Breathe av Sarah Crossan

 

Nu visade det sig att detta inte alls är prosalyrik utan en ganska klassisk YA-sci-fi. Men tiden var knapp och tja, det var bara att tugga i sig. Och det gick ändå över förväntan, även om den är väldigt mycket längre än nödvändigt. Jag upphör aldrig att förvånas över detta, men inser att jag nog är lite överkänslig. 

 

I Crossans framtidsvärld finns inte längre något naturligt syre, för det finns inga träd kvar. Det finns premiummänniskor, som bor i en bubbla med obegränsat syre, det finns auxiliaries (jag vet inte hur jag ska översätta detta, reserver kanske?) som bor utanför bubblan och överlever med hjälp av syretuber, och så finns det revolutionärer, som vill störta regimen.

 

Vi följer tre tonåringar – en ur varje grupp. Quinn bor i bubblan och har aldrig behövt oroa sig för syretillförseln. Bea är hans bästa vän, men hör till reservfolket som måste betala höga skatter för extra syre om de vill kunna springa, dansa och idrotta. Och Alina hör till den hemliga motståndsrörelsen, men måste fly från bubblan när ett av hennes uppdrag går fel. Hon har hört talas om The Grove, ett ställe där det fortfarande finns träd som tas omhand av rebeller. Men hon har bara två dygns syre i sin tub. Hennes vägar korsas med Quinns och Beas när de är på väg ut på en campinghelg. 

 

Det är ganska spännande och språket är bra – en extra bonus är när jag börjar känna igen London (väl?), fast i ett helt annat format än det jag är van vid. Lite för långt dock, som sagt, och lite för flummigt för mig, kanske. Men kul att läsa något jag inte brukar – jag har (peppar peppar) kommit in i ett fantastiskt läsflow sedan några veckor tillbaka, vilket gör det enklare och trevligare att prova nya saker.