A room with a view (Ett rum med utsikt) av E M Forster

 

   

  

   

 
Jag läste en kurs i Critical Practice på universitetet – en sådan där som de smartaste jag känner blev underkända i, med oerhört mycket text, svåra uppgifter och så många sidospår att man kan bli nipprig. Några av de namn som upprepades utan hejd var Foucault, Wittgenstein, Heidegger – och Forster. Därför har jag nog varit lite rädd för Forster, även om han står i bokhyllan på flera ställen. 
 
Men – det var dags att komma på en titel till ”Read on location” till Sommarbingot och då klickade det till. Såklart det var nu det var dags! Men den är ju så tjock… trodde jag. Det visade sig att min utgåva även innehåller Howard’s End – denna är en liten behändig en. Perfekt för semester – fast jag lämnade den tryckta varianten hemma och läste e-boken istället. 
 
Det är tidigt 1900-tal, under den korta edvardianska eran – en tid då brittiska medelklasskvinnor blev mer frigjorda, reste mer och skapade sig äventyr. Lucy Honeychurch, en ung dam från Surrey, är på resa i Italien med sin äldre släkting Charlotte som agerar förkläde åt henne – hon benämns som kusin, men jag tror att hon egentligen är kusin till Lucys mamma. När vi träffar dem befinner de sig i Florens på ett pensionat, där de blivit lovade ett rum med utsikt men har fått ett som blickar över en innergård. En Mr Emerson hör dem och erbjuder dem att byta rum med honom och hans son George, vilket de till slut går med på efter lite övertalning av en kyrkans man som också är engelsman och bor på pensionatet. 
 
Under tiden i Florens blir Lucy och George vittnen till ett brott vilket för dem närmare varandra genom ett längre samtal. Lucy är osäker på sina känslor och undviker hädanefter George, dels på grund av förvirringen men även för att hålla Charlotte stången. Under en utflykt inträffar en annan incident som resulterar i att Lucy och Charlotte lämnar Florens för Rom omedelbart, varefter de reser hem till Surrey igen. Men inom kort sker förändringar även där, och snart måste Lucy fatta ett beslut – vill hon ha det konservativa, brittiska livet eller det dynamiska, spännande italienska? 
 
Det är en så fin berättelse, om att slitas mellan poler, om kärlek, svek och lojalitet. Om klass, societet, identitet – och konst, inte minst. Språket är som vägt på guldvåg, det är en fröjd att läsa. Somliga stycken fick jag läsa om eftersom jag hade fokuserat för mycket på enskilda ord istället för sammanhanget – somliga för att det, trots allt, finns en del transportsträckor. Men även dessa är ljuvligt vackra. 
 
Och symboliken! Jag säger bara den röda boken i trädgården… 
 
Det visade sig alltså vara ett ypperligt val som Read on Location – jag är hemskt glad att jag kom på den. 
 
 
 

Jag hittar ingen svensk översättning någonstans vilket verkar mycket märkligt, men den engelska finns att köpa här eller här! 

Barnvaktsklubben av Ann M Martin

 

 
Min kompis Maria var med i alla bokklubbar när vi gick i skolan, bland annat TL-klubben (det stod för Toppen Läsning…) som gav ut titlar som såg ut som ovan, alla relativt enkla amerikanska tonårsböcker. De flesta blev väl aldrig så särdeles kända, men jag såg nu att Caroline B Cooneys böcker om den försvunna flickan Jennie har kommit i nyutgåva, och Barnvaktsklubben blev ju i alla fall film. 
 
Och jag har verkligen ingen aning om hur det gick till, men förra veckan efter hemkomst från semestern blev jag plötsligt vansinnigt sugen på att läsa om några av Barnvaktsklubben-böckerna. Sagt och gjort, jag läste en hög av de första. Somliga har jag inte läst förut, andra tiotals gånger. Men jag får säga att jag blev positivt överraskad över en hel del i böckerna, även om de inte är några mästerverk. De första är skrivna i början på 80-talet och jag tycker att de är riktigt genusmedvetna och har en sund inställning till det mesta. Ett förvånansvärt trevligt återseende, alltså, även om jag inte tror att jag bryr mig om att läsa alla hundratals olika spin-offs som kommit… 
 
(Min favorit bland dessa tidigare böcker är och förblir Killtokiga Stacey – inte för den spirituella titeln utan för att den utspelar sig vid havet i New England!) 

