2016: 337 – Pastor Viveka och hundraårsjubiléet av Annette Haaland

 
Det är dags för Gamla Enskede att fira 100-årsjubileum och vi får återigen träffa Pastor Viveka, som vi känner igen från Annette Haalands första bok, Pastor Viveka och tanterna. Precis som man kan förvänta sig väcker det här med jubileum starka känslor i församlingen – paret som bor i den pampiga villan på höjden vill gärna vara med och sponsra och bjuda, men det vill tanterna inte veta av – vem ska då komma till deras kafé, om de där krösusarna bjuder på allt? 
 
Pastor Viveka måste vara diplomatisk och metodisk, men hon har ju eget att tänka på också. En tonårsdotter som hamnar i lite tvivelaktigt sällskap, en man som vill börja veckopendla till Köpenhamn, en kvällskurs och en gigantisk fryst forell som hon råkat få vårdnaden om efter att tant Svea vunnit den på lotteri. Och som om det inte var nog med allt detta sker ännu ett mystiskt mord i omgivningarna! 
 
Precis som i den första boken är det inte deckargåtan som är särskilt intressant – det blir aldrig direkt spännande. Men det är fint och roligt att följa Viveka och hennes omgivnings tankar tycker jag, det finns många finurliga idéer och ett och annat stort skratt också. Forellen är ett höjdarinslag! 
 
Puttrigt, trevligt och humoristiskt med en liten historisk twist. Bra! 
 
Tack Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret. 

2016: 336 – Semestern av Emma Straub

 

 
Jag har haft denna boken i min digitala bokhylla ett bra tag, men det har inte blivit av att jag har plockat upp den. Omslaget både tilltalar mig och… inte, men jag kan inte riktigt förklara varför det är så. Nu har jag i alla fall läst den! 
 
En bortskämd familj från den amerikanska ostkusten ska resa på semester tillsammans. Det är man och hustru, Jim och Fran, dottern Sylvia som ska börja på tjusigt college till hösten, sonen Bobby och hans betydligt äldre flickvän Carmen, Frans bästa vän Charles och hans man Lawrence. Resmålet? En vacker villa på Mallorca som de får låna av Charles brittiska väninna. 
 
Tanken bakom resan är att man ska fira Fran och Jims 35-åriga bröllopsdag, men strax innan semestern har något uppdagats som gör att äktenskapet hänger på en mycket skör tråd. Även hos de övriga semesterfirarna bubblar känslorna över åt olika håll och av olika skäl, och det blir allt annat än en händelselös semester. 
 
Trots detta känns det som en ganska händelselös bok! Det är liksom ingen riktig handling i den, utan mest lösryckta episoder där man mest irriterar sig på alla inblandade och tycker att de kan ta och skärpa till sig. Jag gillar Lawrence och jag tycker att dottern är ganska rolig, men annars är det inte direkt ett gäng härliga personer som man gillar att följa med på semestern. 
 
Den största behållningen är egentligen maten! Underbara beskrivningar av såväl goda rätter som Fran lagar, som scenen i en mataffär där en massa godsaker tar huvudrollen – det är bra! Straub skriver nämligen väldigt bra, det är bara en ganska tråkig berättelse. Men det kanske är det folk vill ha ibland? Den har legat på New York Times bestsellerlista i evigheter, och det säger väl något. 
 
Men även om jag inte var så imponerad av denna vill jag gärna läsa mer av Straub. Hennes Modern Lovers har fått fin kritik och jag är (oftast) inte den som dömer ut en författare på en halvdålig bok 🙂 

2016: 335 – Sal 305 av Ingelin Angerborn

 

 
Elvira, som vi träffade i Rum 213, är tillbaks i stan. Boken börjar med att hon får ett sms från Melker, killen hon träffade på kollot förra året – det verkar som om han, helt utan förvarning, vill göra slut! Hon måste cykla hem till honom och reda ut detta. Men i all hast glömmer hon hjälmen, det börjar regna och hon tappar kontrollen över cykeln och åker i backen ganska ordentligt. Det blir några nätter på sjukhus med misstänkt hjärnskakning – urtråkigt, förstås! 
 
