lugn, ro och värme

Hanna har precis gått efter några timmars ost-och-vin-och-oliver-och-kexande. Och mycket prat och skratt också förstås! Tiden går alltid så förbaskat fort, vi ska båda upp imorgon så bröt upp vid tiotiden, vilket betyder att hon var här i tre timmar – det kändes som en halvtimma!

Hon var snäll och lånade mig en nål så jag kunde sy ihop min mössa också! Egentligen ska man ha en stoppnål och det hade ingen av oss en, men hon hade en broderinål med tillräckligt stort öga att jag kunde trä garnet igenom! Hurra!

Den är inte übertjusig, det vet jag, men det är den första jag har stickat på åtminstone sex år och jag är ändå ganska nöjd. Och sugen på att sticka fler, de går så fort och nu vet jag vilka stickor jag kan använda utan att det blir för glest eller smått.

Någon som vill ha en? Jag kan erbjuda svart med glitter (dock inte tillräckligt med garn till båda mössa och halsduk), regnbågspasteller, lila, vit med glitter, gråspräcklig och blåvitspräcklig.

Kanske skulle sticka en till konsultchefen Linus till imorgon, det borde väl imponera?

Dag 23 – Mitt hem

Dag 23 – Mitt hem

Jag har ju skrivit rätt mycket om mitt hem i Hemma hos Anna-kategorin, och det finns lite fler foton i Foto-kategorin också.

Men jag kan skriva lite kort om det praktiska. Min morfar var byggmästare för detta huset, de omkring och huset jag bodde i när jag var liten också, i början på sextiotalet. En av killarna som var snickare för dem då är nu vicevärd, eller vad man ska säga, för mitt hyreshus, några till i viciniteten samt mitt gamla barndomshus där även kontoret ligger. När jag började bli ganska säker på att jag ville flytta hem ringde mamma honom, då gamle ägarens dotter alltid sagt att vi kunde höra av oss om någon behövde en lägenhet. Min kusin fick en på samma vis för många herrans år sedan, och vi tänkte att det väl var värt ett försök.

Mamma ringde honom vid tio på förmiddagen, halv ett ringde han tillbaks med en etta i Högsbo. Så, mamma och pappa åkte och tittade och blev förälskade, jag kom hem några veckor senare och kände likadant, så det tog alltså två och en halv timma att få ett förstahandskontrakt en kvart från Brunnsparken på vagnen och fem minuters promenad till Slottsskogen. Det är inte fy skam.

Det är en etta, 43kvm stor med sov-”alkov” – inte med vägg, men liksom urgröpt ur väggen så det känns inte som om sängen står mitt i vardagsrummet. Stor hall (skönt att inte gå rakt in i rummet), inget badkar men världens största dusch (bra), rejäl klädkammare, luftigt kök med gott om plats att sitta och vindsförråd. Det enda jag saknar är balkong – men egentligen är det nog lika bra att jag inte har någon eftersom jag bor på nionde våningen (officiellt åttonde, det ligger en extravåning utan nummer mellan entréplan och första våningen. Husen är i gult tegel på sidan mot spårvagnshållplatsen, och fruktansvärt ful och sliten grön panel på andra sidan. Haha.

100 meter till fem spårvagnslinjer och en herrans massa bussar, direktbuss till jobbet när jag väl börjar där, massor av trevliga promenadvägar, tio minuters promenad till Axel Dahlströms Torg där det mesta i torgväg finns (postombud, ICA Supermarket, bageri, bibliotek, vårdcentral osv.) och tre minuter till en väldigt välsorterad och billig ICA Nära-butik, frisör, heminredningsbutik, pizzeria, konditori, tobaks-och spelbutik… ännu en gång, inte fy skam.

Min inredning är en salig röra av gamla släktgrejer, nya IKEA-grejer, second hand-grejer, gamla grejer från flickrummet, gamla grejer från mammas och pappas sommarstuga som stod där när de köpte den på sjuttiotalet och sedermera har stått hemma hos dem och dammat… en salig blandning med andra ord vilket jag älskar. Det är jätteroligt att ha kunnat ta tillvara på saker och ting. Det enda jag inte har kunnat göra plats för är farfars gamla hörnskåp som jag alltid har älskat och pappa tog hand om när farmor gick bort – det är tyvärr hörnbrist här eftersom alla ytterväggarna är täckta av fönster och de andra hörnena är fulla av sängar, dörrar, köksbänkar och hatthyllor 😉 Får bli i nästa boende.

