en av mina största behållningar av romanen är just alla referenser till konstverk – litteratur och musik, främst. Jag antecknar och söker på Spotify och lägger till på Goodreads. Samtidigt irriterar det mig lite, vilket antagligen är för att jag själv höll på sådär och pretentiösade mig kring senaste sekelskiftet 😉 
 
Och kring förra sekelskiftet hade jag antagligen älskat detta, och jag förstår varför den delvis blev väl mottagen (det är ganska roligt att läsa recensioner för hoppsan vad skilda åsikterna är) – för vid den tiden var det lite fräckt med ”live fast die pretty” och 27-årsklubben och drogromantiserande. Det kanske det fortfarande är bland kidsen, det vet av förklarliga skäl inte jag, men jag blir bara trött och inte alls imponerad av att läsa om knark och fylla och kaos. Ge mig dekadens à la dricka kaffe i sängen långt in på förmiddagen med en chokladbit istället, liksom. 
 
Men – helt okej. Läs med ett öppet sinne, det tror jag att jag misslyckades lite med. Boken finns att köpa här eller här, eller som e-bok i en app nära dig. 

Dag 2 – Bremen till Rouen

 
I Tyskland vet de vad man ska servera till frukost åt en 0,9% grek. Svarta oliver! Fetaost! Tomater! (Ja, jag åt lite andra saker också. Faktiskt. Och chockerade en i frukostsällskapet som inte kunde förstå detta. Jag klandrar henne faktiskt inte.) 
 
 
Avfärd mot Nederländerna, Belgien och slutligen Rouen i Frankrike 07:45. Dagens bilder är inte så spännande, då vi tillryggalade 80 mil och var på resande fot i tretton timmar. Men fram kom vi! 
 
 
Förmiddagskaffet. Otroligt gott, faktiskt, det är tur att det blir bättre och bättre med det där. 
 
 
 
 
Läste ut Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri, som jag fått förmånen att förhandsläsa genom Kollektivet och SelmaStories. Jag har ”bara” läst Jag ringer mina bröder av Hassen Khemiri tidigare (som jag älskade, för övrigt) men vill nu läsa allt, gärna idag. Mycket bra. Och snygg! 
 
 
Hade hoppats kunna få musslor på lunchrast i Belgien men fixade egen liten picnic istället. Så länge det finns oliver, ost och koffein är väl allt i sin ordning? 
 
 
 
 
 
Vackra blommor till salu i rastplatsens butik. Kunde inte låta bli! 
 
 
i Antwerpens utkant. 
 
 
I Frankrike hittade jag Viveca Sten, minsann! 
 
 
När jag köpte mitt kaffe från Le Café Madeleine (en automatfunktion, mycket smidigt) insåg jag när jag blev erbjuden en madeleinekaka att jag faktiskt aldrig ätit någon. Sagt och gjort! God, inget att skriva hem om, men nu vet jag i alla fall… om jag skulle få för mig att faktiskt läsa Proust på riktigt någon gång, till exempel 😉 Fick även lätt hybris och köpte franska magasin, men jag lyckades även upprätthålla en konversation på franska så det kanske går ändå. 
 
 
 
 
Man talar om ljuset i Normandie, och jag tycker mig förstå vad de menar. Nu är dessa tagna i farten, som ni förstår, men ändå! 
 
 
 
 
 
 
 
Utsikt från mitt rum, som nog inte varit rökfritt i sådär våldsamt många år, men äsch. Vive la France. Gården är i alla fall mysig, med massor av gråsparvar i trädet här framför. 
 
 
Middagen igår var sen men väldigt god. Anka till förrätt, som inte alltid är min bästa gren men denna var god, förhållandevis mager och nästan lite krispig. Huvudrätten var inte så vacker men vällagad, något fläskkött på spett med potatisgratäng och haricots verts. Och så en fantastisk liten bakelse med choklad och kola och någon sorts bränd kolasås i kring. Mums! 
 
 
Nu är det söndag, jag har ätit en mycket fransk frukost och tog med en kopp kaffe upp på rummet för att ge bloggen lite TLC. Om en timme går vi på stadspromenad i Rouen – det var alltså här Jeanne d’Arc brändes på bål, bland annat – och sedan åker vi iväg igen framåt 12. Vi ska till Caen idag, via en ekologisk lantgård som har bl.a äppelodlingar och djur och grejer. Där får vi en mycket lokalproducerad lunch och de som vill får prova calvados. Vi andra får promenera och klappa korna ❤ 

Dag 1 – Göteborg till Bremen

 
Som ni förstår är det inte lätt för denna nyblivna badmadame att lämna svenska havet, så dagen innan avfärd blev det ett rejält bad… 
 
 
…följt av en fantastisk somrig lunch. Därefter var det alltså dags att packa. Min favoritsyssla! Eller inte. Jag hade tvättstugan, så passade liksom på att packa direkt ur torktumlaren, det gick ju bra. 
 