Från sitt rum på sjukhuset har hon utsikt över det gamla mentalsjukhuset, Dåris i folkmun. Det ska byggas om och bli till lyxiga lägenheter, men varför lyser det i ett fönster på nätterna? Då är det väl inga byggarbetare där? 
 
Och vad var det egentligen för kille som låg i sängen bredvid hennes en natt? Varför vill ingen berätta vem det var, och varför hade han en helt annan sorts säng, en gammaldags en? 
 
Elvira måste reda ut vad det är som händer. Till hjälp tar hon dels bästisen Sibel, men hon kontaktar även Meja och Bea. De har bestämt sig för att inte tala mer om det där som hände förra året, men nu måste de få klarhet. 
 
Det är ryyysligt spännande och så välskrivet! Ännu en gång, jag förstår verkligen varför dessa böckerna är så otroligt populära bland ungdomar och det är de välförtjänta av – mycket, mycket bra! 

2016: 334 – Rum 213 av Ingelin Angerborn

 
Elvira ska åka på kollo för första gången och tycker att det ska bli riktigt spännande. Hon har ingen aning om hur spännande det faktiskt kommer att bli… 
 
Väl där får hon dela rum med Meja och Bea – rum 213. Det är lustigt, för på väg till kollot, i bilen med mamma, såg hon en bil på en bensinmack med registreringsskylten RUM 213! 
 
Ganska snart börjar det hända läskiga saker. Skuggor dyker upp på foton, lampor byter plats, smycken och pennor försvinner… vad är det som händer? Det går rykten om att det spökar på kollot, men tjejerna hittar realistiska förklaringar till det mesta. Men det är ändå något som inte stämmer… 
 
Det blir en riktigt spännande spökhistoria, blandat med alldeles vanligt kolloliv med lekar, bad, killar och sol. Men det känns lurigt på nätterna. Är det killarna som försöker busa, eller kan det faktiskt vara ett… spöke? 
 
Det är en ganska klassisk spökhistoria men med tydliga moderna tidsmarkörer – vilket på något sätt gör det ännu läskigare! Man väntar sig inte spöken som hanterar mobiltelefoner, eller hur? 
 
Riktigt, riktigt bra! Jag förstår varför dessa böckerna har blivit så populära, och jag har även hört att det ska bli film av åtminstone denna! Recension på uppföljaren, Sal 305, kommer inom kort! 
 

2016: 332 – Tio över ett av Ann-Helén Laestadius

 

 
Maja bor i Kiruna – i ett av husen som ska rivas när hela staden måste flyttas. Hon har en väska under sängen med kläder och annat nödvändigt till hela familjen. Varje natt ringer väckarklockan tio över ett, för tjugo över ett spränger de nere i gruvan, och om det är just denna natten måste ju någon rädda mamma, pappa och lillasyster. Maja har lagt det ansvaret på sig själv. 
 
Och Maja vill inte flytta. Hon vill bo kvar i det fina hus som hon alltid har bott i, inte flytta till de nya lägenheterna. Hon tror inte ett ögonblick på politikerna och LKAB:s chefer som lovar och svär att gruvan inte kan rasa. Det finns annat hon oroar sig för också – som att bästisen Julia ska flytta till Luleå till mammans nya kille, och att Albin i parallellklassen ska bli kär i någon annan. 
 
Men mest av allt är det gruvan som skräms. 
 
Jag tycker så mycket om Ann-Helén Laestadius böcker om en del av Sverige som jag vet alldeles för lite om – nämligen vårt största landskap, Lappland. I böckerna om Agnes handlar det om den samiska kulturen, renskötare och kulturkrockar (serien börjar med Sms från Soppero), här är det Kiruna och ”gruvarbetarkulturen” vi får besöka. Dessutom med ett underbart inslag av litteratur – Maja är ett stort fan av Yukiko Duke, ni vet litteraturkritikern i tv och Vi läser – fantastiskt kul. 
 
