Stories from the city, stories from the sea

 

Bakom din rygg är den första boken i en tilltänkt trilogi bestående av psykologiska thrillers och alltså inte en fortsättning på böckerna om Emma Sköld – som jag har gillat skarpt. Vad jag tycker om Bakom din rygg är jag inte helt klar över ännu, men jag kommer nog att fortsätta med serien. 

 

Handlingen utspelar sig mestadels på och kring en frisörsalong – den finaste på Östermalm. Här har Stefano tagit över efter sin far, och här arbetar frisörerna Jenny och Angelina. De är bittra rivaler, såväl om kunder som om andra saker, och det är nästan lite tröttsamt hur mycket de kämpar för att förstöra för varandra. 

 

När en kund blir mördad finns det bevis som pekar på dem alla tre och därmed anledning för alla tre – och polisen – att misstänka varandra. 

 

Det är en intressant miljö att få följa med till – och mycket främmande för mig. Det gör det hela lite extra spännande. Nu tyckte jag inte att det var så svårt att räkna ut på ett ungefär vad som skulle ske, men jag tycker att Sarenbrant upprätthöll en lagom spänning i alla fall. Språket är rappt och handlingen driven – en helt okej thriller. Jag gillar böckerna om Emma Sköld betydligt bättre, men ja – underhållande och lättläst. 

 

 

Jag läser alldeles för lite lyrik numera. Inte av någon särskild anledning egentligen, det är bara att det finns så mycket annat som vinner när jag ska välja! Men – i förra veckan behövde jag något att lyssna på och tänkte att det kunde ju vara intressant att faktiskt lyssna på denna i inläsning av poeten själv. 

 

Och det var det! Egentligen har jag lite svårt för Farrokhzads monotona stämma, men i detta fallet fungerade det bra. Dikterna formas av en sorts dialog, eller konversation, mellan familjemedlemmar om vithet, våld, språk och relationer – det är otroligt originellt och effektfullt. 

 

Riktigt intressant, riktigt angeläget, riktigt bra. 

 

 

Femte boken i den hysteriskt roliga serien om Georgia Nicolson – ni vet, huvudpersonen i Angus, thongs and perfect snogging? Jag såg ju den av en slump när jag var i Varberg hösten 2015 och just hade skaffat denna datorn samt ett Netflix-konto – och blev fullständigt fast. Mycket tack vare Alan Davies i rollen som pappan! Hur som helst, jag förstod ju ganska snart att filmen var baserad på ett par böcker och fick sedan klart för mig att det är tio stycken. 

 

Och ja, de är helt galna. Jag kan inte ge någon resumé av handlingen, för det händer så otroligt mycket saker hela tiden. Men vi kan säga att det kommer en italiensk kille till skolan, att Robbie är i Nya Zeeland och kollar på ointressanta djur och att Georgia upptäcker lösögonfransar… och att familjen skaffar en kattunge som sällskap till monsterkatten Angus. 

 

Jag läste en stor del av boken under en mycket varm och halvt sömnlös natt i Gränna häromhelgen, och jag kan säga att jag fick bita mig i läppen flera gånger för att inte börja gapskratta och väcka min rumskamrat! Det är ju ett gott betyg. 

 

Jag har lyssnat på ett par av dessa, i inläsning av författaren, och det kan jag också rekommendera – hon läste in dem otroligt väl. Tyvärr gick hon bort alldeles för ung förra året. 

 

Vi är tillbaks på Shetlandsöarna – på den lilla ön Whalsey, denna gången. En ung kvinna som arbetar med en arkeologisk utgrävning hittar mänskliga kvarlevor  En mörk natt strax därefter blir en äldre kvinna skjuten – antagligen ett vådaskott av en jägare. Men vem kan det vara? Och är det verkligen ett vådaskott? 

 

Kvinnan är inte bara hyresvärdinna åt de unga kvinnorna som arbetar med utgrävningen – hon var även farmor till Perez närmste kollega, Sandy Wilson. Därmed kan förstås inte Sandy arbeta med utredningen kring kvarlevorna och kring vad som egentligen hände hans farmor Mima – men kan han låta bli? 

 

Andra som skrivit om boken: Boktok73, Läsvärd eller inte? 

 

Boken finns att köpa här eller här! 

Jag är ingen stor läsare av skräck – eller fantasy, eller science fiction, eller saker som är för övernaturliga. Men jag älskade Färjan och har således längtat efter att Hemmet äntligen skulle komma ut så jag fick sätta tänderna i den. Och jag blev absolut inte besviken. 

 

Jag har sagt det förut – Sara Lövestam är verkligen en av mina idoler. Gud, så bra hon är! Nu har jag bara läst ett par av hennes romaner – och håller på med en i detta nu också – och jag läste ju Grejen med verb för inte alltför länge sedan. Och jag är så imponerad av hur hon lyckas vara både pedagogisk och vansinnigt rolig precis hela tiden. Jag älskar språk och lingvistik, men det finns såklart saker jag har glömt sedan jag läste svensk grammatik i gymnasiet… 

 

Därför är denna uppfräschning av kunskaperna mycket välkommen – och det är en ren fröjd att lära sig av Lövestam. Helt fantastiskt bra. 

 

 

Andra som har skrivit om boken: ScriboRecito, Feministbiblioteket, JoS blog

 

Boken finns att köpa till exempel här eller här! 

 

Jag är så ambivalent inställd till denna boken att det är svårt att skriva om den. Jag gillar nämligen Helena von Zweigbergk skarpt, i På Spåret  och Spanarna och diverse andra forum – och jag har gillat de relationsromaner jag har läst av henne tidigare. Det kändes lite underligt att hon skulle ha skrivit spänningsromaner, eller deckare om man vill, men till slut fick jag ta mig i kragen och ta reda på vad de egentligen innehöll. 

 

Detta är första boken om fängelseprästen Ingrid. Hon kommer i kontakt med en kvinna som sitter av ett livstidsstraff efter att ha mördat sina grannar, och Ingrid blir som besatt av att få reda på vad det egentligen var som hände. Och visst är det extra intressant att läsa en deckare, eller spänningsroman, ur ett nytt perspektiv – präster har ju onekligen möjlighet att ta del av annan information än en polis eller journalist… 

 

Så ja – det var underhållande läsning, intressant med nya infallsvinklar och en ovanlig huvudperson. Men i stort föll den ganska platt för mig, tyvärr. Jag kan tänka mig att läsa mer om Ingrid, definitivt, men det är inget jag har något större sug efter just nu.