Krokas av Elin Olofsson

 
Till efterkrigstidens Krokom, strax utanför Östersund, kommer den unga tyska kvinnan Uli Hartmann med tåget. Hon har på sig en kappa som hon stulit av sin gamla arbetsgivare i Malmö, och en hel packe brev. Alla breven kommer från en Elsa Pettersson som ska finnas någonstans i Krokom, och alla breven är adresserade till Ulis älskade Hansi, som rapporterats död som desertör i Norge under kriget. 
 
Elsa själv arbetar i lanthandeln och vet inte vad hon ska ta sig till med den stora hemlighet hon bär på, alldeles ensam. När de två kvinnorna möts blir det snart tydligt att de måste hålla ihop framöver – annars kommer allting att rasa. 
 
Jag har inte läst något av Olofsson tidigare även om jag har minst en av hennes tidigare böcker i hyllan, men jag gillar Krokas. Lyssnade på den i inläsning av Angela Kovács, mycket bra. Det är finstämt och innerligt, porträtten av de båda kvinnorna och även de andra figurerna är väl utförda och även om jag inte kan säga att jag är så överdrivet förtjust i någon av dem fastnar de. Det är skickligt av författaren, tycker jag – det kan inte vara så lätt att få folk att få sympatier för relativt osympatiska personer. Nej, jag kanske är lite hård nu – men jag tyckte att de var lite irriterande, var och en på sitt sätt. 
 
Men samtidigt – vem är jag att döma? De lever i en svår tid och har varit med om svåra saker, patriarkatet är starkt, misstänksamheten mot tyskar stort och säkert är det så att nöd och särskilda omständigheter får oss att göra saker vi inte trodde oss kapabla till. 
 
Fantastiskt vackert språk och en riktigt bra och viktig roman. Jag kryssar ”för att någon annan kryssat” i Höstbingot! 
 
 
Boken finns att köpa här eller här. 
 

Smakebit på söndag, 19 november 2017 – Boken om Blanche och Marie av P O Enquist

 
Denna helg går i litteraturens tecken – dels har jag hunnit läsa ut en hel del de senaste dagarna, men mest av allt så är ju Göteborgs Romanfestival i full gång! Det satte igång igår förmiddags och blev en riktig heldag på Göteborgs Litteraturhus, med intressanta samtal, uppläsningar och vacker musik. Och otroligt goda smörgåsar och förfriskningar som ingick i biljettpriset. Fantastiskt väl organiserat och jag ser fram emot ännu en dag idag, dock en lite kortare sådan – men med bl.a Mats Strandberg, Helena Dahlgren och Christin Ljungqvist. 
 
Veckans Smakebit kommer ur Boken om Blanche och Marie av P O Enquist. Jag trodde aldrig att jag skulle plocka upp något mer av honom efter den otroligt jobbiga Liknelseboken, men nu blev jag sugen ändå och behöver något om eller av en nobelpristagare till Höstbingot – så jag gör ett försök. 
 
Blanche Wittman är en kvinna som kallades Hysterikornas Drottning, och som vårdades på ett neurologiskt sjukhus i Paris under många år, bl.a av Freud och Charcot. Efter sitt ”tillfrisknande” arbetade hon tillsammans med Marie Curie, och blev något av en martyr inför forskningen – vid sin död hade hon tvingats amputera alla lemmar utom vänsterarmen på grund av strålningen. 
 
Enquists bok är ingen biografi, utan snarare en litterär fantasi baserad på somlig fakta. Jag gillar den hittills! 
 
 
”Vem vet, förresten, om Blanche Wittman själv önskat bli omnämnd. 
 
Som notis i medicinhistorien fick hon dock efter sin död en viss berömmelse, men nämns aldrig i samband med Marie Curie, däremot alltid som ”Charcots medium”. En notis säger lakoniskt att hon slutade sitt liv som ”martyr” och ”offer” för den vetenskapliga forskningen kring radium. Hon hade, efter Charcots död och i det kaos som då uppstått beträffande den vetenskapliga inriktningen av vården på Salpêtrièresjukhuset, arbetat två år på sjukhusets röntgenavdelning, som assistent. Sedan kom hon till Marie Curies laboratorium. Där skedde några år senare upptäckten av radium. Vem kunde skilja på dödlig röntgenstrålning och dödligt radium? Det ena tog vid där det andra slutade. 
 
