Monster av Joakim Lundell (med Martin Svensson och Leif Eriksson)

 
Jag kommer ihåg att jag ramlade över Joakim Lundells blogg och/eller YouTube-kanal, någon gång kring 2010 eller sådär. Skräckblandad förtjusning är väl ett sätt att beskriva den upplevelsen, följt av någon sorts moderskänslor. Någon måste ju ta hand om honom. 
 
Detsamma känner jag när jag läser hans självbiografi – den är fruktansvärd. Inget barn ska behöva fara så illa eller behandlas så illa – eller hamna så otroligt snett i livet som denne killen gjort. Det är svårt att greppa – särskilt som en del av boken beskriver ruskig behandling av ett litet barn, och andra mer i detalj beskriver de vansinnesdåd som skett under Joakims liv som YouTuber, som del av PR-förhållandet med Hanna Widerstedt, som del av Kungarna av Tylösand… och så vidare. 
 
Är det ett mästerverk? Nej. Är den läsvärd? Definitivt. Jag tror att det nog faktiskt är dags för ett nytt kapitel i denna trasiga killes liv, och kan inte annat än önska att allting blir bättre för honom nu, som vuxen. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Memorys bok av Petina Gappah

 

 
I en kåkstad i Zimbabwe växer Memory upp, med sina syskon, sin rastlösa och sökande mamma och sin betydligt tryggare pappa. Memory är albino och det är problematiskt såväl fysiskt som psykiskt. Hon behöver ofta få vård, och det är alltid hennes pappa som följer med till sjukhuset. En dag blir hon tillsagd att ta på sig sin julklänning och följa med föräldrarna in till stan. Där lämnas hon över till den vite mannen Lloyd, och det är som misstänkt för mordet på honom som vi träffar henne, på livstidsavdelningen på ett fängelse där hon sitter och skriver ner sin historia i anteckningsböcker som ska postas till en amerikansk journalist. 
 
Memory är inte som de andra kvinnorna. Hon är välutbildad, har fått gå i fin flickskola. Nu hoppas hon på att få sitt fall omprövat. Hur kom det sig att hon hamnade hos Lloyd från början? Och hur dog han egentligen? Memory minns bara att hon hittade honom. Minnen spelar (förstås) en stor del i berättelsen, liksom andra begrepp som inte är definitiva – klass, interaktion, fördomar, vidskepelse. Dessutom blir det riktigt spännande i slutet – berättaren är ju inte allvetande – spännande och hjärtskärande. 
 
Detta var min första bok av Gappah, även om jag har hennes novellsamling Sorgesång för Easterly på vänt och har börjat så smått, och just laddade ner hennes senaste, Rotten Row – jag ser verkligen fram emot att läsa mer. Mycket skickligt, fantastiskt fint språk och en riktigt intressant berättelse. 
 
 
Läs gärna mer hos enligt O, Kulturloggen, Ms Hisingen, …och dagarna går, Lyrans Noblesser, Fiktiviteter. Boken finns att köpa här eller här

Down under av Johan Ehn

 

 
Även Johan Ehn hade jag nöjet och äran att lyssna till på Bokmässan, i samtal med bl.a Hampus Nessvold om den (o)moderna mansrollen. Mycket intressant. Detta är hans debutroman, som till stor del är självbiografisk. 
 
1997 bestämmer sig Jim för att det är dags för en förändring. Hans farbror med familj bor i (på?) Nya Zeeland, och dit skall han styra sin kosa. Nu, äntligen, ska han kunna vara sig själv. Börjar jobba och skapar sig en egen tillvaro. Men så blir det förstås inte – när familjen lyckas få reda på att han är homosexuell blir han utslängd – faster släpper av honom utanför ett vandrarhem och han får klara sig själv. 
 
I kombination med denna berättelse får vi flashbacks till Jims barn- och ungdom och hans kamp för att få reda på vem han faktiskt är. 
 