Julade till det på köksbordet idag. Lite prematurt, I know, men jag vill ha lite jul som jag hinner titta på också eftersom jag inte kommer att vara hemma under julhelgen.

Hittade lite andra prematura julsaker i min gamla Doc Marten’s-kartong (fråga inte, det låg en massa påskpynt där också) så jag har faktiskt satt upp några små söta tomtar på TV:n, men jag får visa dem imorgon när det är ljust!

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 22 – Det här upprör mig

Det finns ganska mycket som upprör mig även om jag är en ganska lugn människa. Jag gör en snabblista istället för att veckla in mig i en massa som bara skulle bli rörigt, jag känner det på mig…

  • Grymhet mot djur. Särskilt sälklubbning.
  • Grymhet mot människor. (Detta är naturligtvis väldigt brett och innefattar allt ifrån tortyr till psykisk misshandel i hemmet till barnaga till slaveri… ni fattar.)
  • Elaka fördomar och förutfattade meningar.
  • Skitsnack.
  • Särskrivningar.
  • Folk utan självdistans.
  • Lockespindlar.
  • Orättvisor.
  • Inskränkthet.
  • Bigotteri, rasism, homofobi och liknande.
  • Skenhelighet.
  • Ögontjäneri (fast det har nog de flesta gjort sig skyldiga till. Jag har det garanterat.).
  • Folk som fuskar på Melodikrysset.
  • Mariah Carey, Céline Dion och liknande varelser.
  • Djur som ser ledsna ut.
  • Folk som konstant avbryter andra och envisas med att prata i mun på en. Ännu en gång, det har många gjort, jag själv inräknad.
  • Senaste tidens sjuka skönhetsideal.
  • Skev genuspolitik.
  • Fascism och kapitalism.

Och säkerligen en massa mer. Vissa av dessa är naturligtvis mer allvarliga än andra, men det förstod ni nog. Jag blir faktiskt mer upprörd av rasism än Mariah Carey.

produktivitet!

Har tvättat sex maskiner, hängt upp och vikt undan allt. Har dock inte lagt i sängkläderna ännu, det gör jag gärna så sent som möjligt. Blir goast då, så de får hänga till sig lite på sänggaveln så länge.

Vattnat blommorna. Större projekt vad gäller cyklamen. Mamma sa förresten att hon kanske har en orkidé över till mig, det skulle jag bli jätteglad för – hennes är så otroligt vackra. Cyklamenkrukorna som står i fönster som alltid är liiiite öppna frodas som bara den och är superfina – den som står på köksbordet har inte en blomma kvar. Med andra ord tror jag att både min utplaceringsteknik och vattningsteknik är rätt okej. Den på köksbordet växer dock uppåt med gröna fina blad, så jag kanske kan få knoppar på den igen med lite tur.

Dammsugit minutiöst och moppat golven i köket, badrummet och hallen. Rummet behövs sällan moppas – det gör jag då och då med grönsåpa eller ifall jag ser att det är något dropp någonstans (det händer ju mer än ofta att jag bär in kaffekoppen eller så hit och det är ju inte omöjligt att det skvimpar lite), men det blir ju inte kladdigt på samma sätt som det kan bli i ett kök eller badrum där man kanske spiller mat eller dryck, tappar något som kladdar eller om det till exempel droppar från en flaska i badrummet.

Sotluckan i mitt badrum är lös och öppnar sig lite på pin kiv sådär så det blir ofantligt dammigt därinne på bara några timmar (vilket syns på pappershållaren mer än någon annanstans). Skulle vilja ha en minidammsugare eftersom det är ett så litet utrymme att det känns totalt onödigt att släpa fram den bångstyriga stordammsugaren bara för någon minut som det tar att få det fläckfritt.

Jag har dock ett toppentips.

Om man gillar att ha torra kläder och strumpor på sig kan man med fördel ta av sig dem innan man börjar skura väggarna i duschen och skölja med duschmunstycket. Bara en tanke sådär på eftermiddagskvisten. Det blir nämligen sjusärdeles blött lite överallt. Vilket, i och för sig, underlättar moppandet.

