Veckans bokbloggsfråga – vecka 36

 
Det är alltså redan vecka 36, vilket såklart för tankarna till Sofie Sarenbrants strålande debutroman med samma namn. Har ni läst den? 
 
Veckans bokbloggsfråga hos Barnboksbloggen behandlar hösten som eventuell nystart, och lyder: 
 
Är det kanske fler än jag som ser hösten som en nystart? Vad har du för planer för hösten när det gäller bokbloggandet? Har du kanske hittat några nya spännande utmaningar att vara med på? Eller har du kanske planerat in några roliga tävlingar, temaspecialer eller nya bloggrutiner inför hösten? 
 
Nog känns hösten alltid som en nystart, men för mig tenderar riktiga nystarter att ske kring årsskiftet. Jag har de senaste åren numrerat mina böcker i bloggen, främst för att jag själv tycker att det är roligt att hålla koll på hur många böcker jag kommit upp i, men sedan jag börjat använda Goodreads ordentligt (hitta mig, jag finns som annzah!) ska jag nog slopa det nästa år. Det känns lite som om jag försöker tävla, och det är ju verkligen inte meningen. 
 
Men hösten, ja! Det är ju några evenemang på gång – först ut är författarfrukost med Viveca Lärn nästa lördag, måndagen därpå ett föredrag på Göteborgs Litteraturhus om Kulturmannen med Ebba Witt-Brattström, sedan feelgoodkväll med spänning på Mölnlycke Kulturhus med Helena Dahlgren på onsdagen därefter, i helgen därefter är det förstås Bokmässan (jag ska nog bara gå på söndagen samt på bokbloggarmiddagen, såklart!) och längre fram i höst dags för Halländsk Bokmässa igen, denna gången i Halmstad. Det finns massor av andra evenemang via Götebors Litteraturhus, ABF och Folkuniversitetet under hösten, men jag får se lite grann framöver vad jag har tid och lust med 🙂 Detta blir förstås stoff för bloggen. 
 
Ett par nya spännande utmaningar blir det också, bland annat andra omgången av Läs en novell och en ny utmaning som Lyran lanserar imorgon! Mer om den då, förstås. 
 
Annars skulle jag tro att bloggandet kommer att flyta på ganska mycket som vanligt. Jag trivs med bloggen som den är nu, jag är nöjd med de samarbeten jag har och jag är oändligt glad över att få finnas med i bokbloggosfären och #boblmaf, såklart! 

Lyckokaka utan intuition och andra lösa faktum

 
Jag fick en lyckokaka igår. Vi kan säga såhär: den må vara lycklig men den är inte särskilt inkännande! För jösses, vad oenergisk jag var igår. Hämtade paket på torget och åkte sedan hem, åt rester till middag, duschade och gick och la mig löjligt tidigt. I och för sig för att jag ville läsa länge och ändå somna i tid, så det var väl egentligen ingen skillnad från att läsa i soffan… förutom att jag fick ligga ner i mörker 😉 
 
 
Blev i alla fall klar med denna, vilket var målet – fjärde boken i Roy Grace-serien av Peter James. Jag hade läst tidigare under dagen att det är en sjujäkla cliffhanger i slutet och att de två sista orden skulle få en att kasta sig över nästa bok – jag gissade vilka orden skulle vara och hade mycket riktigt rätt, och ja – det blir sjukt spännande att fortsätta! Har dock några recensionsexemplar som får skjutas in emellan. 
 
Började även på Märta och Hjalmar Söderberg av Johan Cullberg och Björn Sahlin – redan mycket fascinerande. 
 
 
En helt onödig bild på en av våra godisskålar som fick utgöra #ljud i #millahsutmaning på Instagram. Ljudet som uppstår när man gräver ner händerna i skålen är nämligen lika tillfredsställande som att äta dem. (Det är pastellfärgade Mentos.) 
 
Idag är det torsdag och min morgon har inte riktigt gått som planerat – jag skulle ta en buss 06:56 som lyste med sin frånvaro, så det fick bli 16-bussen genom stan, förbi Sahlgrenska osv. istället. Inte jätteroligt vid den tiden på morgonen, I tell you. Och så glömde jag att det skulle komma ventilationskillar idag, som tur var kom jag på det innan jag kommit för långt för att gå tillbaks och låsa upp sjutillhållaren. 
 
Dagen kan alltså bara bli bättre! Ser fram emot att hänga med H ikväll och hoppas att dumplingsarna på nya haket är till belåtenhet 🙂 

Veckoutmaningen: Favorittanter!

 
Veckans tema på Kulturkollo är tanter! Och jag förstår genom att läsa deras egna inlägg att det inte är ett positivt ord för alla inblandade. Carolina är ingen tant, och inte Lotta heller, men Fanny är mer inne på att reclaima tanten. 
 