Det är smärtsamt och ångestfyllt och kryper under huden – men trots det livfull och flytande. Jag gillar inte alla onödiga engelska repliker, det känns inte alls naturligt efter ett tag – men man vänjer sig. Jag förstår ändå inte poängen med det. Men utöver det är det en strålande bok som tar upp viktiga ämnen, och jag tror att John Ehn kan utvecklas och bli ännu bättre. 
 

Vi ses vid Röda Sten av Viveca Lärn

 
Enligt en gammal anteckning läste jag denna 2010 under en sömnlös natt – jag fick lite vaga minnen vid lyssningen, men inte mycket. Men det är klart, det var sju år sedan och en sömnlös natt – det kanske förklarar saken… 
 
I ett landshövdingehus i Göteborg bor Maud och Judit. Maud har varit gymnasielärare men är numera cykelbud och är snabb som bara den, särskilt för att vara snart 64 år. Judit tycker att Maud är så bra på att lyssna – hon håller ju mest på att räkna ekorrar och så. Judits eget liv är betydligt mer intressant – det är nämligen dags för henne att träffa en riktig karl. 
 
Men under tiden hänger hon mest på Kometen med kompisen Dennis, som dricker för mycket och har en konservatorateljé i Haga som han öppnar… ibland. Han är dödstrött på Judits jakt efter en man – och en dag kliver kanske Mannen med stort M in på restaurangen. Love B Edison är nyskild civilingenjör med manschettknappar med monogram på… men det kan man nog ta ur honom. 
 
Jag skriver med jämna mellanrum om hur mycket jag gillar Viveca Lärns skildringar av Göteborg, och precis så var det även denna gång. Jag lyssnade på den i inläsning av författaren själv, och under de första kapitlen råkade jag befinna mig ungefär där de var – till och med på samma spårvagn! En dag var jag dessutom rakt mittemot Kometen när jag lyssnade. 
 
Jag kryssar förstås Read on Location i Höstbingot och det var en ren njutning att läsa. Varmt och roligt med, som alltid, en viss svärta. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Samtal med vänner av Sally Rooney

                                          

 
Jag hade det stora nöjet och privilegiet att lyssna på Sally Rooney på Bokmässan – har varit nyfiken på denna boken sedan jag hörde talas om den i våras någon gång och nu har jag äntligen läst det. Ja – det var ett par veckor sedan faktiskt, jag ligger lite efter här… 
 
Frances och Bobbi var tillsammans som tonåringar – nu är de bästa väninnor och varandras främsta vapendragare. De framträder även tillsammans med spoken word-föreställningar, och efter en sådan i Dublin träffar de fotografen Melissa och hennes man Nick, som är skådespelare. 
 
Snart är en virvlande historia i gång – om kärlek, vänskap, svek, konst och på något vis – att försöka förstå andra människor. Som titeln avslöjar handlar det mycket om samtal och kommunikation människor emellan, såväl konversationer som mail och sms, och jag gillar verkligen formatet. 
 
Jag gillar berättelsen också, men det är så plågsamt på sina ställen. Trots att Frances verkligen är en intelligent och medveten ung kvinna blir jag så irriterad på hennes naivitet ibland. Men vi vet väl alla vad kärleken kan ställa till med. 
 
Språkligt är den också mycket bra, och jag önskar lite att jag hade läst den på engelska istället men jag tog den enkla(re) utvägen denna gången. En omläsning är dock inte omöjlig alls. 
 
Jag kryssar ”En bok om brev eller e-mail” i Höstbingot. 
 
 
Läs gärna mer hos Läsresan eller …och dagarna går. Boken finns att köpa här eller här

Ta det som en man av Hampus Nessvold

Jag fick det stora nöjet – och äran, ynnesten – att lyssna på Hampus Nessvold två gånger under Bokmässan. En gång i ett samtal om Kulturmannen i ungdomslitteratur, och en gång tillsammans med Johan Ehn om Den (o)moderna mansrollen. Vi diskuterade just detta på lunchen igår, faktiskt, men tyvärr verkar inte just det seminariet finnas utlagt hos UR. Åtminstone inte ännu.  
 