Loranga, Masarin och Dartanjang av Sara Olausson och Barbro Lindgren

 

   

 
 
Jag hade ingen aning om att Loranga, Masarin och Dartanjang blivit serieromaner av Sara Olausson efter Barbro LIndgrens böcker, men det har de! 
 
Och jag ska inte bli långrandig – men jag älskade dessa böcker som barn och jag älskar dem lika mycket nu. Så van-sin-nigt roliga – jag skrattade så jag höll på att ramla ur sängen. Hett, hett tips till såväl stora som små, de är underbara och finns att köpa här eller här! Del 3 har just kommit ut också förresten, jag har inte läst den än men den lär inte vara en besvikelse 🙂 
 

Alltings början av Karolina Ramqvist

Alltså jag säger det på en gång – jag älskar denna bok! 
 
Det känns som om jag är med i Stockholm, tidigt 90-tal och går på popklubb. Det var jag naturligtvis inte, jag gick på mellanstadiet när större delen av denna boken utspelar sig. Nog för att jag lyssnade på musiken, men… ja. När jag gick på högstadiet hittade jag Linda Skugges samlade krönikor från 1991 till 1993 i bokhandeln i Falkenberg och läste, slukade, strök under och idoliserade – så det känns liksom som om jag har varit med. Fast jag verkligen inte har det. (Men musiken som spelades på popklubbarna då spelades även på indieklubbarna när det blev dags för mig att vara med.) 
 
Men låt oss börja i rätt ända. Jag blir bara så lycklig när jag tänker på Alltings början. 
 
Saga har inga problem med att minnas sin födelse, eftersom den finns på video. Hennes frigjorda feministmamma lät filma den naturliga förlossningen 1976, och Saga får bandet skickat till sig av filmaren själv på en födelsedag. Fadern är försvunnen till sitt hemland Frankrike och Saga växer upp med sin proggiga mamma och hennes väninnor i Stockholm. Hon skolas in i den feministiska litteraturen och lär sig vara en stark, sjävständig ung kvinna. 
 
Men så börjar hon gymnasiet på Södra Latin och redan första dagen får hon syn på den store regissören Victor Schantz. Efter det blir det viktigaste i Sagas liv att han ska bli kär i henne. Eller ja. Hon skriver också, och blir en av de stora unga talangerna. Hon gör sig ett namn och en profil – men trots det så blir hon svag och medgörlig varje gång Victor ringer – detta pågår i flera år. Varför är det så, varför kan en man få en stark kvinna att bli så svag i knäna fast han inte alls förtjänar det? En evig gåta. 
 
Det blir en sorts Bildungsroman, men utan predikan eller egentlig sensmoral. Och jag tycker så otroligt mycket om det! Trots att jag som sagt inte alls var med på den här tiden eller egentligen har varit med om något liknande Sagas gymnasietid så känner jag igen mig så himla mycket i stora delar av berättelsen – främst på ett positivt sätt. 
Därför kryssar jag ”En som kunde handlat om dig fast i en helt annan tid / på helt annan plats” i Sommarbingot och undrar hur länge jag bör vänta innan jag läser om Alltings början. SÅ bra. 
 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Golden Boy av Abigail Tarttelin

Denna har legat i min hylla på Storytel ett bra tag, men annat har kommit emellan. Ännu en gång behövde jag något att läsa en natt utan John Blund i sikte och landade på denna ovanliga ungdomsroman. 
 
Max Walker är intersex – det gick alltså inte att bestämma hans biologiska kön vid födseln – och hans föräldrar motsatte sig att välja. Han har hela tiden levt som pojke, och är nu tonåring – populär bland både tjejer och killar och idrottsstjärna. Det är bara familjen och deras närmaste vänner som känner till hans hemlighet. En ödesdiger natt kommer sonen i vänfamiljen in i Max rum och begår ett fruktansvärt övergrepp på honom som får förskräckliga konsekvenser. 
 
