Författare: Annzah

2014: 9 – Blodläge av Johan Theorin

Denna fick jag i julklapp för ett par år sedan men av någon helt outgrundlig anledning har den stått kvar på hyllan. Konstigt, för jag sträckläste Skumtimmen och Nattfåk när Karin lånade mig dem. 
 
Hur som helst är vi tillbaka på Öland och Gerlof – trots att han tar mer av en biroll i just denna romanen. 
 
Per Mörner har ärvt en gammal stenhuggarstuga. Han och hans tonårsapatiske son flyttar ditut, medan hans dotter ligger svårt sjuk på lasarettet i Kalmar. Mitt i allt dyker hans egen far upp. Han har drabbats av en stroke, och behöver hjälp i vardagen. Pappan var tidigare porrfilmsregissör. Studion brinner ner med två dödsoffer. 
 
Är det spöken från det förflutna? Eller rentav älvor? 
 
Som i de tidigare böckerna får läsaren utrymme att tolka och lägga in egna tankar, jag tycker att det är trevligt och gör det hela mer spännande, faktiskt. 
 
Dessutom är miljöerna helt otroligt beskrivna! 

2014: 8 – Efter alla år av saknad av Peter Robinson

Jag försöker verkligen komma på vilken som var den första Peter Robinson jag läste, men det var ett antal år sedan. Nu har jag lyckats med två på lika många dagar. 
 
 
Först och främst – Efter alla år av saknad. Den manlige huvudpersonen, kommissarie Alan Banks, har aldrig kommit över döden av sin barndomsvän Graham, vars kropp aldrig hittades. När han under en semester i Grekland läser i en engelsk tidning att hans kvarlevor upptäckts avbryter han sin resa och återvänder genast till England. 
 
Samtidigt anmäls försvinnandet av en något excentrisk tonårspojke, Luke. Banks upptäcker att samband och blir förstås fast besluten att få klarhet i situationen, med hjälp av kollegorna – främst Annie, med vilken han har en viss romantisk bakgrund. 
 
För att få lite klarhet återvänder han till sin och Grahams hemstad Peterborough där han kan träffa sin och Grahams familjer. 
 
Gränsen mellan förövare och offer börjar bli svagare…
 
Jättespännande thriller. Precis som jag förväntar mig av Robinson! 
 
 
 

Hej fina!

Åh, vad roligt det är att ni ökar så i antal, och att ni verkar gilla dikterna, till exempel. Jag blir jätteglad! 
 
Det har faktiskt kommit lite snö här, och solen strålar – så så länge det inte är halt på gatorna blir det promenad strax, innan tillbakafärd till Göteborg. Jag har en intervju på Hisingen imorgon förmiddag, så jag stannar och får skjuts då det är på ett väldigt opraktiskt ställe från västra stan. 
 
I wish you a happy läppstiftssöndag! 
 
 

2014: 7 – Spegeln sprack från kant till kant av Agatha Christie

 
Detta var den första Tant Agatha-roman jag läste – fick den i julklapp av Heidi när jag fyllde femton, tror jag att det var.
 
Som vanligt är det en pusseldeckare med väldigt få möjliga mördare – och jag kan ju säga att upplösningen är helt fantastiskt bra och otroligt oväntad. Miss Marple är så himla cool, särskilt när hon är tyken mot sin sällskapsdam, eller vad hon nu är för något. Jag tycker även jättemycket om hennes hushållerska, Cherry! 
 
Glad att jag fick denna av Heidi, hade det inte varit för det hade jag kanske inte blivit bekant med Tant Agatha! 

2014: 6 – Dear Maeve av Maeve Binchy

 
Detta är en samling av Maeve Binchys krönikor under åren som hon skrev för Irish Times. De behandlar ett väldigt brett spektrum av åsikter kan man lugnt säga! 
 
Det var inte en ”agony aunt”-spalt, men det kunde det lika gärna ha varit för boken är full av råd om alltifrån förhållanden till hur mycket pengar man ska lägga på en doppresent. 
 
Men det är roligt och bitskt och jag gillar krönikesamlingar, så. 

Dagens dikt: Dansa på min grav av Bo Kaspers Orkester

Jag älskar Bo Kaspers, men det finns ju inte en chans att man har hört allt de givit ut om man inte är hysteriskt fan. 
 
Denna hörde jag först ganska nyss – men den är så fantastiskt fin. 
 
==
 
Dom vill lära dig att krypa, att gå i takt.
Dom vill lära dig marschera, att stå givakt.
Stå på rad och klappa händer, för sakens bästa hålla med.
Lära dig hur vinden vänder, för sakens bästa gå på led.

Dom vill lära dig att ljuga, när det tar emot.
Lära dig bocka och att buga, för någon idiot.
Jag vill lära dig att dansa, om det någon gång blir av.
Om jag får nåt att säga till om, då skall du dansa på min grav.

Dom vill lära dig att tvivla, på det du tror.
Gå omkring och vara rädd för, din syster och din bror.
Jag vill lära dig att dansa, om det någon gång blir av.
Om jag får nåt att säga till om, då skall du dansa på min grav.

Då skall du dansa på min grav.

Då skall du dansa på min grav.

 
== 

2014: 5 – Kärleksbarnet – en historia om alkohol, bingo och brutna löften av Hillevi Wahl

 
Kärleksbarnet är boken som kommer före Hungerflickan, Hillevi Wahls delvis (mestadels, tror jag) berättelser om sin barn- och ungdom, Detta är en jättehemsk bok men den är väldigt viktig och intressant också. Irmeli berättar om uppväxten med sin mor, som är beroende av såväl alkohol som bingo.  
 
En bit som man inte kan låta bli att bli väldigt berörd av är när Irmelis mamma bränner hennes handflator på spisplattan för att hon ska akta sig för spisen. Allvarligt, hur kan man göra något sådant? 
 
Djupt berörande. Jag har läst den flera gånger och blir lika upprörd varje gång. 
 
Men du ska läsa den du också. 

2014: 4 – Spinnsidan av Marianne Cedervall

 
Detta är tredje boken om de något excentriska damerna Mirjam och Hervor (de tidigare är Svinhugg och Svartvintern). 
 
Jag älskar deras karaktärer, de är sådär underbart urflippade som jag tycker att tanter ska vara. 
 
De är i alla fall tillbaks i Kajpe Kviar efter Lapplandsäventyren häromsistens – men hur kan det egentligen hända så mycket konstigheter i en så liten bygd? Ingenting är som vanligt – och vad är det egentligen med de nya grannarna? Något är det som inte stämmer. 
 
Hervor får syn på något underligt i skogen – och ännu en gång har de två väninnorna något att ordna upp. 
 
Både rolig och spännande – så är det inte alltid!