Kategori: 2010-tal

2016: 325 – På sex meters djup av Denise Rudberg

 
Jag lyssnade på denna på jobbet en eftermiddag, och det är den perfekt till. Trots att det är en deckare behöver man inte riktigt hänga med i vartenda ord, och det uppskattar jag ibland. Jag gillar den här serien, även om jag tyckte att denna var lite tunn i jämförelse med När klockan slår fem som var riktigt spännande. 
 
Det är vinter och iskallt i Stockholm. Man börjar förbereda sig inför julen och en omtalad opera har världspremiär inför hela svenska kultureliten, bland dem det konstnärspar som skrivit librettot och som regisserar. De har även skrivit en bok, som ska komma ut strax efter evenemanget. Men när paret lämnar premiären för att ta sig ut till sitt lantställe i skärgården försvinner de spårlöst. Döttrarna anmäler föräldrarna försvunna och mediecirkusen med teorier och spekulationer tar genast fart. 
 
Marianne Jidhoff befann sig på premiären, och blir förstås genast en del av utredningen tillsammans med sina kollegor. Efter ett par veckor upptäcks ett mord på ett äldreboende. Ett meddelande på brottsplatsen leder utredningen i en politisk riktning, och plötsligt verkar mordet ha en koppling till konstnärsparets försvinnande… 
 
Som sagt – underhållande och ganska spännande. Helt okej! 

2016: 324 – Monstret på cirkusen av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

 

 
Här kommer andra boken om Frank, som vi träffade i Monstret i natten. Och denna är precis lika underbar! 
 
Sist skrev jag vacker, vemod och med finstämd humor och det är precis vad jag vill säga om denna också. Ljuvlig! Köp den till barn i lagom ålder (6-9 står det på hemsidan, men det är ju väldigt individuellt) i julklapp! 
 
Eller bara njut själv. Den funkar nämligen finfint på trettiofyraåringar också. 

2016: 323 – Allt som blir kvar av Sandra Beijer

 
Sandra Beijer är livsstilbloggaren-cum-författaren som debuterade med Det handlar om dig för ett par år sedan – detta är hennes andra roman.
 
Matilda har just blivit lämnad av sin pojkvän Oliver och är förkrossad. Hon blir ensam kvar, i en öde lägenhet i stekheta juli och känner sig fullständigt väck. Bästa kompisen Miron bestämmer att de ska lösa det här ihop, de ska leva livet i en månad och sedan ska allt vara bra igen. Hon flyttar in hos honom och de trettio dagarna tar fart.
 
Det är galna fester och sammanbrott och underliga människor och nej, jag vet inte. Jag tycker bara att det är rörigt och lite intetsägande. Beijer hyllas för sitt språk, men som jag skrev redan förrförra helgen kan jag inte förstå det, jag ville ändra och korrigera på nästan varenda sida, det är inte bra även om vissa formuleringar är genialiska. GP:s recensent höll med mig häromdagen och det var lite skönt för jag undrade om jag hade blivit tokig – tyvärr hittar jag inte artikeln nu men jag ska fortsätta leta. 
 
Så nej – det var ingenting för mig. Matilda är ganska mycket yngre än jag, och det märks – jag tycker att hon är hopplöst naiv och melodramatisk, men samtidigt förstår jag naturligtvis att man inte kan resonera så, alla är olika och det finns anledning att misstänka att det är Beijers egna upplevelser som får spela in då hon var väldigt öppen med sin separation i sin blogg för några år sedan. 

2016: 322 – De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg

 

 
Jag ska inte bli så långrandig här – detta är en reportagebok, och därför vill jag bara kommentera lite kort. 
 
Jenny Nordberg spenderade en längre period i Kabul i arbetet, och träffade där Azita, kvinnlig parlamentsledamot. När hon besöker henne får hon klar för sig att hennes son egentligen är hennes fjärde dotter, som ”förvandlats”, blivit bacha posh, ”söner” till desperata föräldrar. Det är inte okej att bara ha flickor och här finns alltså lösningen. Flickorna kan röra sig friare i det tungt segregerade samhället – till tonåren, när de får återgå till att vara kvinnor och bli bortgifta. 
 