Berättelsen kommer till oss växelvis – från Max, från hans lillebror, hans mamma och en läkare han får kontakt med efter övergreppet. Jag tycker att det hade varit intressantare att läsa Max perspektiv hela vägen igenom, men få de övriga karaktärernas berättelse gestaltad vid sidan om. Lättare sagt än gjort, kanske. 
 
Men – det kliniska gör att åtminstone jag lär mig mer. Vi pratar inte så mycket om intersex och det är ju inte heller så vanligt – därför visste jag inte mer än det absolut mest grundläggande. Jag fick alltså lära mig massor, och jag tycker att lärorik skönlitteratur är sympatiskt. 
 
Jag gillar inte alla karaktärer heller, men jag tycker mycket om Max och jag gillar att hans liv innan katastrofen sker gestaltas så… bra. Han mår bra, han har ett fint tonårsliv och jag får inte känslan av att hemligheten är något som tynger honom på daglig basis. Det är befriande att det inte är misär från början till slut. Jag tycker också om hur de etiska funderingarna kring vad en ”ska” göra när ett barn föds som intersex blandas in naturligt med handlingen. 
 
Mycket bra och mycket viktig. 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Det här är hjärtat av Bodil Malmsten

 

 
”Ingenting får hända dig
Nej vad säger jag
Allt måste hända dig
och det måste vara underbart” 
 
Jag läser inte mycket lyrik längre – eller för tillfället, kanske jag ska säga – men när jag behövde något att läsa under en lite för sömnlös natt någonstans i Europa blev Det här är hjärtat det självklara valet. 
 
En underbar samling – eller vad man ska säga – av fantastiska Bodil Malmsten. Du kan läsa varje dikt, varje sida, för sig – eller läsa allt som en helhet, en enda lång dikt. Det är upp till dig. Jag vet inte riktigt hur jag gjorde men jag vet att jag älskade vartenda ord. Det handlar om kärlek, om sorg, saknad, förlust och alla de där extra stora sakerna i livet. 
 
Malmsten sa själv om denna utgåva: ”Det här är hjärtat är en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt när den orimliga förlust som kallas döden drabbar, den drabbar alla, den drabbade mig. Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den.” 
 
Och jag kräver att du läser den. Så lysande bra. Och vemodigt. Rörande, äkta, genuint. 
 
Finns även som ljudbok, inläst av Malmsten själv. Jag ska lyssna – om ett tag. 
 
 
 
Andra som skrivit om boken: Kulturbloggen, Romeo and Juliet, Reaktionista, enligt O
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Dag 7 – San Gimignano (27 juli 2017)

På torsdagen var det dags för utflykt till bergsbyn San Gimignano – men det var inte så långt att åka och det finns i ärlighetens namn inte så mycket att göra där, så vi åkte först fram på förmiddagen. Innan dess var det marknad i Montecatini Terme, vid fotbollsstadion en bit utanför centrum, så vi knatade dit! Det var inte så mycket att hänga i julgranen utan snarare som en större version av våra vanliga knallemarknader. Men kul att ha sett i alla fall 🙂 
 
Det var väldigt svårt att få några vettiga bilder i San Gimignano då det var så otroligt mycket folk och hela staden är en uppförsbacke, så att säga – så jag har lånat några från deras officiella hemsida.
 
 
 

Staden ligger i Siena, inom en mur och hade ursprungligen 72 torn – för såväl försvar som bostäder. Nu står 13 stycken kvar. Stadskärnan står sedan knappt 30 år på UNESCO:s världsarvlista och största attraktionen är kyrkan, Collegiata di Santa Maria Assunta. 

 
 
 
Väggarna är täcka av fresker, som på ena sidan berättar historier ur Gamla Testamentet och på andra sidan ur Nya Testamentet. Tyvärr är somliga skadade, men det är fantastiskt vackert. 
 
 
Målning i entrén. Kvinnor i sommarklänningar blev ombedda att svepa in sig i någon sorts litet skynke, jag hade bara axlar och trodde att jag också skulle få ett men det behövdes visst inte eftersom klänningen var hög i halsen. ”No, you are not very nude”, sa skynkechefen. 
 
