2023 – Stories from the city, stories from the sea

Middagsgästen av B P Walter

Fyra personer äntrar matsalen i det vackra huset i Londons Chelsea den här kvällen. Det perfekta paret Matthew och Charlie, den perfekte sonen Titus och den perfekta främlingen Rachel. Innan kvällen är slut kommer en av dem att ligga död över matbordet och en av dem stå med blodig kniv i hand, ringandes polisen för att överlämna sig själv.

Så börjar boken. Därefter hoppar handlingen bakåt elva månader, då Rachel lämnar Yorkshire för att flytta till London och av en slump (?) springer på Charlie och Matthew i en bokhandel på Kings Road.

Jag kan liksom inte berätta så mycket mer än så – jag tror faktiskt att man ska dyka in i denna utan att veta speciellt mycket mer. Det är intressant sammansatt och spännande, om än lite väl långsökt på sina ställen – men det behövs för att komma fram till upplösningen och det köper jag.

Det finns så enormt många spänningsromaner därute med liknande titlar och omslag och det är väldigt svårt att hitta rätt bara sådär. Men detta blev en lyckträff för mig.

Boken kan man köpa här.

Beyond the wand: The magic and mayhem of growing up a wizard av Tom Felton

Tom Felton blev världsberömd över en natt när han fick rollen som Draco Malfoy i Harry Potter-filmerna och att läsa hans självbiografi är verkligen att få ta del av en annan värld. Livet som barnstjärna, livet på filminspelningar och livet efter det. Och den magiska världen som är Potter-universumet förstås.

Vissa delar är roligare än andra. Berättelserna om att jobba med superstjärnor med sin bror som världens mest chilla förkläde på inspelningarna till exempel. Efter att filmserien var klar blev det betydligt mer slitigt i livet för Felton och det är ju tragiskt att tänka på hur många barnstjärnor halkar snett när det plötsligt är dags att leva i verkligheten igen. Han fick hjälp och tog sig ur det missbruk han blev sjuk i men det är det ju inte alla förunnat.

Jag följer Felton på Twitter och han verkar vara en genuint fin och intelligent (och rolig) kille – annars hade jag aldrig blivit så intresserad av att läsa boken som jag blev. Och den är välskriven och humoristisk, även i de mörkare stunderna. Över förväntan!

Boken kan man köpa här.

Sommaren av Elin Persson

När Leas pappa träffar Zofia får Lea en syster – Jelena. Hon är allt som inte Lea är – frispråkig och vild, uppkäftig och trotsig. De bildar en märklig allians där maktbalansen är osund och ofta riktigt obehaglig.

Jag vet verkligen inte vad mer jag ska säga här. Persson har ett fint språk och gestaltar mycket bra, men jag kunde inte fästa mig vid boken alls. Många hyllar i starka ordalag och kanske läste jag i fel sinnesstämning eller något, för jag kunde inte riktigt förstå storheten. Kanske känns det lite gjort? Ingenting överraskade mig direkt eller tog mig med storm, förutom möjligtvis känslan av obehag och av att vilja ta hand om Lea.

Boken kan man köpa här.

Lögnaren i skafferiet (Nina Storm, #2) av Kristina Appelqvist

Kristina Appelqvist har varit en favorit hos mig i många år då jag verkligen älskar deckarna i högskolemiljö i Skövde och Varnhem med rektor Emma Lundgren och litteraturforskaren Helena Waller som huvudpersoner i varsin serie. Nina Storm kom in i mitt liv i Appelqvists förra bok, Klänning för korta kvinnor, och nu är hon tillbaka. I chock, för kulturministern är död. Och Nina och kulturministern har ett förflutet som inte får komma fram i ljuset.

På myndigheten för kulturstöd där Nina är kommunikationschef är det fortfarande hyfsat outhärdligt att jobba för generaldirektören Diana, som nu ställer till ännu mer problem för sina medarbetare. Tack och lov har Nina bra kollegor omkring sig.

När Nina bestämt sig för att upplåta prästgården hon ärvt i Västergötland till en skrivarkurs för den berömde deckarförfattaren Greger Sparre är faktiskt två av kollegorna deltagare, och ännu en rycker hastigt och lustigt in som husmor. Det är en brokig skara som ska lära sig skriva och Sparres metoder – åtminstone med en grupp – ter sig väldigt okonventionella.

Det pågår helt enormt mycket i denna bok, och hade det inte varit för att Appelqvist skriver så himla trevligt och humoristiskt hade jag tappat trådarna. Men det gör jag inte, för det är så underhållande och klurigt och smart. Dessutom är det härligt omväxlande med en deckare där ingen blir mördad!

