Fêtes de Vendanges à Montmartre

Det är visst skördefestival i Montmartre i helgen! Ja, den har pågått så länge jag har varit här, men det är först idag som jag har märkt av den. Det finns nämligen en aktiv vingård häruppe, den enda i centrala Paris. 
 
Var på väg till Dalìmuséet efter frukost, men det var lögn att hitta. Gick fel två gånger – minst – och sedan ångrade jag mig och åkte funiculairen (en sorts… markfast linbana) upp till Sacré Coeur istället. Men jag fick se mycket söta små gator och annat på vägen! 
 
 
Kortet från restaurangen igår kväll. Visst är det fint? 
 
 
Idag fick det bli rejälare frukost än bara en croissant. Men ja – en pain au chocolat fick det bli också. Äter man frukost vid elva krävs dessert. 
 
 
En massa söta gubbar i tokiga kläder utanför Jules Jouffrin métro. Ja, ni kan ju roa er med att titta på en karta och se hur vilse jag kom när det var meningen att jag skulle till Éspace Dalì om ni inte har något bättre för er 😉 
 
 
 
Den trappan alltså… det syns inte hur vansinnigt brant den är, men den var nästan läskig. 
 
 
 
Övre delen av Rue des Martyrs. 
 
 
En massa fina böcker, bland annat en om olika ställen där man kan kissa i Paris. Jag köpte inte den, men väl Hemingways En fest för livet på franska – Paris est une fête. Handlar om Paris på 20-talet, och Hemingways möten med bla. Gertrude Stein, F. Scott Fitzgerald, Ezra Pound och James Joyce. Jag hade en plan att köpa en bok på franska och denna var ju alldeles ypperlig då. 
 
 
Kort, kort, kort. Det är älsklings-Lindas födelsedag idag, och just rosa ludd har ett särskilt utrymme i våra gemensamma hjärtan. Därför var detta väldigt lämpligt. 
 
 
Så mysigt med hängande rosor i fönstren. 
 
 
 
Detta är tydligen Christina Schollins franska tvillingsjäls butik. Baaaara änglar. 
 
 
 
 
 
Till vänster här kunde man köpa baguetter med varm skinka och ett glas champagne om man ville ha ett litet mellanmål. Inga konstigheter. 
 
 
Inte en chans att kunna ta sig upp till basilikan – hela trappan var full av folk! 
 
 
 
Såhär ser det ut när man åker ner med funiculairen. Brantare än det ser ut här. 
 
 
Bonusbild – detta är butiken Sympa, som ligger på hörnet härnere. Antar att detta är Montmartres svar på Gekås. Helt hysteriskt! 
 
Jag har verkligen anammat det här med att inte känna någon underlig sorts press att gå på museum och grejer. Vad ska jag göra det för, om jag inte är supersugen på något? Känns ju som om man bara gör det för görandets skull, lite grann. ((Och i vissa fall – för att checka in på Facebook med sin selfiepinne.)) Visst – vissa saker kan man ju göra för att ”ha sett dem” – jag ville absolut se Eiffeltornet och Champs Elysées och allt sådant där på nära håll, därmed bussturerna – men varför ska jag åka och köa på Louvren i flera timmar, egentligen? Jag vill åka till Musée de la Musique, och jag vill gå på Centre Pompidou, och det tänker jag göra i eftermiddag. Annars är jag alldeles särdeles nöjd med att promenera omkring och upptäcka och insupa det riktiga Paris – det är det viktigaste och häftigast för mig. 
 
Nu ska jag leta rätt på något trevligt lunchställe. À bientôt! 

Dinér på Le Petit Trianon

 
Le Trianon är en teater som ligger på Boulevard de Rochechouart – och vägg i vägg ligger Le Petit Trianon, deras brasserie. Jag försökte äta frukost där i torsdags men det var de som hade ”problem” av okänd art – men igår till middag var det dags att prova. 
 
 
 
 
Min nya handväska var min date. 
 
 
Citron pressé är oerhört beroendeframkallande. Hejsan vad gott det är. 
 