Slutresultatet: martyr och torso.” 
 
Ur Boken om Blanche och Marie av P O Enquist, Norstedts: 2004 
 
 
Titta gärna in hos Astrid Terese för fler Smakebitar! 
 
 
Nu ska jag strax laga till en rejäl frunch så att jag är matad och klar inför ännu en strålande dag. Nu började dock snön yra här, så det lär mest bli strålande inomhus… 😉 

Smått und gott

 
Även denna veckan har det varit så vackert på kvällarna att det nästan gör ont i tänderna. Sååå fint. 
 
Om någon skulle ha råkat missa det så är det EU-toppmöte i Göteborg idag, vilket har resulterat i lite allmänt kaos och uppmaningar om att arbeta hemifrån igår eftermiddag och idag. Sagt och gjort! Det är himla käckt att kunna få massor gjort innan man egentligen ens klätt på sig. 
 
 
Igår satte jag en deg så fort jag kommit hem. Mmm! Det börjar bli dags att fundera på att börja baka igen, känner jag. Det har varit knappt om både tid och energi till sådant än så länge i höst, men nu börjar jag vänja mig. 
 
 
Jag var på biblioteket på väg hem och plockade upp flera pärlor jag längtat efter, bland annat senaste Zelda! Det hela resulterade i att jag läste nästan hela kvällen, både denna och ett par andra seriealbum och en diktsamling och en kokbok. Mer om dem inom kort! 
 
 
Lagade mat gjorde jag också. Fräste kycklingfärs med lök och vitlök, rörde ner gul currypasta och en försvarlig mängd ingefära. Lite soja, på med vatten och lät sjuda. Detta upprepade jag flera gånger tills kycklingen var lagom smaskig, då hade jag i en halv påse wokgrönsaker och en liten tetra kokosmjölk. Och färsk chili. Så fick det gosa till sig och det blev jättegott (och två matlådor utöver middag). 
 
 

Idag skulle jag hämta paket på torget och tänkte att då kan jag ju lika gärna gå till biblioteket och lämna tillbaks lite grejer och gå om Ica. Sprang på Sara vid trappan upp till bibblan och pratade en stund också och tog en omväg hem för att få lite frisk luft och rörelse. Hade kunnat gå länge i det vackra vädret, men jag hade en tvättmaskin igång så det var inte värt. Men de har pyntat vackert inför hösten på torget, n’est-ce pas? 

 
 
Lagade egg fried rice till lunch. Överblivet ris från igår, resten av wokgrönsakerna. Fräs, ha i lite sweet chili (eller mycket) och knäck ner två ägg. Rör om. Ät ur skål. Jättegott! 
 
Fick ett ryck och bestämde mig för att som sluttamp på tvättiden tvätta kuddar, så de snurrar rart nere i källaren nu och jag ska jobba ett par timmar till. Kom igång tidigt, så jag kan med gott samvete stänga av datorn i god tid och sedan sätta på kaminen och ett par avsnitt av The Crown. Netflix lockade tillbaks mig med en gratismånad och jag såg sju avsnitt på ett dygn… 😉  Skönt att ta det lugnt ikväll också för det lär bli en ganska intensiv men väldigt härlig helg på Göteborgs Romanfestival! 

Filmälskarens guide till Paris av Eva Lindfors och Marie Öhgren

 
Åh, vad trött jag kan bli när jag har skrivit ett långt inlägg, ska publicera det morgonen därpå – och så är utkastet puts väck. Ruskigt irriterande. Men – inte mycket att göra förutom att åberopa sinnesro och börja om! 
Stort tack, Bucket List Books, för recensionsexemplar av denna underbara lilla pärla! 
 