Vill du kyssa en rebell? av Eva-Stina Byggmästar

En ljuvlig samling kärlekspoesi från finlandssvenska Byggmästar, som jag aldrig läst förut och kanske inte ens hört talas om. Mycket natur, mycket frukt och hav – jag får verkligen den där intensiva känslan i kroppen som jag förknippar med förälskelse och den märkliga känsla av extas och explosion som kan infinna sig när man börjar bli riktigt kär.

”Du är ett helt konserthus, även garderoben
med ett kvarglömt blodrött paraply –
även parkeringen, den nattsvarta asfalten
som mjuknar under glödhet högsommarsol”

Underbar läsning. Jag kommer att leta rätt på mer Byggmästar.

Boken kan man köpa här.

Dödens snabba vingar (Maria Wern, #24) av Anna Jansson

Tjugofjärde boken i en serie – kan det verkligen fortsätta vara bra? Ja, i alla fall vad gäller Anna Jansson och Maria Wern. Jag tror att det handlar om att balansen mellan karaktärernas privatliv och polisarbete och mordgåtor har hållit sig på en bra nivå hela tiden. Det är lite som med Peter James och Roy Grace, och Elly Griffiths och Ruth Galloway – karaktärerna utvecklas i takt med seriens gång och det gillar jag.

Denna gång hittas en kvinna död i en gammal Amason i ett garage vid en stuga där en mycket bakfull mäklare ska hålla en visning. Kvinnan har varit försvunnen i ungefär ett halvår och av fyndplatsen att döma har kroppen nog befunnit sig där ungefär lika länge. Kvinnan var forskare på universitetet med inriktning på det urgamla avloppssystemet under Visby, där De dödas sal sägs finnas. Samma dag försvann även hennes faster spårlöst.

Hemmavid roddar Maria inte bara sin egen avgrundsdjupa sorg, utan även sina barn, sin pappa som bor i gäststugan och sin gamla bästa vän Karin, som är djupt nere i sin bipolaritet. Och i skuggorna rör sig en riktigt obehaglig figur.

Man får koppla bort det här med osannolikheten att Gotland skulle vara drabbat av så enormt många invecklade mord (Lex Fjällbacka) förstås. Särskilt om man tänker på att Mari Jungstedt parallellt har tagit död på ungefär lika många på ön. Men det gör jag så gärna för jag gillar verkligen att följa Wern och de andra. Man får sig en dos folktro och medeltidshistoria och aktuella ämnen tas upp på ett okrystat sätt. Snyggt utfört och spännande hela vägen. Lättläst och underhållande.

Boken kan man köpa här.

Au revoir Agneta (Agneta, #2) av Emma Hamberg

Agneta har landat i livet i Saint Carelle. I klostret, med Einar, med alla vänner, med korna och tjurarna som parar sig högljutt borta på åkern. Katterna och osten, vinerna och boulangeriet. En dröm hon inte visste att hon hade som har besannats, liksom.

Men säg den lycka som varar för alltid – en dag knackar det på porten till klostret och Agneta öppnar. Vilket ingen annan gjort under alla år, för man ska verkligen inte släppa in myndigheterna. Det visar sig att Einar inte har betalat elen till klostret på väldigt länge, och nu är han skyldig enorma summor. Själv orkar han inte bry sig om det. Han är gammal och sjuk och tänker att han lika gärna kan dö med klostret – men det vill inte Agneta höra talas om. Nu gäller det att samla trupperna och se till att samla ihop de där enorma summorna.

Detta är sista boken om Agneta, så vitt vi vet (men jag skulle gärna få veta vad som händer sen…) och det kanske är otroligt smart av Emma Hamberg att göra en Fawlty Towers (de gjorde bara 13 avsnitt) och avsluta på topp. Je m’appelle Agneta blev otroligt omtyckt, och vi är många som väntat mer eller mindre tålmodigt på nästa bok. Det kändes lite snöpligt när jag fattade att det blir ingen lång serie om Agneta och klostret, men det kändes faktiskt helt rätt när jag läst klart.

Älskade Agneta, Einar, Bonnibelle, Fabien och hela Saint Carelle – au revoir! Med hopp om kanske ett litet à bientôt, också.

Boken kan man köpa här.

Lycka till av Malin Stehn

För åtta år sedan var familjen Brandt en alldeles vanlig familj. Mamma Annika, pappa Mats, storebror Erik och lillasyster Emily. Sedan sker en katastrof när Erik och hans kompis William sätter sig i en bil efter alldeles för mycket alkohol på en studentfest och kör rakt in i en lyktstolpe. De hittas liggande utanför bilen. William klarar sig med lindriga skador och lättare minnesförlust, men det blir betydligt värre för Erik. Hans mamma är övertygad om att William orsakade skadorna med flit eftersom Erik var hans konkurrent i fotbollslaget och det skär sig mellan de två familjerna som tidigare umgåtts tätt.