Det är otroligt fascinerande. Mycket intressanta frågor kring genus och tillhörighet tas upp, och man fastnar verkligen i texterna. Något som berörde mig väldigt var berättelsen om en kvinna som fortsatte vara bacha posh upp i vuxenlivet och nu fungerar som en sorts ”farbror” i sitt samhälle, ofarlig som man men med samma rättigheter och respekt som andra äldre herrar. Så intressant. 
 
Fantastiskt bra journalistik som jag rekommenderar att alla läser. Man får dessutom en mycket mer nyanserad och vidgad bild av ett Afghanistan som vi, gemene man, nog vet väldigt lite om egentligen. 
 
Jag lyssnade på delar av boken och den passar väldigt bra som ljudbok också. 

2016: 321 – Oktober är den kallaste månaden av Christoffer Carlsson

 

 
Jag läste Den osynlige mannen från Salem av Christoffer Carlsson för ganska precis ett år sedan och föll pladask, men har inte kommit mig för att fortsätta med serien ännu. Det är inte av någon särskild anledning, jag har bara inte hunnit med. Detta är Carlssons första ungdomsbok. 
 
Det är höstlov, det är ruskväder och det råder en sorts råkall stämning genom hela boken. Mycket skickligt. Vega är sexton år och den som öppnar dörren när polisen Viktor Franzén knackar på för att fråga om hon råkar veta var hennes bror Jakob befinner sig. Det vet hon inte, men hon förstår varför polisen är ute efter honom. Hon vet nämligen att Jakob har varit inblandad i ett brott… men hon vet inte exakt vad det är som har hänt. Bara att någon är död. 
 
Nu måste hon leta reda på Jakob, och få klart för sig vad det är som har hänt. Det gör hon genom att ta sig runt bygden, den lilla orten där de bor. Och det är så ödsligt, kallt, kargt och klaustrofobiskt. Jag har skrivit om mitt obehag inför glesbygd och småstäder förut – ni vet, där alla känner alla och vet allt om varandra – och det är verkligen aktuellt även här. 
 
En fantastiskt välskriven bok. Spännande, vacker, hemsk och kuslig. 

2016: 320 – Ensamvarg av Sara Dalengren

Jag har ju pratat ett tag om att jag behöver vidga mina vyer och inte vara rädd för fantasy och liknande genrer som jag ”tror” inte kommer att vara min grej. När jag fick chansen att anmäla mitt intresse för att läsa Ensamvarg av Sara Dalengren, en av skribenterna i ypperliga bokbloggen Beas bokhylla, hoppade jag således på erbjudandet – men inte bara för att jag behöver brancha ut, utan även för att omslaget var så otroligt lockande. Jag menar – har ni sett något så snyggt? 

 

Att recensionsexet sedan anlände i brevlådan tillsammans med tre chokladpraliner… alltså, det är ju bonuspoäng på en gång! Föredömligt beteende! 😉 

I kombination med detta är det ju Fantasy och övernaturligt som gäller i Temaläsning 2016 för oktober – så timingen var ypperlig! Och jag är glad att jag läste, för jag tyckte väldigt bra om boken och hade väldigt roligt under läsningen. 

Miriam är thrillerförfattarinna som skriver makabra romaner som kan sätta skräck i vem som helst. Hon är nyskild från Bengt och bor numera ensam i sin stuga ute på landet i Västergötland. Det är ett ganska stillsamt och ensamt liv – men det förändras hastigt när hon förbarmar sig över och hjälper en skadad man i skogen. 

Jonathan, som mannen heter, visar sig nämligen vara en hamnskiftare, eller skepnadsskiftare. Hans andra skepnad är av vargform, och han har flytt från sin flock som av någon anledning som vi ännu inte vet har dömt honom till döden. Kvinnan som skulle utföra dödsstraffet har av någon anledning skonat Jonathan, och nu befinner han sig hos Miriam i exil. Men kan han verkligen känna sig säker? 