Det är såhär att jag faktiskt bara varit i Paris en enda gång. Fem dagar, fyra nätter, oktober 2015. Men jag har känt en dragning dit sedan jag började läsa franska på högstadiet. Jag gick särskild fransk inriktning på gymnasiet, och fick mig väldigt mycket Frankrike till livs på universitetet också, i form av litteratur, filosofi, konst, arkitektur… ja, ni förstår. Men trots att jag befann mig i London, en tågresa bort, i så många år så blev det aldrig av att jag åkte under de åren. (Detta gäller många platser, eftersom det alltid var så att när jag hade tid hade jag inga pengar och när jag hade pengar hade jag ingen tid…) 
 
Men till slut kom jag dit, för ett par år sedan, och jag kommer definitivt att åka tillbaka. En av de saker jag ville göra och se var att gå lite grann i Amélies fotspår, när jag nu ändå skulle bo i utkanten av Montmartre. Jag var på Café de 2 Moulins och åt crème brûlée och tog en extra liten vända på Gare du Nord för att kolla på fotoautomater och travade runt en stor del av Montmartre och ”kände igen mig”. Nästa gång jag kommer tillbaka kommer jag att veta bättre vart jag ska gå och kasta macka… 
 
Det ska erkännas att jag inte är någon oerhörd filmfantast. Jag gillar verkligen film, men jag är lite dålig på det där med tålamod. Men oj, så inspirerad jag har blivit att se mer film, och framför allt, förstås – att resa tillbaka till Paris. Många gånger om! Har antecknat flera A4-sidor med såväl filmtips som ställen jag måste besöka nästa gång och relatera till filmerna. Och nästa, och nästa, och nästa… 
 
En ljuvlig liten karamell, det här – läs och njut, res till Paris, och upplev. Upprepa så många gånger som möjligt 😉 
 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Talk of the town

 

Jag tog på mig en hatt imorse. Det var kallt och jag orkade inte göra så mycket med håret eftersom jag ändå bara skulle sitta i ett konferensrum i tre timmar och sedan gå hem 😉 Men den blev hemskt populär och det finns mycket att säga för hattar, alltså. Och läppstift! 

 
Hatten kommer från Indiska, två år sedan tror jag. 

Amy and Roger’s epic detour av Morgan Matson

 
Jag läste Sedan du försvann av Morgan Matson förra hösten och nämner denna redan i den texten – men det har, som med så mycket annat, inte blivit av förrän nu. Men det var ännu en härlig upplevelse! 
 
Amy har bott ensam i familjens hus i Orange County under en månad. Hennes pappa har nyligen gått bort i en tragisk olycka, och hennes mamma har fått nytt jobb i Connecticut och flyttat i förväg. Tvillingbrodern Charlie befinner sig på annan ort – men nu är det dags för även Amy att flytta till Connecticut. Det hampar sig såpass väl att en vän till familjens son även han behöver ta sig tvärsöver landet och det blir bestämt att Amy och Roger, som killen heter, ska köra tllsammans. Amys mamma ordnar med en resplan och hotellrum och allt åt dem – men de bestämmer sig ganska snabbt för att ta en helt annan väg genom landet. Det finns en del som de båda behöver ta itu med. 
 
Som Graceland, dit Amy skulle ha åkt med sin pappa och bror under sommaren. Och Roger behöver ta en vända till Kentucky och få reda på om han är tillsammans med sin flickvän längre eller inte. Bland annat. 
 
Det blir en spännande resa, med en hel del flashbacks – och min favorit – spellistor, kvitton, anteckningar, hotellvouchers, servetter, vykort, teckningar… jag älskar sådant, det är underbart! Jag gillar berättelsen också – den har fått viss kritik för att vara förutsägbar eller osannolik, men kom igen, det är en roman! Vissa bitar är fruktansvärt sorgliga, vissa hysteriskt roliga – hela boken är på sätt och vis som en resa och jag älskar det. Riktigt bra! Jag har redan laddat ner lite fler böcker av Matson – förhoppningsvis tar det inte ett år innan jag plockar upp nästa… 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

Billie. Du är bäst. av Sara Kadefors

Jag läste Sara Kadefors första bok om Billie för nästan exakt ett år sedan och nu har uppföljaren kommit ut även som e-bok, så jag läste den som lite avkoppling i helgen. Billie är kvar hos fosterfamiljen i Bokarp och nu har det blivit dags att införa kamratstödjare i skolan. Då Billie är den som står upp för sina kamrater när någon behöver stöd blir hon nästan enhälligt vald – ja, nästan, för bästisen till en av tjejerna som nominerade henne känner sig undanskuffad. 
 