Åtta år senare ska Emily och William gifta sig. Ingen i hennes familj är särskilt pepp på detta, men de åker mer eller mindre motvilligt till Örenäs slott för att vara med på bröllopet ändå. Annika och Mats är numera skilda, han lever tillsammans med Isobel och Annika dricker för mycket i sin ensamhet. Erik flydde till Göteborg och journalistutbildningen och kommer till slottet tillsammans med sin assistent Nike. Och Emily är så lycklig att äntligen få gifta sig med den mycket framgångsrike William. Hänt i veckan har fått exklusiv rätt till bilderna och bröllopet är påkostat och tjusigt.

Vi vet redan från prologen att festen kommer att sluta när en frackklädd person hittas död i slottsparken. Vem det är vet vi dock inte. Vägen dit blir tydligare och tydligare genom berättelser bakåt i tiden och plötsligt finns flera motiv och möjliga gärningsmän för det potentiella mordet som skett.

Jag lyssnade för en gångs skull, för jag ville gärna läsa denna inom ramen för månadens tema och kön var lång på biblioteket. Det finns fyra inläsare, vilket jag tycker blir väldigt lyckat när flera perspektiv läggs fram. En helt okej thriller om uppoffring och vad man gör för sin familj tycker jag. Jag förstod hyfsat tidigt vad som hade hänt, men vägen dit var spännande och lagom oväntad ändå.

Jag skrev häromsistens om hur trött jag är på lemmar som ligger i onaturlig vinkel från kroppen och denna inleds just med en sådan. Trots det fortsatte jag lyssna och det är jag ändå glad för.

Boken kan man köpa här.

Spare av Prins Harry, hertig av Sussex

Prins Harry och Meghan har ju befunnit sig på världens läppar i några år. Jag har faktiskt inte sett varken Oprah-intervjun eller Netflix-dokun men det var absolut självklart att jag skulle läsa boken. Så fort den fanns tillgänglig publicerades ju vissa särskilt snaskiga bitar men det var inte riktigt sådant jag var ute efter ändå. Jag bodde i England när Harry var som mest i ropet i media, på löpsedlarna var och varannan dag och tyckte synd om honom av och till.

Gjorde han bra grejer var han ändå inte lika bra som brorsan, gjorde han mindre bra grejer blev tabloiderna som vilddjur. Ja – han gjorde skitdumma grejer, Lex Naziuniform – men förlöjligandet av t.ex hans tid i armén var gamigt. Tanken bakom Spare är förstås att göra upp med media, gamla strukturer och familjen och detta blandat med roliga anekdoter och fina berättelser om vänskap blir en ganska underhållande och tänkvärd bok. Den är dessutom mycket bättre skriven än jag trodde.

Boken kan man köpa här.

Nödvändigt ont (Doggerland, #6) av Maria Adolfsson

Maria Adolfssons Doggerland är en plats jag skulle vilja återkomma till betydligt oftare än en gång om året – men vad glad jag blir när det äntligen börjar dra ihop sig till nästa titel. Lite som sommarsemestern!

Miljöerna och det fiktiva öriket klingar så väl med mig. Det karga landskapet och namnen och traditionerna och kulturen från flera håll – Storbritannien, Nederländerna, Norge, Sverige, Danmark. Jag tycker att det blir så väldigt lyckat.

Sedan är den kärva Karen Eiken Friis (det var väldigt svårt att vänja sig vid att hon inte heter Hornby längre!) en lysande karaktär tycker jag. Visst, hon är inte den första kvinnan som slåss mot patriarkatet, men hennes karaktär har verkligen utvecklats böckerna igenom. Nu är hon inte bara polis – hon är mamma också, vid femtio års ålder.

Det lackar mot jul när den märklige men framgångsrike konstnären Raymond Osse försvinner hemifrån. Först tror inte polisen att det behöver ligga något lurt bakom, men Karen får i uppdrag att ha kontakten med familjen – vilket är lättare sagt än gjort, för det är en ganska komplicerad sådan, med en ex-fru som fortfarande bor hemma hos honom trots att han skaffat en ny… och så vidare. Ju mer Karen pratar med dem, desto tydligare blir det för henne att Osse nog inte försvunnit av egen vilja.

Det är en ganska långsam berättelse, men det gör mig ingenting för det är så trevligt skrivet. Angela Kovacs sköter inläsningen med bravur, och spänningen går upp och ner i lite lagom svängar. Till slutet, för då är det gräsligt spännande.

Jag njuter av läsningen och längtar förstås redan till nästa bok.

Tidigare titlar i serien:

Nödvändigt ont kan man köpa här.