Älskar när det luktar rengöringsmedel i hela lägenheten! Förut när jag kom in från tvättstugan luktade det precis som det brukade göra i mormors kök förresten. En svag rökdoft och kaffe. Déja-vu extraordinaire, jag har ett väldigt starkt luktminne. Tur det när medicinen fuckar upp mitt närminne som den gör… värst när jag är trött, då kan jag stirra blankt på skärmen i flera sekunder innan jag kommer ihåg vad det var jag skulle göra / skriva / googla. Jaja. Förhoppningsvis slipper jag den snart i och med normalt EEG, MR och anfallsfrihet *peppar peppar*.

Okej, vilket spännande inlägg, städning, blomvattning och hjärnmedicin. Jag… ber om ursäkt och lovar att bli mer intressant.

dagens lunch

Stekt potatis. Naturligtvis. Och sås från den välsignade köttgrytan som aldrig tar slut (fast nu är faktiskt köttet slut, det är bara kantareller och bönor och gooood sås kvar). Jag vill inte nödvändigtvis att mina stekta potäter ska bli särskilt krispiga – det är mest kryddningen och uppvärmningen jag är ute efter. Paprikapulver, cayennepeppar, lite Aromat (I know, sue me) och vitpeppar. Och så stekta i lite smör. Så himla gott.

Känner att jag slarvat med frukt och grönsaker på sista tiden och då har jag ju en nödlösning. Som dessutom är något av det godaste jag vet. Även om jag är något överkänslig.

Tomatjuice med mycket citronsaft, Worcestershiresås, Tabasco och så svartpeppar på toppen. Avnjuter naturligtvis i stort glas (eller mugg, i detta fallet) och med sugrör!

torsdag

Nej, det vore ett ljug att säga att buzzet blev till någon sorts lugn och ro igår, men jag släckte i alla fall lampan vid halv tre istället för halv fem. Sov som en stock till klockan ringde 10 (ännu en gång, bättre än att vakna omtöcknad vid 13-snåret) men snoozade tills det var dags att traska ner till tvättstugan. Ingen annan hade bokat tid mellan 11 och 14 så jag lånade två andra maskiner när ingen försökt boka tiden vid 12 och tvättar en massa som jag inte direkt hade tänkt – kuddar, täcken, filtar och sådär. Varför inte liksom.

Massor av nya läsare de senaste dagarna, välkomna välkomna, men presentera er för all del, jag blir ju nyfiken!

Drömde vansinnigt inatt och var tvungen att kolla min telefon om vissa saker faktiskt hade hänt… jag sov så tungt att det var inte riktigt saligt. Det är det här med att sitta och gå igenom gamla foton antar jag som får mig att minnas så otroligt mycket på en gång!

Tom och Nic F i köket på Parfett Street på Nics avskedsfest. E1-tröjan fick han av oss i avskedspresent eftersom han blev så avundsjuk på E1-linnet jag gjorde till mig själv, och whiskyn kom han på att det var bäst att han drack upp innan han åkte. Och det funkade ju. Vi åkte till Heathrow med honom typ… fem på morgonen, usch, det var sorgligt. Men detta kortet livar alltid upp, Nic som fyllefarbrorn och Tom ser ut som om han är 12 år gammal.

Nu – dammsugning!

ETA: Inte dammsugning. Jag skurade just av badrummet så golvet är genomblött. Lite dumt att ge mig själv en jätteelchock precis innan jag ska börja ett nytt jobb. Vi avvaktar med andra ord.

vilken dag!

Ja, jag vet att jag tjatar, men idag har verkligen varit en helt otroligt konstig dag. Men på ett bra sätt! Jag är fortfarande lite som i en dimma, det är som om världens största tyngd har lyfts från mina axlar. Har fått så mycket gratulationer och lyckönskningar att det är inte klokt, de som har ringt (mamma, pappa, Karin och D) har låtit ungefär lika extatiska som jag är!

Och jag hoppas att jag kommer att kunna sova i vettig tid ikväll också – förhoppningsvis går buzzet över till lugn och ro så jag inte sitter uppe till fyrasnåret igen, det är jag alldeles för bra på på sista tiden.

Imorgon kommer Hanna över på kvällen för att fira lite, under dagen ska jag tackla kartonger, tvätta mammas kuddar och köra runt dammsugaren en vända då jag smulade ner köksgolvet med smörgåsrån inatt när jag skulle äta ”mellanmål”, orkade inte ta fram den då och idag har jag bara gjort saker jag har velat göra, det har varit mitt firande 🙂

Nu tror jag att jag får ta ett litet smörgåsrån till bara för det… inget fel med en nattmacka va? 😉

Dag 21 – Mina dåliga sidor

Dag 21 – Mina dåliga sidor

Detta är ju alltid en svår fråga, särskilt när den dyker upp på jobbintervjuer och man försöker komma på ett bra sätt att göra svaret till något som faktiskt låter positivt.