Det är en jättefin bok om att vara tonåring, om ångest och oro för något som ändå är ett reellt hot, och att tro sig vara tvungen att ta alldeles för mycket ansvar. Och om fina och bra vuxna som ser när något behöver göras och ser till att ta tag i situationen.

2016: 331 – Bridget Jones’s Baby – the diaries av Helen Fielding

 

 
Detta är så underligt. I tredje boken om Bridget har hon ju två barn, Mark Darcy är död och hon försöker twittedejta. I fjärde boken kastas vi tillbaks till – ja, ni har gissat det – tiden då hon blir gravid med första barnet. Och det är ju inte helt ovanligt att man hoppar lite i tidslinjerna. 

Men – det har ju blivit film också. Och det sägs att denna skrevs efter filmmanuset, så att säga. Vilket jag också kan köpa. Om det inte vor för det att boken inte följer filmen! Vissa saker, absolut, men en person som inte är med i filmen är med i boken i allra högsta grad, så det är liksom en helt annan twist på det. 

 
Det spelar dock inte så stor roll. Jag tyckte inte om Mad about the boy något särskilt, jag tyckte att tredje filmen var riktigt rolig, och jag tyckte att denna fjärde boken var helt okej. Jag lyssnade på den i inläsning av Samantha Bond och den var jätterolig. Skön underhållning, lätt att ha i lurarna och nu känner jag igen den Bridget som jag saknade i Mad about the boy. Så läs den, för all del – det är den värd! 

2016: 329 – Smultron, bröllop och döden av Kristina Appelqvist

Åh, serien om Helena Waller är verkligen min melodi. Deckare i akademisk miljö och dessutom i Västsverige – I like! Dessutom med härliga karaktärer, spännande och smarta gåtor och med roliga ”röda sillar” i handlingen. (Bör jag förklara ”röda sillar”? Det kommer från ”red herrings”, förstås, en deckarteknik där berättaren försöker avleda läsaren att tro på något helt annat än sanningen. Jag lärde mig begreppet av den fantastiska The curious incident of the dog in the night-time av Mark Haddon, för övrigt, där huvudpersonen älskar Sherlock Holmes.) 

Två entusiastiska unga studenter vid Västgöta universitet bestämmer sig för att sätta upp en amatörproduktion av Romeo och Julia i en gammal lada utanför Skövde. Det är många som anmäler sig frivilligt, men de får även drafta in lite familjemedlemmar som är mer eller mindre i luven på varann för att göra ensemblen fulltalig. 

I samma veva hittar en av de unga studentskorna Shakespeareexperten Roy Pedersen, som försvann spårlöst åtta månader tidigare, död i en frysbox på en herrgård där Helena Waller befinner sig för att fira väninnan Evas bröllop. Han återfinns i doktorskappa och hatt, och Helena börjar forska i försvinnandet. 

När hon får indikationer på att Roy Pedersen var på väg att hitta ett originalmanuskript av just Romeo och Julia – en version med ett lyckligt slut – tror hon sig vara något på spåren. Hon får tag på ett antal ledtrådar, och reser sonika till Verona för att försöka få reda på sanningen. Men kanske finns den i slutändan närmare än hon tror? 

Klassisk pusseldeckare – om än inte i ett slutet rum så i en ganska tight krets. Lättläst men välskrivet och genomarbetat med intressanta och i många fall sympatiska karaktärer – och miljöerna, dessa ljuvliga akademiska kretsar! Väldigt, väldigt bra. 

Vissa bitar påminner mig om Da Vinci-koden – de bra bitarna, alltså, med ledtrådar och verser – och jag hoppas ju så att titeln är en sorts passning till Maria Langs Rosor, kyssar och döden. Den har jag inte läst, men det borde jag kanske göra nu och se om det finns fler gemensamma nämnare förutom de uppenbara? 🙂 

2016: 328 – Billie: Avgång 9:42 till nya livet av Sara Kadefors

 
Åh, Sara Kadefors skriver så himla bra för ungdomar! Ja, jag gillar hennes vuxenböcker också, men ungdomsböckerna är verkligen strålande. 
 