 
Köpte en sovmask att ha på bussen vid behov. Den är SÅ MJUK. 
 
 
Eftersom jag älskar att packa så himla mycket passade jag på att distrahera mig med Snapchatfilter. Kan ju vara bra att öva på basker inför Frankrike, eller hur? 
 
 
Resan igår startade i alla fall på Espresso House. Det var olidligt varmt i lägenheten och jag ville bara komma iväg, så tänkte att jag skulle ta en sådan där trevlig kopp iste där. Det tyckte inte Espresso House, men en islatte är sällan fel heller. 
 
 
Installerad på bussen! Ja, lite sömnig och med lite grillad näsa men äsch. Jag fick eget dubbelsäte och så lär det fortsätta, skönt det. 
 
 
Känns tryggt att det är en bohuslänning som rattar oss genom Europa, det gör det ju 😉 
 
 
Svårt att se riktigt men ljuset kring Falkenberg var helt otroligt vackert. 
 
 
Paus på Hallandsåsen – jag struntade i att stå i de långa köerna i Rastas restaurang och handlade lite i vanliga affären istället. Det gick utmärkt det med. 
 
 
Sista upplocket skedde i Malmö. Jag måste besöka denna stad ordentligt någon gång, förutom skjutningar verkar det ju väldigt trevligt. 
 
 
Öresundsbron – det var så klart! Man kunde se hur långt som helst, till skillnad från sist jag åkte över den söderut när man knappt såg sin egen hand inne i bussen pga dis och dimma. Och regn, tror jag bestämt. 
 
 
 
 
Danmark i farten. 
 
 
Från färjan mellan Rödby och Puttgarden. Ser nu Tyskland? 
 
 
En liten bit tysk riviera. Det ser faktiskt väldigt trevligt ut, det lilla vi hann se. 

 
Fläderläsk. Föredömligt. 
 
 
Vi bor precis bredvid Hauptbahnhof i Bremen – den har vunnit pris för sin skönhet för inte så länge sedan. 
 
 
Hej sängen! Det ska bli riktigt skönt att sova i dig och få frysa lite eftersom jag fick igång ac:n så det sjöng om det 😉 
 
 
Jag stickade mig igenom stora delar av Danmark och Tyskland och lyssnade på poddar under tiden och det blir så himla fint mönster av detta melerade garnet. Bytte nystan strax innan vi kom fram och försökte passa med färgerna så jag hoppas att det fortsätter att bli lika fint. 
 
 
 
Rätt imponerad av middagen! Caesarsallad, fläskkarré med rostade grönsaker (jag är lite skeptisk till karré egentligen men den var fantastiskt väl tillagad och en rar liten citronefterrätt. Jag hängde med två systrar från Kvänum och Lidköping och en av deras män och vi hade väldigt roligt. 
 
 
Efter maten var det stadspromenad för de som orkade. Klockan var nästan 22, men vi åker ju vidare om bara en liten stund, och jag ville ju gärna ta en titt på staden så jag hakade på och det är jag glad för. Här kommer en hel hög bilder med en snabb kommentar här och där – jag ska uppdatera inläggen när jag har lite mer tid, men ville åtminstone få upp bilderna innan vi åker mot Frankrike! 
 
 
Det står en hel hög grisar i en korsning vid gamla marknadsgatans slut – det var så mycket folk så jag fotade några grisar som stod lite vid sidan av. Statyn är alltså av en svinaherde och hans flock, och det var hit svinaherdarna brukade gå med sina grisar efter en marknadsdag så att de kunde festa på resterna. Jättefina! Det står en kulting på andra sidan den stora grisen ockå. 
 
 
Svinaherden himself. 
 
 
 
St. Johanns kyrka med tillhörande fontän. 
 
 
En av portarna in till St Johann. 
 
 
 
Minns ni sagan om Stadsmusikanterna i Bremen? Jag hade glömt den (men visste att det var något med Bremen som hade med sagor att göra) – reseledaren läste den för oss på vägen, googla! Här är djuren, i alla fall. Om man tar i åsnans framben och sedan klappar den på mulen får man önska sig något. 
 
 
St Petri-domen. Så pampig! 
 
 
 
Fasaden på rådhuset (från 1400-talet men restaurerad på 1600-talet) och Rolandsstatyn, båda är världsarv hos Unesco. 
 
 
 
 
 
Rådhuset igen, på håll efter en promenad på Buchenstrasse. 
 
 
Och en annan vy av St Johann. 
 
 
Väl åter på rummet jublade jag åt gratis bubbelvatten i kylen, tog en dusch och somnade ganska omgående…! Nu är det strax dags för frukost och sedan åker vi mot Rouen via Belgien. Häng gärna med på Instagram! 

I Bremen!

(null)

Tänkte blogga nu ikväll efter stadspromenad men all teknik strular och jag orkar faktiskt inte. Tog en dusch och nu är det dags att sova några skälvande timmar innan klockan ringer före sex imorgon. DÅ hoppas jag åtminstone få upp lite bilder – tills
dess finns de på Facebook. Natti! 