Jag hade inte hört talas om Nessvold tidigare – förrän enligt O skrev om just Ta det som en man några dagar innan. Jag blev genast nyfiken och förstås beklämd – vi vill ju gärna tro att vi är så jämställda och käcka på alla sätt och vis, kanske att mansrollen i sin klassiska skepnad har suddats ut, åtminstone lite grann? Nähä då, det är uppenbart att sådant inte är fallet. Nessvold är bara 21 år gammal och det är alltså inte så länge sedan han faktiskt befann sig i skolmiljön och omklädningsrummen han berättar om. Det är fascinerande och förskräckligt. 
 
Det handlar om normer, om ideal och i förlängningen – hur skönt det vore om vi slapp dem! 
 
Boken är rolig, snabbläst, lätt att förstå och väldigt upprörande. Svårare än så är det inte. Läs själv och få alla runt omkring dig att läsa också. Det är så mycket som behöver utmanas och lyftas fram för att vi ska kunna gå vidare i samhället. 
 
 
Läs gärna mer hos enligt O eller Tvåtusen boktankar. Boken finns att köpa här eller här

Ni kommer sakna mig! av Moa Herngren

My blir, på grund av kommunikationsmissar deluxe, ensam kvar i stan på sommarlovet. Mamma åker till Dalarna med sin nya kille, pappa till Mallorca med sin nya familj och kvar är My – sjutton år och skitsur.  Hon bestämmer sig för att flytta ut i skogen och bli vuxen och kriminell. Om nu ändå ingen vill ha henne, så… 
 
Hon hamnar förstås i helt fel sällskap, upprepade gånger. Bryter sig in på ställen där hon inte bör vara. Skadar både sig själv och andra. Och får verkligen lära sig ett och annat om det hårda livet – utan pengar, utan mat och utan trygghet. Naturligtvis kommer hon över personer som utnyttjar henne och som stjälper mer än hjälper. 
 
Jag var inte så imponerad av boken när jag just hade läst den – det var några veckor sedan, jag har glömt att skriva en kommentar – det är helt enkelt för osannolikt. Jag vet, det får det vara i litteraturens värld, men det blir för urflippat helt enkelt. Dock inser jag nu när jag reflekterar att det ju är hemskt nyttigt att berätta om livet i samhällets utkant. Jag tvivlar nämligen inte ett ögonblick på att det finns människor som lever som somliga som presenteras i boken. 
 
Det tog lite tid att inse att det handlar om samma person som Homecoming Queen, som jag tyckte mycket om. Den kändes på något sätt mognare och mer intressant än denna, som för mig är lite för rörig och otrolig. Men det är ingen dålig bok – jag är nog bara inte riktigt målgruppen. För en tonåring kanske detta är otroligt spännande läsning! 
 
 
Läs gärna mer hos Bokskåpet och Boktokig Eva Boström. Boken finns att köpa här eller här

Need you dead av Peter James

Som jag har gått och längtat efter att nya Roy Grace skulle komma på svenska så att det finns en chans att låna den på biblioteket… tills jag fick syn på Love you dead på mitt bibliotek och kom på att jag var dum i huvudet. Naturigtvis kan man göra inköpsförslag även på engelska böcker! Egentligen är det lite märkligt att ingen gjort det tidigare, då jag förstår att Peter James ändå är ganska populär här. Nåväl! Jag lade ett förslag och inom någon månad eller så fanns den att hämta.
 