Billie själv får kämpa – hon har ju världens största hjärta och är så otroligt gullig, och vill således hjälpa alla hela tiden. Följa med någon hem och fika, umgås med en annan, prata med en tredje. Det blir helt enkelt för mycket och som tur är är Billie även rådig och tar itu med det problemet också. 
 
Hemma är det bättre sedan familjen börjat prata om den stora tragedin. Dock är fosterlillasyrran Tea svartsjuk på att Billie är så populär, särskilt som hennes YouTube-kanal inte alls blir den succé bland kompisarna som hon hoppats på. 
 
Och kontakten med mamman därhemma börjar bli bättre – Billie är ärlig och det känns som om mamman börjar förstå att hon måste börjat a hand om sig själv och sin sjukdom (hon har MS och är gravt överviktig, det är därför Billie inte kan bo hemma). 
 
Billie är en så himla fin karaktär. Empatisk, driftig, smart och varmhjärtad. Jag hoppas på mycket mer om henne! 
 
 
Läs gärna mer hos Barnboksbloggen, Prickiga Paula och Lilla Bus läser. Boken finns att köpa här eller här. 

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Jag har varit väldigt ambivalent kring om jag ville läsa denna eller inte. Dels blir jag ibland lite avtänd av sådant som ”alla” läser på en gång, vilket definitivt var fallet med denna. Dels drar jag öronen till mig lite grann när det handlar om tidsresor och fantastik. Men så sa det pang i helgen som gick och jag bestämde mig för att ge den en chans. Och ja, det är jag väldigt glad för. 
 
Men det känns svårt att skriva om den, så jag ska inte bli så långrandig, faktiskt. 
 
I berättelsens mitt står en ung kvinna som befinner sig på en rättspsykiatrisk klinik i Göteborg. Hon var inblandad i ett terrordåd ett antal år tidigare, mot en seriebutik i stan som hade bjudit in en tecknare som karikerar islam. En författare kommer till kliniken då hon bett om att få tala med honom, och då ger hon honom en berättelse hon skrivit och förklarar att hon kommit från framtiden för att berätta om hur det kan bli. 
 
Berättelsen hon ger honom är en mycket mörk dystopi, där den som inte skriver på ett medborgarkontrakt och svär ”trohet” till Sverige varje år sätts i reservat, där de tvingas äta fläskkött och se kränkande filmer. Alla med utländskt påbrå måste alltid bära pass på sig och mycket av det vi tar för givet idag är förbjudet i framtiden. 
 
Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt om jag förstår hela berättelsen. Antagligen gör jag inte det, och det kanske inte riktigt är meningen heller. Men något som är säkert är att den sätter igång tankarna och är nästintill beroendeframkallande. Det är skrämmande och så oerhört trovärdigt – vilket naturligtvis gör det ännu mer skrämmande. 
 
Många tippar på denna som vinnare av den skönlitterära kategorin av Augustpriset, och det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Jag kryssar ”nej, den vill jag INTE läsa” i Höstbingot – men nu är jag väldigt glad att jag gjorde det. 
 
 
Läs gärna mer hos till exempel enligt O, Fiktiviteter och Just nu, just här. Boken finns att köpa här eller här. 

Det ordnar sig, Lotta; Helt otroligt, Lotta och Liselott, Lottas dotter av Merri Vik

                     

 
 
Nu finns nästan alla Lotta-böckerna ute som e-böcker på Storytel och Nextory – utom den nästa sista, nummer 46, i mitten häruppe. Jag vet inte varför, men kanske är det för att den är rätt kass ur ett modernt perspektiv 😉 Jag har läst den förut, så jag tar med den i detta inlägg för att runda av hela serien. Tänk, ändå, att jag har läst 47 Lotta-böcker i år! De går ju väldigt fort, men ändå! 
 