Men hur som helst.

Just de sidor av mig som jag tycker är särdeles dåliga är sådana jag jobbar med så mycket jag bara kan – men faktiskt ingenting som jag vill skriva om här. Det är inte mycket som censureras eller utelämnas från denna bloggen, men vissa saker får lov att vara privata.

Eller så kan jag ta lite oviktiga saker som jag är ypperligt dålig på, t.ex att slå in paket utan att få ett utbrott, att sy utan att få ett utbrott, degknådning, att spela trummor, sudoku, Matte C, att se på film utan att somna, att få lakanet att sitta bra på en bäddmadrass, att sova på en bäddmadrass utan att lakanet åker av och bäddmadrassen glider längre och längre ut från väggen (detta är jätteunderligt, händer både här och hos mamma och pappa fast väggen är på olika sidor så att säga)… tja. Det finns fler.

vinter i P1

Värdarna för årets Vinter i P1 har äntligen tillkännagivits och jag är supernöjd!

25 december – Fredrik Lindström
26 december – Mia Skäringer
27 december – Hans Rosenfeldt
28 december – Lena Andersson
29 december – Olof Wretling
30 december – Leif GW Persson
31 december – Tomas Sjödin
1 januari – Bodil Malmsten

Det är väl allmänt känt vid det här laget att jag älskar Mia Skäringer, så det är en absolut höjdare. Tror till och med att jag röstade på henne i SR:s omröstning i höstas.

Tyckte mycket om Hans Rosenfeldt i På Spåret härförleden, Fredrik Lindström är nästan alltid bra och GW har sin egen lilla charm. De andra ska också bli roliga att lyssna på (även om jag kommer att JOBBA när vissa sänds. JOBBA! ;)), vill minnas att Tomas Sjödins sommarprogram var mycket intressant då det begav sig.

Kul!

Tog för övrigt en sväng ner till ICA för att panta några gamla PET-flaskor (ja, de är käcka att ha till Friskis men jag behöver kanske inte tio stycken som står under diskbänken och bara välter huller om buller så fort jag ska in i skåpet) – när jag kom till pantmaskinen var räknaren uppe i nästan 500:- och killen som stod där hade tre plastsäckar kvar att panta… Jag gick således ut och satte mig på bänken utanför, pensionärsspottade (alltså, spottade som i trainspotting, jag spottade inte på eller som pensionärer), klappade min vän Hugo den 17-årige golden retrievern som jag träffar allt som oftast med sin husse och filosoferade lite. Det är inte särskilt kallt ute idag fast det är relativt klart. Skönt!

speedad

Alltså, jag är så uppe i varv att det är inte klokt! Blev väckt av telefonen – räknade lite halvt med att höra något idag eftersom de ville ha någon redan nästa vecka – och det var min rekryterare Sandra. Jag kan verkligen inte höra på hennes röst vad hon vill när hon ringer, alltså om det är goda eller dåliga nyheter. Vi kallpratade lite och så sa hon ”Jaaa, jag har fått lite feedback här ifrån Hanna och Elisabeth…” – farao tänkte jag, det låter ju inte så bra – ”…och om du fortfarande är intresserad så vill de jättegärna att du ska komma och jobba hos dem på Volvo Bussar!” – om jag är intresserad? OM?!

🙂

Så jag ska träffa min konsultchef Linus på fredag och skriva papper och ha mig, de har redan allt de behöver förutom just signaturen på anställningsavtalet, och så börjar jag alltså på tisdag om allt går som det ska.

Firar med en dag då jag får göra vad jag vill, med andra ord inte städa, äta blomkålsgratäng till lunch med löjliga mängder prästost på, kanske tar en promenad för det är rätt fint väder men annars får jag lov att göra ingenting alls.

Trots att jag är lite speedad så är det som om luften gått ur mig lite grann, det är väl all oro och ångest och stress som släpper lite grann på något sätt. Jag är helt slut i hela kroppen, huvudet hänger inte riktigt med och jag är halvt gråtfärdig – men av lycka – mest hela tiden.

Nu är maten klar! Jag vet att jag har upprepat mig lite i detta och det tidigare inlägget, ber om ursäkt om det blev tråkigt.