Ja – i gigantiskt inbundet format som jag släpade omkring på, även till jobbevent och bokmässans fredag för ”jag var ju tvungen att läsa den på bussen på morgonen…” Som kuriosa tappade jag den dagen även kassen, med dator och allt, rakt på vänsterfoten. Såhär en vecka senare har den blivit blå och stilig. Jag tror att boken vägde mer än datorn, för övrigt… 
 
Vi är förstås tillbaka i Brighton. Jag vet att många som följer serien gör det för sidoberättelsens skull egentligen och jag vill verkligen inte spoila något så jag får fatta mig kort och säga att det händer mycket intressanta saker på den fronten här. Men så mördas det förstås också. 
 
Lorna Belling vill inget annat än att ta sig ur sitt förskräckliga äktenskap. Hon har träffat en riktig charmör som hon träffar vid sidan om, men när hon plötsligt blir varse att personen hon träffat inte är den han utgett sig för att vara spårar allt ur. När en kvinna hittas död i ett badkar med en hårtork i vattnet kallas förstås Roy Grace och hans stab in, och det som först verkat så uppenbart och enkelt visar sig vara allt annat än just detta. 
 
Jag blev otroligt överraskad flera gånger om – ett mycket gott betyg! Visserligen misstänkte jag ett och annat, men trodde nog inte riktigt att det kunde vara så. Slutet är otroligt rafflande – jag satt med hjärtat i halsgropen, bara en sida till, och en till… kapitlen är korta och kärnfulla, så att säga – mycket effektivt för spänningen. 
 
Jag är fortfarande så glad att jag lärt känna Roy Grace, alltså – de är mästerligt bra. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här – och här är Goodreadssidan

Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo (red)

 
Detta är något så härligt som en crowdfundad bok – riktigt kul! 
 
Och det är vad som står på förpackningen – 100 berättelser om 100 fantastiska kvinnor. (Eller 99, då – jag har redan berättat vad jag tycker om att Margaret Thatcher är med.)  Men 99% av dem är alltså just fantastiska  🙂 
 
Otroligt vackra illustrationer och en bra spridning bland värv, nationaliteter och kulturer. Den fick mig att sätta igång och googla och läsa på massor och det är alltid ett bra tecken – jag älskar när böcker får mig att vilja veta mer! Texterna är just som små godnattsagor, på enkelt språk utan att vara för enkelt och de funkar absolut som godnattsagor för även 35-åriga rebelltanter. Och farbröder och killar, inte minst – det är min andra invändning. Det är inte bara rebelltjejer som behöver veta saker om andra rebelltjejer, det kan allt vara nyttigt för deras samtida killar också. 
 
Men – underbar läsning – mycket bra initiativ! 
 

Jag är en tjuv av Jonas Karlsson

 
Roland jobbar som säkerhetschef på en stormarknad. Jag tänker mig att det är som ett gammalt Domus, för här finns inte bara livsmedel utan även en parfymavdelning, leksaker och elektronik och annat. Butikschefen Erik har bestämt att från och med nu ska snattare få välja själva om de vill bli polisanmälda eller få ett annat straff – att stå i butikens entré med en skylt på bröstet där det står Jag är en tjuv. Ja, det var i och för sig Rolands idé. Vanligtvis gör han inte så mycket väsen av sig, sitter mest på sitt rum och tjuvröker när han får chansen… men ganska snabbt inser han att idén håller på att fullständigt spåra ur. 
 
Parallellt med detta kämpar Roland så smått med privatlivet och det havererade äktenskapet. Hans före detta fru har gift om sig med en dramalärare – sådant orkar Roland bara inte med
 
Det är humoristiskt, men vemodigt och lite… stressigt, på samma gång. Det är många moraliska funderingar som dyker upp kring händelserna i affären och även om Roland inte är en alltigenom sympatisk typ känner jag med honom! Jag har inte läst jättemycket av Jonas Karlsson (än), men är mycket förtjust i sättet han skriver sina karaktärer och framkallar så mycket igenkänning. 
 
Den lilla referensen till God Jul var underbar. Jag älskar intertextualitet och särskilt mellan författares egna böcker!