Normandie, je viens!

(null)
Imorgon bitti bär det av! I år tar jag med mig datorn på semester, så förhoppningsvis kommer det faktiskt att bli mer aktivt här de närmaste veckorna. I förmiddags var jag ute i god tid (inte) för att hämta ett par paket och lite annat och tog en sista
titt efter ett par sandaler… och så stod en där, mitt på golvet, i min storlek, och var just vad jag letade efter. Fabulöst! Hämtade lite euro och nu har jag tvättat och packat och ska hoppa in i duschen och sen är det väl mest läggdags då. Resfeber?
Inte direkt, mest förväntan! 

En tripp över Östersjön

 
06:30 i söndags lämnade jag hemmet för att hoppa på 3:an till Centralstationen för vidare promenad till Nils Ericssonsplatsen där Silja Tallinks buss väntade på att föra Metta och mig till Stockholm och Värtahamnen! 
 
Vättern är en himla snygg sjö. Jag fick ju uppleva den i Gränna förra året också och det var ett kärt återseende. 
 
 
Lunch i Mantorp. Vilken metropol! Jag tycker att detta är lite dyrt, även om man får en hel pensionär att gnaga på. 
 
Varmt och gott i Stockholm, kan man säga. 
 
 
Parkerade oss på en sportbar ganska omgående efter påstigning och avlämning av bagage i lilla hytten. Denna drink på rosmarinsyrup och tranbärsjuice gjorde mig nöjd. Ruggigt god! Matchen var ju intressant och det var sannerligen stämningen i den där baren också, jag vågade knappt visa att jag hejade på Frankrike. Men det gjorde jag, så det var ju skoj att de vann. 
 
 
Stilstudie i baltiska fotbollskommentatorer. De ser inte ut som fotbollskommentatorer om du frågar mig. 
 
Här följer en miljon bilder från däck – jag älskar ju havet och tyckte att detta var otroligt vackert. Scrolla om ni inte är intresserade av blått 😉 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Från måndagens frukost. Karelska piroger med äggsmör! Det var tjugotvå år sedan sist men rackarns vad gott. 
 
 

 Inloppet genom Rigabukten. 

 
 
Vi välkomnades av en vikingamoder. 
 
Här kommer massor av bilder från stadsvandring och sedan vandring på egen hand. Håll till godo! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
In Costa we trust! De har räddat mig i många städer 😉 Det var kring 30 grader hela dagen, så viktigt att fylla på med is och vätska. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lite shopping blev det, mest presenter. 
 
 
Hela Rigas centrum är numera världsarv, så alla experimentella byggnader måste stå på andra sidan floden. 
 
 
 
Detta är nationalbiblioteket, som är byggt med tanke på fjäll. Lettlands högsta berg är ett par hundra meter över havet, så de har inte mycket till fjäll att komma med själva… 
 
 
 
 
 
Biblioteket på närmare håll efter promenad över en av broarna. 
 
 
 
Väl åter på färjan försökte vi sitta på soldäck, men då började regnet vräka ner så vi satte oss i kafét. Froosh Virgin Mojito är som alltid helt rätt. Mmm så gott. 
 
 
Vi dinerade med vacker utsikt på måndagskvällen, möra och goa. 
 
 
 
Frukost, även här med vacker utsikt över Stockholms skärgård, innan det var dags att kliva i land och på bussen mot Göteborg igen. 
 
 
 
Ett par sista bilder från soldäck. 
 
 
En GB Sandwich i Mantorp visste var den satt. 
 
 
Fick gudomliga liljor som hemkomstgåva ❤ Så otroligt vackra! 
 
Och ett sent kvällsdopp i regnet. Det var härligt ändå men lite besvärligt när exakt ALLT blir genomblött… 
 
 
I morse regnade det inte, men det var mulet och disigt så stranden var inte direkt överbelagd. Fina grejer! 
 
 
Och efter-badet-kaffet är svårslaget, det är det! Trekvart eller så efter att vi lämnade Askim bröt ett av de galnaste åskväder jag varit med om i Göteborg ut, så timingen var det inget fel på. Lagade brunchpizza och drack kaffe och sedan åkte jag ner på stan för att möta Metta och Therese. Lite shopping och lite fika på Evas Paley och sedan litterär salong på biblioteket med Lars Gårdfeldt, om kvinnopar i kvinnorörelsen. Riktigt intressant och inspirerande! 
 
 
Jag ”råkade” visst få med mig sex böcker hem också, som om de åtta jag redan hade lånat inte räckte, och nu ska jag nog gå och lägga mig och ägna mig åt minst en av dem. På fredag bär det av mot Normandie och jag kommer att ta med mig en dator, så förhoppningsvis finns det vettigt wifi och gott om tid att blogga lite löpande under resan!