Själv är jag en stolt tant på 34 bast – som ni ser ovan på mitt fina halsband från Mind the Book, som jag bar igår av en slump – det matchade ju toppen (från Flash, tantaffär?) som jag sedan tvingades ta av mig för att ta på mig pikétröjan (inte så tantaktigt). Jag prenumerar på Allers (och köper andra korsordstidningar), bär gärna hatt och har koftor i ungefär alla upptänkliga kulörer inklusive leopardmönster. Ibland är jag mest indietantibland mer åt det fullfjädrade kulturtantshållet (observera att jag själv inte är med på den bilden, men den är så oerhört representativ). 
 
Men veckans utmaning handlar inte om vad jag är för sorts tant, utan såhär skriver Viktoria
 
Överallt finns det griniga och glada tanter och nu är frågan vem eller vilka som är din/dina favorit(er)?
 
Så jag läste frågan och fick genast två namn i huvudet – Vera Stanhope och Ruth Galloway. Sedan upptäckte jag att det var just dessa två som Viktoria själv skrivit om, så det var jag inte ensam om! Därför ska jag inte fastna i dem, utan ger er några andra favoriter. 
 
 

Naturligtvis kommer Hyacinth Bucket Bouquet högt på min lista. Jag ä l s k a r Skenet bedrar. Har ett par säsonger på DVD och har väl sett de allra flesta minst ett par gånger. Tyvärr var Young Hyacinth något av en besvikelse, men ja. Snygga kläder och bra musik! 

 
 

Det är bara några veckor sedan jag skrev om Danmarks Drottning Margrethe i en annan Veckoutmaning, men hon är naturligtvis också med på min topplista. Underbar! 

 
 
Babette och Miss Patty i Gilmore Girls är underbara tanter. De får dessutom lov att både ta plats, ha karlaffärer och få respekt. 
 
ETA: Hittade denna filmen på Facebook idag, fredag! 

 
 
Och Sophia i Pantertanter såklart! Nog för att hon är både elak och annat men rolig är hon. En skojig sak – Estelle Getty som spelar Sophia var yngre än Bea Arthur som spelar Dorothy (dotter till Sophia). 
 

Sushilunch!

 
There is such a thing as a free lunch om man volontärar som dörrvakt en hel dag. Detta var helt fantastiskt god sushi, jag måste ta reda på vilken restaurang det var som levererade. 
 
Och nej, naturligtvis åt jag inte räkan 🙂 Jag bad till och med om att slippa den i lådan överhuvudtaget. 

2016: 280 – Generation Loss av Elizabeth Hand

            

   

 
I år har alla pratat om Generation Loss av Elizabeth Hand – dels, antar jag, för att den nu kommer ut i ny svensk översättning av Linda Skugge. Men om alla pratade om den tidigare i år så pratade alla om den efter Crimetime Gotland. Därför var det naturligtvis dags att jag också läste den. 
 
De allra flesta älskar ju den, men jag kunde naturligtvis inte garantera att jag också skulle göra det för den sakens skull – även om det förstås finns bloggare och recensenter som jag allt som oftast är enig med. 
 
Nu älskade jag den också, så då vet vi det. 
 
Huvudpersonen – Cass Neary – hade sin storhetstid under punkens guldålder i New York, då hon gjorde sig känd som kontroversiell fotograf och gav ut en fotobok med bilder på döda flickor. Efter det har hon levt i kulisserna, jobbat på lagret på Strand Bookstore och knarkat och supit så mycket hon har kunnat. 
 
En gammal vän kontaktar henne och föreslår att hon ska resa till en av Maines avkrokar för att intervjua en legendarisk kvinnlig fotograf, som lever ett avskilt liv på den karga platsen. Trots att det inte riktigt är Cass gebit ger hon med sig och åker dit – helt oförberedd på vintern i norr i tunna kläder, med kemikalier i systemet och stor skepsis i bagaget. Väl där upptäcker hon en hel hög obekväma saker, tonåringar försvinner och obekvämast av allt – ingen verkar ha hört ett ord om att hon ska komma.
 
Det är lite ojämnt – men inte på ett negativt sätt. Det är snarare ett så himla bra hotchpotch av stilistisk briljans, deckare, en känsla av skräck och övernaturlighet, en fantastisk antiheroine och oerhörda naturskildringar. Så otroligt bra! Det blir mer Elizabeth Hand hos mig och nu förstår jag äntligen ”what all the fuss is about”. 
 
Titeln, undrar du? (Eller det kanske du inte undrar eftersom du säkert också läst om denna precis överallt på sistone.) Det är en fotografisk term som beskriver förlusten av kvalité när man reproducerar foton i olika format och på olika tryck, något sådant. Jag trodde att det syftade på ”förlusten av en generation” och kanske är det meningen att det ska vara en mångbottnad titel – isåfall är det också skickligt uttänkt. 

