Författare: Annzah

Dagens sägning

Sak min pappa sa till mig i eftermiddags: 
 
”Det känns så konstigt att gå i skor utan klackar!”
 
Först började jag fnissa, sedan förstod jag att han menade att han hade haft boots på sig innan snön kom – alltså sådana där herrboots med en halv centimeter i bakdelen för att få balans – men just då lät det väldigt roligt. 
 
Och jag förstår vad han menar. När det väl blir dags att ta på sig ballerinas på våren tror jag också att jag ska ramla baklänges. Men det lät väldigt kul just då. 

Dagens dikt: Dikt tillägnad våra barn av Barbro Lindgren

Barbro Lindgren är en av mina hjältinnor. För så många olika saker. Kolla bibliografin på länken nedan till exempel. 
 
Detta är en av dem. 
 
== 
 
Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp.
Låt oss växa vilda och få gå i knopp.
 
Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd.
Låt oss växa fria utan våld och död.
 
Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfallt.
Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt.
 
Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt.
Lyssna till oss vi är starka vi kan allt, ja vi kan allt!
 
 
==
 
Så fint. Och jag hoppas att alla föräldrar läser så mycket som möjligt av Barbro Lindgren för sina ongar för hon är verkligen otroligt bra. För alla åldrar. Och vuxna med. 

Bokgeografi – vecka 3

Idag fick jag nys om att Linda på enligt O driver ett veckoprojekt som kallas Bokgeografi. 
 
Jag kan naturligtvis inte motstå att vara med! Veckans land är Frankrike. 
 
 

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Frankrike eller är skriven av en författare med anknytning dit.

På gymnasiet tillhörde jag en speciell fransk sektion – vilket resulterade i en hel del franska. På gott och ont, ibland. Till exempel minns jag att vi höll på att få grav blodstörtning allihop när vi läste och såg bitar ur Den stora gruvstrejken av Émile Zola. 

Så, när Nana av just Zola dök upp på en av mina litteraturlistor på universitetet kände jag samma blodstörtning vara på väg. 

Men så fel jag hade! Jag älskade Nana och gör det fortfarande. Romanen handlar om Nana Coupeau, en gatflicka av låg rang, som arbetar sig upp till att bli en cocotte, eller courtesan, åt de högre klasserna. Det är slutet på 1800-talet – något tiotal år före Moulin Rouge öppnade. Det är varietéer och glamour, och romanen börjar just på Théâtre des Varietées, där Nana gör sitt första scenframträdande. Hon är femton år, hon har aldrig stått på en scen förut – men hela Paris pratar redan om henne… oj, vilken positiv överraskning jag fick! 

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Frankrike. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Precis som Linda är jag svag för Anna Gavalda, ännu en författare som jag är väldigt glad att Karin introducerat mig för. Jag har bara läst Tillsammans är man mindre ensam och Jag älskade honom men är alldeles överförtjust i språket, och sättet som man bara försvinner bort. På framsidan av Jag älskade honom sitter en kvinna på en gunga, och det är lite så jag känner när jag läser Gavalda. Jag gungar i språket! 

Måste även nämna Baudelaire. Jag vet inte om jag behöver motivera det, men den som inte har läst Ondskans blommor har ju något att se fram emot! Jag har faktiskt läst den på franska – på en dagtripp till Calais för tio år sedan ville jag gärna köpa en lite roligare souvenir, och då blev det den. 

Och Rimbaud, förstås. Har det funnits någon mer poetiskt begåvad femtonåring? 

Sartre är ju självskriven att nämna, likaså Camus, även om jag kanske tyvärr inte uppskattade dem lika mycket när jag var yngre som nu. 


3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Frankrike, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag skulle gärna vilja läsa Seducing Ingrid Bergman av Chris Berghalgh, som till stor del utspelar sig i Paris, strax efter la libération. 


4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Frankrike.

Jag vill förstås gärna berätta om att Amélie de Montmartre är en av världens bästa filmer, att Debussys musik är underbar och att Monets tavlor är det vackraste som finns på duk, typ. 

Att köpa FB-likes?

Vad tycker ni egentligen om fenomenet att köpa ”likes” på t.ex Facebook? 
 
Jag ska erkänna att jag kan förstå om nya företag, t.ex, gör det för att öka sitt cred. Det ser ju rätt tråkigt ut om någon går in på Facebooksidan som kanske finns med på visitkort, hemsida och så vidare, och det finns 8 likes. Det får på något sätt räknas till PR tänker jag – eller är det helt enkelt falsk marknadsföring? Det är en intressant fråga i dagens sociala medie-klimat. Jag vet större seriösa företag som gör precis så. Det är en relativt liten utgift att betala en femhundring för 500 likes, kan jag tänka. 
 