I Det ordnar sig, Lotta är Lotta och Paul relativt nygifta. Hon har tjänstledigt från Valentins förlag och pluggar engelska medan Paul jobbar på Electrona som ingenjör. Det händer inte så värst mycket här, det firas jul, Lotta bråkar med en kille om en julgran, killen visar sig vara pappans nya assistent och broder Knatt förlovar sig. Tja. De blir inte direkt bättre ju längre serien går framåt… 😉 
 
Helt otroligt, Lotta är alltså den sämsta av dem alla, mycket för att Lotta är ett totalt mähä som bara curlar Paul där hemma. Den avslutar själva serien om Lotta, och på sista sidan avslöjar hon att hon är gravid med deras första barn. 
 
Snabbspolning sisådär sexton år framåt, och en liten bok om Liselott – ja, ni har gissat det – Lottas dotter. Vi får följa henne och hennes storebror Henrik, samt Giggis barn Cessi och Jonas, under en sommar i Rönnvik. Det är ganska underhållande men lite tramsigt. Paul och Lotta har plötsligt fått byta namn till Palle och Mammilotta, till exempel… men det är fint att återse Lottas rara föräldrar som morföräldrar! 
 
And thus concludes the story of Lotta. Om jag skulle läsa om dem? Garanterat, någon gång – de är verkligen underhållande. Men de första trettio är överlägsna – till slut kanske det blev lite tjatigt även för författaren. 
 
Böckerna finns alltså på såväl Nextory och Storytel, men finns även att köpa som e-böcker här och här. 

Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro

Denna har stått i hyllan hos mamma och pappa sedan någon gång på 90-talet, och jag har allt fingrat på den men aldrig läst. Har inte sett filmen heller, för den delen. Sedan bokcirklade Lundströms Bokradio den förra året någon gång, med Göran och Vanna Rosenberg. Och jag började lyssna, men körde väl fast någonstans eller missade något avsnitt och så, ja, ni vet. Det blev inte av, helt enkelt.  
 
Men det var väldigt roligt när Ishiguro vann nobelpriset i litteratur i år, tycker jag – just för att det faktiskt är ett rejält bekant namn, där jag kunde namnge flera titlar på en gång. Så är det nämligen inte alltid. 
 
Så blev den då vald till månadens bok för Bokbubblarna och som jag så ofta säger – ibland behöver jag den där sparken i baken för att öppna något som jag faktiskt velat läsa länge – och ofta får jag ett väldigt positivt intryck. Så även här. Vilken underbart fin berättelse! 
 
Butlern Stevens ger sig ut på roadtrip i England, i sin amerikanske arbetsgivares bil. Arbetsgivaren har föreslagit att han ska ta sig lite ledigt, och Stevens beslutar sig för att åka och besöka husets före detta hushållerska, Miss Kenton, som gifte sig och flyttade till Cornwall för ett antal år sedan. Han har nyligen fått brev från henne, och hon verkar inte riktigt lycklig. 
 
Vi följer Stevens på vägen, men även i återblickar på hans liv, hur det var när den gamle arbetsgivaren fortfarande hade kvar godset och Europas mäktigaste män besökte honom för att hålla diplomatiska möten – och tiden då han och hans far arbetade parallellt som tjänstefolk. Han reflekterar även kring lojalitet, om vad som gör en butler till en ”stor butler”, värdighet, kommunikation och småprat – och inte minst minnen och reflektion. 
 
Jag njöt fullt ut och ser fram emot att dels diskutera boken i cirkelform, men även att läsa mer av Ishiguro vid tillfälle. 
 
 
Boken kommer snart ut som nyproducerad ljudbok på svenska, vilket jag kan tänka mig är ett ypperligt sätt att konsumera berättelsen, men än så länge finns den att köpa som inbunden eller e-bok här eller här!