I kyrkan finns även kapellet för San Gimignanos eget helgon, S:t Fina. Enligt legenden var hon en ung flicka som var otroligt intresserad av Jungfru Maria. Hon blev svårt sjuk, antagligen i tbc, och vägrade ligga i en säng under sin sjukdom – hon ville ligga på en träbräda som skulle reflektera Jesu kors. Trät ruttnade och djur kom åt kroppen, men när man till slut flyttade den efter hennes död växte det gula violer i trät – dessa gula violer – gillyflowers – växer fortfarande ur San Gimignanos väggar. Det var mörkt i det lilla kapellet, så även dessa bilder är lånade. 
 
 
 
 
På kvällen var det ”candlelight dinner” – vår sista middag i Toscana! Och det blev spektakel minsann, kocken själv kom ut och karvade upp en kalv, och till efterrätt kördes en gigantisk glassbomb runt i matsalen… det var ganska charmigt. 
 
 
Det blev tidigt till sängs efter lite pack och fix – vi skulle resa klockan halv åtta nästa morgon med frukost halv sju och vi var nog alla ganska möra! 

Smakebit på söndag, 13 augusti 2017 – Ölandssången av Tove Folkesson

 
Det märks, på bloggar och sociala medier, att det är många som börjar jobba igen imorgon – somliga kanske redan har börjat, somliga hade förstås tidig semester och började för flera veckor sedan. Jag har en hel vecka kvar, men har på något vis ändå dragits med i den där ”förbereda-för-ny-termin”-känslan. Men det gör inte så mycket, det betyder ju även att stående inslag under resten av året återkommer. Ikväll träffar jag ena bokcirkeln för första gången i höst, och nu såg jag att Smakebitarna är tillbaka också! 
 
Veckans Smakebit kommer ur Ölandssången av Tove Folkesson, tredje boken i trilogin om Eva som startade med Kalmars jägarinnor och fortsatte med Sund. Jag har tyckt mycket om de tidigare och även om jag bara läst någon fjärdedel av denna senaste är jag övertygad om att jag kommer att vara minst lika förtjust. 
 
 
”Rader av tunna böcker. Datum och väderlek. Och sedan det andra: 
 
Jag har fäst upp dödsannonsen igen, med lite tape. Gulnad plast från rullen, en decimeter ungefär. Jag ska ju också dö i det här huset. Utan en själ i sikte. 
 
Lugnt och stilla, som de sär. Jag känner den komma krypande nu. Den lilla vildhet som finns kvar i kroppen, som att livgnistan blir starkare. 
 
Jag orkar inte dikta mer, men tankarna mal, som pennan förr. Jag ska lämna efter mig en samling poesi som knappast duger att dryga ut komposten med, men visst. Någon ska väl läsa nu när barn och barnbarn aldrig blev. 
 
Jag lägger försiktigt ihop boken och drar ut en annan, äldre. Blå pärm med årtalet -70. Kalles handstil är säker och vidlyftig. Han har tecknat en fågel i marginalen på nästan varje blad. Liten näbb, stora ögon. Ingen örn eller råka utan mer sparv, eller kanske mycket liten vipa. 
 
Anteckningen handlar om min mormor, som heter Ingrid när någon annan än jag talar om henne. En diskbänksvardag. Men för mig är det ett monument.” 
 
Ur Ölandssången av Tove Folkesson, Weyler: 2017
 
 
Fler Smakebitar kan du hitta hos Mari på Flukten fra virkeligheten! 
 
 
 
 
På semestern får man äta frukost till lunch om man vill, så det ska jag göra nu innan det blir dags att börja förbereda sig för kvällens bokcirkel! 

Fredagsmiddag

Jag fyndade som sagt en stor laxbit tidigare idag, egentligen menad för grill men jag vågar inte elda i vardagsrummet så det blev ugn. Den var marinerad med ingefära och jalapeno, mycket gott. 

 
 
 

Till detta, några kokta potatisar, en stor hög broccoli med sriracha och romsås på turkisk yoghurt, dill, citron, peppar och stenbitsrom. Mycket lyckat!