 
Löksoppan i torsdags var fantastisk – men den var inget emot denna. Helt magnifik! Tjock och smakrik med lagom mycket ost, svartpepparkorn, lagerblad… alltså, gudomlig. Jag behövde inte ens salta, och det är ovanligt för mig och löksoppa. 
 
 
Badoit i röd flaska! ”Devilement pétillante” – djävulskt kolsyrat – nja, jag vet inte, jag tyckte att det var ganska vanligt. Men flaskan var himla snygg. 
 
 
Steak tartare – även denna magnifik. Köttet var blandat med lök, kapris och vitlök – och kryddor förstås – och toppat med ruccola och parmesan och någon form av smaskig olja. Pommes fritesen förstår hemgjorda och alldeles lagom, och tartarsås som tartarsås ska smaka. En av de bästa måltider jag någonsin har ätit, utan tvekan! 
 
Trots tvårätters kändes detta som en förhållandevis lätt måltid, och det var trevligt. Som ni ser var det ju inga överdrivna mängder pommes frites och brödet till soppan åt jag inte (dock brödet i soppan) – så det var inte nödvändigt att rulla hemåt…! 

Samedi matin, le roi et la reine, et le petit prince

Wifi:t började bråka igår när jag skulle skriva färdigt… mellan Shakespeare and Company och Stalingrad gick jag nämligen hela Rue de Rivoli ner och tittade i affärer. Köpte dock ingenting. Hade fått för mig att Forever 21 skulle vara något alldeles fantastiskt men kvalitén på allt jag tog i därinne var hemsk, förutom sportkläderna. Men det var mysigt att gå och titta i fönster och sånt i alla fall såklart. 
 
Notabel sak: De som går allra långsammast och är allra mest i vägen i Paris är inte turisterna – så som det är i London – utan det är fransmännen själva. Och på något sätt tycker jag att det är lite charmigt och typiskt franskt, om man får blanda in fördomar – detta är min gata och min stad, jag gör vad jag vill 😉 
 
Annan sak jag har noterat – mitt hår luktar precis som det gjorde när jag var i Alsace på forntiden. Vad kan det vara? Jag har med mig eget schampo så det är inte det, och det är ju knappast vattnet. Kanske något vanligt tvättmedel? Men det luktar inte kemikalier heller… ja, jag vet inte. 
 
I övrigt så luktar Paris på ett väldigt särskilt sätt också, som jag inte kan sätta fingret på. Visst, i olika omgångar luktar det avgaser, cigarettrök, crêpes och rostade kastanjer, mat, vitlök, rått kött, kaffe… häromdagen luktade det till och med nyklippt gras vid Jardin des Tuilieres. Men det är något annat som verkligen strömmar emot mig när jag öppnar fönstret på morgonen. Härligt är det i alla fall. 
 
 
Nu på morgonen har jag promenerat omkring i mina hoods då jag behövde ladda både telefon och platta innan jag ger mig ut på äventyr. Glömde naturligvis att bankkortet låg i telefonfodralet så inget kaffe för min del 😉 Men ja, nu har jag duschat och sitter och torkar och ska gå ner till Costa strax. Där vet jag vad jag får… är vrålhungrig så kanske blir det någon liten croque-monsieur som omväxling 🙂 
 
Men först ska håret torka och jag ska skriva ett inlägg om gårdagens middag. Ha en fin lördag, gullisar! 

16000 steg genom Paris

Ja, idag har jag promenerat ordentligt! Tur att jag har så bekväma skor – förfärligt hade det varit annars. 
 
Började alltså dagen – efter min Costa-fika – med lite lätt shopping på Tati. En lågpriskedja med mycket varierande kvalité på sakerna – men jag hittade två väskor, tre par örhängen, en ursöt jumper och en blus. Sedan råkade jag gå in på deras smink- och skönhetsavdelning och där fanns det också… saker. Mmm. 
 
 
Tog métron till Blanche för att nosa rätt på Amélies kafé – jag hade kunnat gå, men jag visste inte att det var så kort avstånd mellan de fyra stationerna. Spelar ingen roll. Jag gillar faktiskt métron. 
 