Billie är 12 år och kan inte längre bo hemma hos sin mamma. Mamman har MS och kan inte ta hand om sig själv, och ännu mindre om ett barn. Billie blir alltså fosterbarn hos familjen Persson i Bokarp, en rejäl tågresa hemifrån. 
 
Nu skulle man kunna tro att detta är en sorglig och miserabel berättelse om en trasig tween – men det är det inte! Tvärtom. Billie är fast besluten att göra det bästa av sin nya situation, hon är en driftig, smart och empatisk karaktär som ser var hon behövs och som även kan hjälpa sina fosterföräldrar i den svåra situation de befinner sig i efter en tragisk händelse. 
 
Hon ställer frågor, hon tar för sig, hon ställer upp och gör sitt bästa. Det är uppfriskande, värmande och otroligt fin läsning. Jag hoppas på mer om Billie! 

2016: 327 – Du, bara av Anna Ahlund

Åh, jag längtade så efter att få läsa denna och blev överlycklig när den äntligen dök upp i en av mina appar. Skyhöga förväntningar alltså, och de infriades med råge. Vilken helt fantastisk bok Anna Ahlund har skrivit. 

John och hans syster Caroline bor ensamma i lägenheten i Uppsala över sommaren då föräldrarna är i sommarstugan. Caroline säljer skor på dagarna och John går mest och väntar på besked från fotbollsgymnasiet han sökt in till. 

En kväll tar Caroline med Frank hem på middag. Frank, som jobbar i pappershandeln och får John totalt på fall. Blixten slår ner hos dem båda och ingenting kunde vara mindre intressant än gymnasiebeskedet för John – det är bara Frank, Frank, Frank. Ja, och bästa kompisen Elli också, som han bakar kladdkaka och hänger på takterrassen med. Bland… annat. 

Det blir en stormig sommar på många vis och det är en himlastormande och helt underbar berättelse! Det fantastiska med denna kärlekshistoria kanske är avsaknaden av könsfokus. Det viktiga är att det är personer som är kära i varandra och inget annat. Otroligt befriande och det är så fint och vackert beskrivet. 

Läs, läs, läs. Enastående bra. 

2016: 326 – Till döds av Peter James

Jag har fått börja dra ner lite på takten med Roy Grace-böckerna, för snart kommer de att ta slut! Författaren har dock lovat mig att det kommer en ny i vår, och jag har fortfarande tre kvar så försöker jag dämpa mig så ska det nog bli bra 🙂 

Nu är det dags för en stor, högprofilerad filminspelning i Brighton – det ska handla om en något kontroversiell del av brittisk historia, kung George IV och hans älskarinna Maria Fitzherbert, och det är Brightonfödda världsstjärnan Gaia som ska spela den kvinnliga huvudrollen. Trots en stor hotbild bestämmer hon sig för att ta rollen – men hotet är äkta, för strax innan hennes avresa från Los Angeles mördas en av hennes assistenter som misstas för att vara Gaia. 

Väl på plats blir det Roy Grace som får ansvaret för hennes säkerhet. Det är stor uppståndelse i staden inför inspelningen, turismen blomstrar och stora delar av lokalbefolkningen anlitas som statister. Och Roy har annat att tänka på också. Det är inte bara fästmön Cleo och hennes stundande nedkomst med deras första barn som stundar, utan även en stor mordutredning kring ett fynd som gjorts på en hönsfarm – en torso återfinns men utan extremiteter och huvud, vilket förstås försvårar identifieringen av liket. Roy håller även på med processen att få sin före detta fru Sandy dödförklarad då hon nu varit försvunnen i tio år och ingen har sett röken av henne. 

Eller… hur är det med den saken, egentligen? 

Så spännande, så välskrivet, så väl ihopknutet och så intressant och nytt! Jag är fortfarande stormförtjust.