Lots of Lundgren

 
Jag köpte denna häromdagen när jag kände mig i behov av uppiggning, idag kom den och ikväll har jag plöjt det. Har bläddrat i den förut, mamma lånade den av en kollega för många herrans år sedan vill jag minnas. 
 
Underbar bok. Underbar! Jag kommer att skriva ett inlägg om den inom kort då den utan tvekan faller in i Faktakategorin för Temaläsning i september, men måste bara nämna den nu också. Alltså, jämförelsen mellan savojkål och Iggy Pop är en jag aldrig kommer att glömma. Jag menar. It’s funny ‘cause it’s true… 
 
Nu är jag duschad, kaffad, tandborstad och insmord och ska nog faktiskt krypa ner med Roy Grace. För… varför inte? Rena lakan, nytvättat nattlinne, nytvättad lekamen. Det blir ju liksom inte bättre förutsättningar för att krypa i bingen! 
 
Just det. Middag har jag ju ätit också! 
 
 
Om du inte har provat Lidls färska korvar så måste du bara göra det. Detta är anchochilivarianten – mycket god. Och nej, jag orkade inte tre. Det såg bara snyggare ut så… potatissalladen är Icas egen, inköpt innan jag visste att jag skulle ha rester av kokt potatis från igår – men men. Grönsakerna är alldeles vanliga sommargrönsaker från frysdisken – ärtor, bönor, gula och orange morötter och små blomkålsbuketter. Just nu kostar en påse bara 15:- på Ica Supermarket. Jag köpte två – min lokala Ica har nämligen bara herrgårdsvarianten och den är tyvärr inte lika rolig. Man skulle ju kunna tro att man skulle ha roligare på herrgård än inte, men nä! 
 
Godnatt, och söta drömmar! 

Just another manic Tuesday

Jag startade dagen med att jaga ut getingar. Har ni sett någon som sitter och sminkar sig – utan glasögon, naturellement – med ögonpennan i högsta hugg som blir anfallen av två stora feta augustigetingar? Och som sedan försöker hitta en tidning eller något att schasa dem med, märk väl utan glasögon, utan att smeta ut nymålade tuscheyelinern, välta kaffekoppen eller ja, annat? Nähä. Det var ju synd att ni inte var hemma hos mig imorse då 😉 
 
Nattsömnen var störd, i alla ordets bemärkelser. Suck. Vaknade vid halv fem, svarade på lite jobbmail och tänkte sedan läsa en timme, men naturligtvis somnade jag om istället och vaknade av klockan vid 6, helt desorienterad. Det får bli lite hyfs på den här hostan snart, alltså… var hursomhelst på jobbet tidigt och det är ju alltid skönt, särskilt som jag hade tänkt gå hem vid tre efter en väldigt upp-och-ner-dag vad gäller arbetsbörda. 
 
Nu blev det inte så, eftersom en kinesisk besökare lyckades få sin väska stulen på hotellfrukosten idag och gissa vad, det är stört omöjligt att göra en polisanmälan på nätet om man inte kan ganska bra svenska. Han kunde knappt engelska. Jaja. Vid fyra kom jag iväg i alla fall, åkte till Axel Thai & Tobak och allt blev genast lite bättre när jag bland annat hämtade ut detta fina paket från Modernista, tack! 
 
 

Ett par andra godbitar fanns där också, mer om dem senare. Naturligtvis låg det ännu en avi i brevlådan hemma, men det kunde jag ju omöjligt veta. Får ta en tripp igen imorgon för jag gissar att det är min klocka 🙂 

 
Även i postfacket fanns ett par andra godbitar – bland annat mina hyresavier. Så nu har jag roat mig med att lägga in dem och känna mig redig. Jag har satt på en tvätt med lakan och en med handdukar – okynnestvätt egentligen, men blir det nu så att jag åker till Hunnebo i helgen så får det ju liksom bli idag för imorgon finns inga tider och på torsdag kommer Hanna till mig. 
 
Vi bestämde oss igår för att ta med hämtmat upp, förresten. Det har öppnat ett nytt sushiställe här nere som även har dumplings och annat, och då kan vi ses tidigare eftersom jag slipper handla och laga mat och då behöver det ju inte bli så sent – det är ju school night. 
 
Ikväll ska jag äta färska korvar med anchochili, grönsaker och lite potatissallad. Har försjudit korvarna så det är bara att steka. Känner ett starkt behov av att bara chilla efter att tvätten är klar – imorgon ska jag stå upp i sex timmar typ, så jag kan behöva vila spirorna 😉 Nä, men jag ska läsa, dricka kaffe, kanske blogga ikapp lite, kolla Babel från i söndags och se fram emot att krypa ner i rena lakan helt enkelt. Rimligt, n’est-ce pas?