Nu vet jag att alla inte har sett mästerverket som är Les Fabuleux Destins d’Amélie de Montmartre – men detta kan ni titta på, så förstår ni kanske hur stort det var för mig att sitta där och äta crème brûlée! 
 
 
För det var stort. Helt underbart. Och gott var det också, den bästa crème brûléen jag har smakat – och då har jag ändå ätit på Trinity College i Cambridge, de som påstår att de uppfunnit rätten… 😉 
 
 
Höll på att ramla av trottoarkanten av hänförelse. Nä, inte riktigt 😉 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Strax…
 
 
Aaahh! Precis lika tillfredsställande som jag hade hoppats. Len som sammet var den. Inte ytan då, den var stenhård! 
 
 
 
Sedan tog jag en vindlande promenad upp och ner genom Montmartre tillbaks till hotellet för att slänga in shoppingkassarna. Det är så mysigt att det är inte klokt. 
 
 
 
 
 
Så styrde jag kosan mot Père Lachaise, där jag promenerade omkring ett tag i solen. Fick ta av mig koftan, så varmt var det! Jag letade mig faktiskt inte fram till alla de kända gravarna – det var en massa begravningar på gång och jag kände mig så sensationslysten. Men det var fint ändå! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan – äntligen dags att åka till Shakespeare and Company! Jag vet att jag har skrivit om min längtan dit någon gång, men bloggsökfunktionen är som alltid lite speciell. Det är alltså en bokhandel på Rive Gauche, där man får sova över om man arbetar gratis. Ungefär så. Både nya och gamla böcker, och främst på engelska. Jag behövde inga böcker (nä, just det…) – men köpte naturligtvis en fin tygkasse! 
 
Man får inte fotografera inne i butiken vilket är hemskt synd för det är så härligt, men så är det. Först gick jag förresten åt fel håll på Boulevard Saint Michel – eller Boul’Mich, som parisarna tydligen kallar den – hamnade på Boulevard St Germain och jag vet inte allt, och i en pappershandel där jag köpte en vacker Monetanteckningsbok och en fin penna och en present till mamma och pappa, och till slut var jag tvungen att stärka mig med en crêpe med skinka och ost och en kopp kaffe. Och en Banoit. Jag gillar Banoit. 
 
Jaja. Till slut kom jag fram! Nôtre Dame ligger alldeles mittemot, och på baksidan finns Paris äldsta träd! 
 
 
En stolpe där någon har målat näringsvärden i… midjeväskeanvändande 😀 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hôtel du Ville. Ja – det betyder inte stadshotellet som man skulle kunna tro, utan stadshuset. Om jag förstår det rätt finns det ett stadshus per arrondissement i Paris. 
 
 
På väg tillbaks till hotellet för att fräscha upp mig och vila lite innan middagen fick jag byta tåg i Stalingrad. Det ni! 🙂 

Förmiddagsfika

Costa Montmartre får ett besök av mig idag också 🙂 Kaffet är förstklassigt och wi-fi:t stabilt. Dessutom är lokalen mysig och personalen både duktig och trevlig. Tjejerna berättade just att jag är en avbild av en tjej som jobbar på Costas huvudkontor, kunde jag vara hennes syster möjligtvis? Nää, det tvivlar jag på 😉 Enda minuset är att de envist pratar engelska med mig fast jag försöker på franska, men det kanske är precis samma sak – de vill också gärna öva. 
På förmiddagen har jag promenerat omkring i Montmartre. Har fått nys om ett billigt varuhus längre ner på boulevarden som jag ska gå ner till nu, sedan tänkte jag nosa rätt på Amélies kafé och kanske käka lunch där, sedan blir det nog Rue de Rivoli för lite mer affärer – eller Père Lachaise och Edith Piaf-muséet, det är strålande väder för att promenera på kyrkogården. Och så tänker jag mig till Paris Aquarium också. Louvren har öppet till sent ikväll, mysigt att se allt därnere upplyst till kvällen också tänker jag. 
Men jag behöver inte hinna allting idag, såklart. Har ju en hel dag imorgon och en halv på söndag också! Och stressa vill jag inte – jag är ju faktiskt på semester! Hinner jag inte med allt så står Paris kvar. Och som sagt, jag vill inte stressa. Åker man på solsemester får man utan dåligt samvete hänga hur mycket man vill men det känns som om man har mer krav på sig på citysemester. Men det köper jag inte. Vill jag läsa en timme på kafé på eftermiddagen tänket jag göra det – det är ju en av de skönaste och bästa aktiviteterna jag kan ta mig för. 
För en sak är säker – jag har förälskat mig i den här stan, och jag kommer att resa tillbaks. Förhoppningsvis många gånger. Ljuvligt! 
Man får väl inte säga såhär, men Paris påminner mig en hel del om London. Inte helt och hållet, men det finns många likheter. De positiva sakerna då. Jag läste till exempel att många tycker att det är läskigt att promenera runt Anvers på kvällarna – för mig känns det som de trevligare delarna av Camden, typ. Men jag är ju luttrad förstås efter alla år i Whitechapel – det är inte så mycket som är läskigt. 
Later, vänner! 