Parallellt följer vi Jonathans tidigare flock, kvinnan som hade fått uppdraget att mörda honom på uppdrag av sin bror, alfahannen. Vi får även veta mer om Jonathans bakgrund och familj. 

Och det är spännande, lagom rafflande, lagom romantiskt och väldigt underhållande. 

Det ska komma fler böcker om Flocken, och jag ser fram emot att få reda på mer. Det känns även väldigt bra att ha läst en fantasy-romance och verkligen gillat det! 

2016: 320 – När drömmen slår in av Sofia Fritzson

 
Romance är en ny genre för mig – i alla fall modern romance. Men jag har ju sagt att jag ska vidga mina vyer, och blev mycket glad när jag fick denna i brevlådan av HarperCollins Nordic – tack! Jag fick den faktiskt två gånger, så missa inte att vara med och tävla om mitt extra exemplar! 🙂 
 
Jag trodde kanske inte helt och fullt att detta skulle vara något för mig, det ska jag villigt erkänna – men jag tycker att detta är en riktigt bra feelgood – eller romance, om man så vill. Dessutom är det roligt att den utspelar sig i Falkenberg, jag har spenderat en del tid där i barn- och ungdomen och det är alltid roligt att känna igen sig i böcker. 
 
Melinda jobbar som receptionist på ett av Falkenbergs hotell. Hon har fått ta över familjens släktgård och drömmer om att starta eget där – om hon bara kunde få ett banklån! Tills dess får hon bo på gården med sin syster Fanny – som hon dessutom får försörja eftersom Fanny inte har något arbete – och drömma om sitt B&B… 
 
En dag dyker den stora skådespelaren Anton Nylander upp på hotellet. Han har gått med på att göra ett sällsynt framträdande på Falkenbergs filmfestival, men är trött på kändisliv och allmänt blasé. Han är van vid att få som han vill och särskilt när det gäller kvinnor – men när det visar sig att Melinda inte ens vet vem han är får han en idé… 
 
Det visar sig att Anton har något som Melinda vill ha och vice versa, och det blir en både mysig och lite spännande berättelse som rör sig emellan glammigare miljöer till de mer jordnära sådana. Karaktärerna är ganska sköna och sympatiska, och boken är lättläst och underhållande. 
 
Det är första delen i en planerad trilogi, och jag kommer att fortsätta läsa! 
 

2016: 319 – Sedan du försvann av Morgan Matson

 
Åh, vilken varm, fin, härlig YA-roman! 
 
Jag har inte läst något av Morgan Matson tidigare, men jag har förstås hört talas om titlar såsom Amy and Roger’s Epic Detour som brukar dyka upp i de flesta rekommendationslistorna – jag har bara inte registrerat namnet. Men tro mig, jag kommer att läsa mer av Matson. 
 
Emily har precis slutat skolan för vårterminen när hennes bästa kompis Sloane försvinner. Hon är bara borta – spårlöst försvunnen. Ja, hela familjen är alltså försvunnen, så det är nog ingen kidnappning på gång. Hon svarar inte i telefon eller på sms och Emily vet inte vad hon ska ta sig till. 
 
Efter ett par dagar landar ett brev i postlådan – en av Sloanes listor. Denna gången är det en lista på alla möjliga saker som Emily ska göra under sommaren och tja – vad annat kan hon göra? Det är ju bara att sätta igång… 
 
Det är otroligt härligt att följa Emily genom listan och se hur hon utvecklas, hur hon vågar göra saker hon knappt drömt om tidigare, hon får nya vänner tack vare listan, hon får ett sommarjobb och blir en självständig, tuff tjej! Det är väldigt ”empowering” att läsa om hennes äventyr tycker jag – vissa saker hon tar sig för är inte så dramatiska egentligen, men somliga kräver verkligen både mod och motivation – jag älskar det! 
 
Karaktärerna är också härliga. Emily är betydligt mer älskvärd mot slutet av boken, och det är ju som det ska vara i en utvecklingsroman av denna kalibern. Men Frank! Åh, han är min nya favorit alla kategorier! 
 