Privatpersoner däremot som ”köper” vänner eller followers på Twitter förstår jag inte alls – vad ska det vara bra för? 
 
Läs gärna mer på FBLikes.se och bilda en egen uppfattning! Eller köp själv om du vill öka din visibilitet på Facebook. 
 
 

Ett tillkännagivande…

…jag har lyckats med att pochera ett ägg! Utan hjälpmedel! Detta har aldrig tidigare hänt, mina pocherade ägg har alltid sett ut som aliens. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Det var dessutom ljuvligt gott! Ja, det är ju alla lyckade pocherade ägg egentligen. Jag kanske var lite försiktig och lät det ligga i någon halvminut för länge för det var inte riktigt så rinnigt som jag hade tänkt mig, men det spelar ingen roll för jag är så sjukt nöjd med mig själv. 
 
😉 

2014: 13 – Blind gudinna av Anne Holt

Ja ni. Faktumet att det tog tre dagar eller något att läsa klart denna säger nog en del om hur många gånger jag tänker läsa om denna. Just det. Nada. 
 
Jag vet inte riktigt, men jag hade svårt att få till spänningen i denna, ni vet sådär att man bara måste vända blad? I detta fallet var ”måste-vända-blad”-känskan mest för att jag ville bli färdig någon gång. 
 
I prologen hittar advokat Karen Borg en död man. Han är känd av polisen som tidigare som tung narkoman, och mordet får därmed inte så mycket uppmärksamhet – men i samma veva hittas en blodig man som erkänner att det är han som tagit narkomanen av daga. 
 
Strax efter hittas en suspekt advokat med ett kulhål genom näsan. 
 
Sedan är det mord och självmord och knark och jakt och advokater och fler advokater och häkten och poliser och… jag vet inte, till slut visste jag knappt vad jag läste. Kanske för att jag hela tiden läste innan läggdags? 
 
Hur som helst så blev jag aldrig riktigt förtjust – förutom i personerna. Jag gillar verkligen Hanne Wilhelmsen, jag gillar hennes sambo Cecilie, jag gillar hennes kollegor – de flesta i alla fall, och särskilt Billy T! – och miljöerna är väl beskrivna för oss som inte är så bevandrade i Oslo. 
 
Men – denna boken glömmer jag snabbt. Faktumet att jag fick slå upp Karen Borgs namn säger rätt mycket när jag faktiskt läste klart den för mindre än tolv timmar sedan… 
 
((Men typiskt nog råkade jag just klicka på fel recension och fick reda på framtida händelser som jag inte alls ville veta – men just nu vet jag inte om jag kommer att läsa så mycket mer den närmsta tiden – om än säkert framöver!)) 

Kaos, mästerkockar, bokpaket och planer

Jag har ett problem med Kaosutmaningen – jag har redan läst ett gäng i år som jag skulle kunna använda för att stryka över, men jag vet inte om jag vill vänta tills något annat dyker upp – det är ju trots allt bara den 15:e januari! 
 
Så jag tänker att jag stryker över som det passar och byter under året, om det skulle vara så. Det är väl rättvist? 
 
Upptäckte igår att jag har missat att Sveriges Mästerkock har börjat! Hur det nu har gått till, jag har ju liksom sett någon reklamfilm här och där och så, men… jag har ingen aning, det är faktiskt ett program som jag verkligen gillar – så jag var tvungen att se två avsnitt igår. Sedan var jag tvungen att läsa ut Anne Holt-boken jag var igång med. Trodde inte att jag skulle kunna somna eftersom jag sov så länge på förmiddagen, men det gick så bra så och jag sov till tjugo i elva. Score. 
 
Men nu har jag ett avsnitt kvar innan kvällens nya. Gött. 
 
Ska hem till mig i eftermiddag efter jobbsöket och se om jag kan tvätta, sedan har jag faktiskt en intervju imorgon förmiddag, och sedan ska jag träffa Rebecka på kvällen. Blir det ingen tvätt idag – vilket det förmodligen inte blir – får det väl bli på fredag kanske och sedan hit för att få sällskap till På spåret. Lunch med Maria + vovve på lördag på Villa Belparc, trevligt! 
 
Ooooh, och jag har ett bokpaket att hämta, med bland annat första Hungerspelen, Cirkeln, Kallentofts Vattenänglar, Jellicoe Road som det VERKLIGEN är på tiden att jag läser, och så boken om Thomas Quick av Hannes Råstam. Härligt!