Vackra människor av Peppe Öhman

För #färggladahyllvärmare2021 var maj månads färg FLERFÄRGAT, och jag rotade min vana trogen i mitt Storytel-bibliotek och hittade Vackra människor, som jag tänkt läsa i många år. Åtminstone så länge som jag lyssnat på den utmärkta podden Mellan raderna, som Peppe Öhman har tillsammans med Karin Jihde – och det känns ju som en evighet.

Denna passade även bra in i min filosofi om att tillåta mig att mest läsa okomplicerade deckare och feelgood ett tag (förutom bokcirkelböcker) eftersom jag kör fast så fort jag försöker läsa något särskilt djupt. Gravidhjärna + extrem kvällströtthet = jättedåliga förutsättningar för långa lässtunder innan sovdags.

Det är kul att Vackra människor utspelar sig i Helsingfors tycker jag, det känns fräscht och jag gillar verkligen Helsingfors. Inte för att jag varit där så himla mycket, men ett par gånger åtminstone och det är en väldigt trevlig stad. Vi följer två par som bor i ett hipstrigt område, båda har barn i lägre förskoleåldern.

Ida jobbar på utrikesministeriet, Max på reklambyrå. Sanna är influencerdrottning by day och nättroll by night, och Johannes är kreativ dokumentärfilmare med ideal. Efter ett föräldramöte upptäcker Ida och Johannes varandra – de har ju faktiskt träffats tidigare, under en blöt kväll på en bar innan någon av dem träffade sin nuvarande partner. Och så är karusellen igång…

För att vara en ganska lång bok i sin genre känns det lite som skrap på ytan på somliga ställen. Jag gillar att åtminstone förstå varför karaktärer fattar dåliga beslut ibland, men här kommer somligt som totala överraskningar, så där så att man bara kan skaka på huvudet åt dem. Jag gillar beskrivningarna av personerna (även om jag inte gillar någon av dem så där värst mycket) och av miljöerna, och Öhman skriver både humoristiskt och väldigt observant. Därmed är detta en underhållande och vass relationsroman som levererar ganska exakt det jag räknade med. Mer än så kräver jag heller inte.

Boken finns att köpa t.ex här!