Slutet är lite för… hastigt. Det känns som om alla lösa tåtar behövde knytas ihop lite för fort, och det är synd på en bok som ändå tickar på i ett så stadigt tempo genom resten av handlingen. Men jag kan leva med det, det är inte ett dåligt slut. 
 
Så – mer Matson för mig och mer Matson åt folket! Tack Modernista för recensionsexemplaret 🙂 

2016: 317 – Vi är en av Sarah Crossan

 

 
Detta är något alldeles nytt – nämligen en ungdomsbok om ett par siamesiska tvillingar. 
Grace och Tippi är två personer, med två hjärtan och två hjärnor – men från höften och neråt är de en. De stöder sig på varandra och på kryckor, och de har aldrig någonsin velat genomgå en operation med försök att dela på dem. Aldrig! De är ju en. 
 
Fram till nu har de hemundervisats, men nu går inte det längre. Deras sjukhusräkningar och terapi kostar alldeles för mycket för familjen, särskilt sedan pappan har blivit arbetslös och börjat dricka för mycket – de måste börja i en vanlig skola. Trots deras farhågor om att folk kommer att glo (självklart gör de det) går det ändå ganska bra. De får två fantastiskt fina kontaktpersoner, Yasmeen och Jon, och det är fint att läsa om vänskapen dem emellan. Yasmeen vet dessutom hur det känns att ha en oviss framtid och att vara annorlunda. 
 
Men det som går mindre bra, förutom alla problem därhemma, är att det är något som är på tok. En av tvillingarna kollapsar då och då – inte alltid samma tvilling – och till slut blir det tydligt att något drastiskt måste göras – och det snabbt. Men var ska pengarna hittas till detta? 
 
Boken är skriven på en sorts prosapoesi, eller fri vers – den rimmar alltså inte. Det är inte mycket text, således, och det är sparsamt med beskrivningar, men det gör verkligen ingenting. Berättelsen och stilen öppnar upp för egen fantasi. Det är Grace som berättar, så vi får ju egentligen en ensidig berättelse – men kom ihåg att de alltid är två personligheter med två viljor, med olika tycke och smak. Det finns dessutom en härlig humor mitt i allt det mörka. 
 
Jag älskade boken. Älskade! Läste den på en kväll och en morgon och var helt fast. En mycket ovanlig och väldigt fin berättelse. 

2016: 314 – Brorsan är kung! av Jenny Jägerfeld

 

 
Åh, vilken underbar bok för mellanåldern! Jag ska försöka skriva om den utan att spoila – det blir inte lätt, men det kanske går ändå. De flesta som läser här har säkert hört talas om den redan och vet kanske vad temat är, men jag ska försöka hålla mig. 
 
Elvaårige Måns ska spendera några veckor i Malmö med sin mamma, som har fått ett uppdrag som röstskådespelerska där. Pappan följer inte med. Det har hänt något som gör att han behöver vara kvar i Stockholm, under förevändningen att han behöver träna för ett cykellopp. Men Måns vet att det inte har med cykeln att göra. Inte alls. 
 
Väl i Malmö träffar Måns Mikkel – först är de allt annat än vänner, men pö om pö växer en väldigt fin vänskap fram. De skejtar, blir ”tatuerade” av Mikkels storebror och kommer varann riktigt nära – såpass att de lovar varandra att alltid tala sanning och vara ärliga, men det finns något som Måns inte kan vara ärlig om. Inte nu. Och när sanningen kommer fram blir Mikkel fruktansvärt arg och besviken. 
 
En så fin och varm berättelse, som jag innerligt hoppas blir en riktig klassiker och en bok som kommer att läsas i skolorna långt framöver. Det finns mycket allvar i berättelsen, men även en väldigt stor skopa humor – barnvakten Nora är en fantastisk karaktär, och somliga beskrivningar – som den av pappans cykelbrallor – skrattar jag så tårarna rinner åt. 
 
Jag har läst Jenny Jägerfelds tidigare böcker för unga vuxna och tyckt mycket om dem också, men här tycker jag nog nästan att hon träffar ännu mer rätt än tidigare. Strålande!