Supé på L’Anvers de Décor

Efter min lilla siesta var det dags att göra sig fin och ge sig ut på stan igen 🙂 Träffade en gammal kompis från London, Sophia, och ett par vänner till henne och gick till ett brasserie precis här i närheten som heter L’Anvers de Décor. Det hade fått fina recensioner på nätet och det var välförtjänt! Underbart trevligt och gott! 
 
 
 
 
Vi hade bokat bord till 21:30 – då var det fortfarande såhär dött! Men det fylldes på framåt 22. 
 
 
Alla ställen som ställer fram gratis oliver är bra ställen. Dessa var särskilt goda – pyttesmå och rackarns salta. 
 
 
 
Citron pressé före maten – det är alltså färskpressad citron, varken mer eller mindre. Så underbart gott – men jag förstår varför man får socker vid sidan om, för det är extremt surt. Förstås – det är ju bara citron…! 
 
 
Soupe de l’oignons. Första gången jag äter det på riktigt vis, med bröd och gruyère. Helt gudomligt. 
 
 
Bavette – eller flankstek på ett BERG haricots verts. Ja, ni ser ju! Helt perfekt tillagad – både köttet och bönorna. Fick i mig en hel liter Pellegrino till också – sältan från oliverna och syran från citronen samt alla smaker i soppan och varmrätten gjorde mig väldigt törstig… 
 
Nu ligger jag i sängen med datorn på magen och ska alldeles strax släcka lampan och sova en välförtjänst skönhetssömn. À demain, mes amis! ❤ ❤ ❤ 

Paris runt på buss – Classic Tour

Ja – det är väl bara att köra? 😉 
 
 

 
Alltså, man kan ju inte låta bli att undra om detta har något med Metallica att göra. 
 
 
 
 
Inte ens i närheten av Montmartre. Precis som Hotel Kensington och Hotel Brighton är rätt långt ifrån Storbritannien överhuvudtaget 😉 
 
 
Louvren! 
 
 
Louvren igen. Här ser man bakhuvudet på den store spanske man i basker som satt bredvid mig och knödde. Men han var väldigt rar så det gjorde ingenting. 
 
 
 
 
 
 
Seine från Pont Neuf. Pont Neuf betyder Nya Bron, men det är den äldsta i hela stan. Fact. 
 
 
 
Nôtre Dame. 
 
 
And again. 
 
 
Dessa stånd är så mysiga. Tavlor, gamla tidningar och böcker i en salig röra – Rive Gauche. 
 
 
 
 
 
 
Place de la Concorde. Så sjukt mycket trafik! 
 
 
L’Arc du Triomphe, från Champs Elysées.
 
 
 
 
 
 
 
Många Eiffeltorn. Alltså, det är inte klokt så högt det är. 
 
 
Under Eiffeltornet. Jag fick svindel av att titta upp och fick hålla mig lite i busskanten 😉 Jag är glad att Paris är en ganska låg stad, just för att jag får uppåtsvindel. NYC var tufft! 
 
 
 
 
 
 
Hôtel des Invalides. Gammalt militärsjukhus som nu är en massa olika sorters muséer och utställningar kring militären och sånt. 
 
 
Kolonnen på Place de la Concorde igen. 
 
 
På McDonald’s i Frankrike serveras det makroner! Kan du tro det? 
 
 
En herre som spelade positiv med två sovande katter uppepå ❤ 
 
 
Sedan åkte jag hem till Montmartre via Carrefour och köpte mig med lite godsaker till sen lunch – jag hade ju bara ätit den där croissanten på morgonen – och sedan tog jag faktiskt en tupplur innan middagen. Oerhört många intryck på en gång – jag var tvungen att smälta och vila. Gott var det och skönt var det! Detta kommer dessutom att räcka till frukost och lunch resten av vistelsen, om jag så önskar 🙂 
 

Paris runt på buss – Montmartre Tour

Efter min lilla frukost på Costa Coffee Montmartre som ligger alldeles vid hotellet, gick jag till Anvers Métro för att ta mig till Rue de Poissonière, där man plockar upp sitt Paris Pass – som ger fritt åkande på kollektivtrafiken, fritt inträde och prioritet i köerna på 60 muséer och då The Big Bus Tour, som är en mycket stor behållning för en förstagångsbesökare! 
 
Att åka tunnelbana gick bra, jag befarade långa hemska rulltrappor à la Angel i London, men det var mest trappor. Någon enda rulltrappa – och så såg jag en som man bara kunde åka en person i bredd i, så att säga! Jättegullig. 
 
I alla fall. Jag åkte från Anvers, bytte på Rochechouart Barbès – hade kunnat promenera, inser jag nu, men följde förstås instruktionerna jag fick från snälle killen i biljettkassan – sedan till Strasbourg – St. Dénis och sedan till Bonne Nouvelle. Älskar namnet. Där hittade jag minsann kontoret, plockade upp grejerna och åkte vidare till Pyramides via Opéra. Kände mig riktigt världsvan 😉 
 
Där låg kontoret för The Big Bus Tour samt första stoppet, så då var det bara att åka! Det var en trevlig tur, jag fick sitta för mig själv och behövde därför inte sitta vid kanten utan kunde flaxa med armarna lite som jag ville när jag skulle fota. Håll i er för här kommer ett gäng… 
 
 
 
 
Många dyra butiker på rad – men med helt vanliga människor som kom ut. Alltså, de flesta som kom ut med kassar såg snarare ut som Gekås-kunder än sådana som shoppar på Cartier och Tiffanys. Inte mig emot, missförstå mig rätt, men det var förvånande! 
 
 
L’Opéra. Som jag tror att jag har åkt förbi och runt sex gånger under dagen 😉 Fantastiskt tjusigt och pårligt – jag ser var Dramatens ingång blivit inspirerad av. 
 
 
Café de la Paix, alldeles bredvid Operan. 
 
 
Galeries LaFayette – en av byggnaderna, i alla fall, med den modernare loggan. 
 
 
Boulevard Haussmann. Oh, vad mycket vi har läst om den! 
 
 
Jag. Lite urblåst. Det har varit mycket vackert väder idag, men lite blåsigt och ja – ovanpå en dubbeldäckare utan tak är det väldigt blåsigt. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ett kattkafé! Med katter i och på – och bäst av allt, musikalen Cats går på en teater precis intill. Jag tror faktiskt inte att det är relaterat. 
 
 
L’Église de Trinité. 
 
 
 
 
Moulin Rouge! Detta är alldeles i närheten av där jag bor. 
 
 
 
Pigalle. 
 
 
En Marmitebar! Haha. 
 
 
Sacré-Coeur – zoomad som bara den. Jag ska gå närmare imorgon! 
 
 
Älskar dessa söta stånd. 
 
 
 
 
 
Voici le Gare. C’est la Gare du Nord à Paris – ett av de första kapitlen i min franskabok från sjuan. 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan hoppade jag av, halsade en Pellegrino och hoppade på Classic Tour. Kommer strax dit 🙂