Författare: Annzah

Öppet brev

Ni som har New Foundland-hund och har varit ute på promenad i ösregn. 
 
Det kan vara idé att undvika att den skakar av sig vätan alldeles vid oskyldig grannes ben. Eller i porten överhuvudtaget, det blev pöl av tilltaget. Det är tak utanför. Ta det gärna där.  
 
I och för sig berättigade det att jag fick ta på mig rosa mysbyxor redan innan kl 18. 
 
Mvh Genomblöt om benen, Göteborg
 
((Och ja, jag sa till fast på ett ganska mesigt sätt för jag är inte så mycket för att skälla (get it?) ut folk.)) 

50 bildbiblioteksfoton som ingen kommer att köpa…

 
Ni vet när man läseer veckotidningsreportage och så står det typ Bild: Shutterstock vid sidan om texten? Det är ju ett sådant där bildbiblioteket, som Getty och vad nu de andra heter. Nu har någon på Buzzfeed samlat ihop 50 bilder som aldrig kommer att sälja. Jag har skrattat så tårarna har sprutat. Synd då att jag är ute bland folk som kommer att tro att jag inte är riktigt klok. 
 
Fast #7 är ju egentligen inte så konstig om man skriver en artikel om hur man ska uppföra sig bland folk och att man ska undvika att skaka hand som en kall fisk. 

2014: 98 – Den farliga leken av Mari Jungstedt

Jag säger då det – detta kan vara den bästa Mari Jungstedt jag har läst. 
 
Nittonåriga Jenny från Gotland har arbetat som supermodell i ungefär ett år efter att ha blivit upptäckt under en lokal modelltävling när den kände fotografen som hon har ett förhållande med blir brutalt misshandlad när teamet är på en liten halvö utanför Gotland och gör ett reportage. Lite senare har agenturen en julfest där chefen Rikard också blir misshandlad – denna gång till döds. Han har gått till kontoret mitt i festen efter att ha fått ett SMS från fotografens telefon – men han ligger ju nedkyld och sövd på sjukhuset. Dessutom är SMS:et undertecknat av ingen annan än Jenny. 
 
Agnes är ett par år yngre än Jenny och ligger inlagd på ett behandlingshem för anorektiska flickor i Stockholm. Hennes mor och bror är döda och hennes far bor på Gotland där hon, precis som Jenny, är uppvuxen. Hon har arbetat med samma agentur som Jenny – men kraven blev för höga och hon blev svårt ätstörd och är fortfarande mycket sjuk. Hennes dagar går åt till att försöka gömma mat och smygmotionera… som att hoppa jämfota på toaletten. 
 
Knutas och Karin kopplas förstås in på Gotlandsmordet, och när kopplingen upptäckts samarbetar de med sina kollegor i Stockholm. Journalisten Johan är också på bollen – han har nu blivit placerad på Gotland och lever tillsammans med kärleken Emma. 
 
Det är spännande hela vägen igenom – och det tog lite tid innan jag kom på vem mördaren var – fast jag lyckades faktiskt någorlunda tidigt. Kanske jag börjar bli bättre på detta, efter min succé med Eldvittnet? 😉 
 
Jag är väldigt förtjust i Knutas och Karin. De är skickliga utan att vara övermänniskor som Joona Linna, och beskrivningarna av deras privatliv (likaså Johan och Emmas) är inte krystat intvingade såsom det ibland kan vara i deckarna. Jag glömmer aldrig beskrivningen av när Thomas öppnar en flaska fisksås i en av Liza Marklunds böcker. 
 
Så jag rekommenderar denna med hela mitt hjärta. Verkligt bra! Dessutom, en bonus, är det tydligt att researchen är grundligt gjord. Tacklistan inkluderar både modejournalister- och proffs, anorexivårdpersonal, journalister, poliser förstås, hotellpersonal… allt man kan tänka sig. Tio tummar! 

Bokgeografi – vecka 20 – Danmark

Veckans bokgeografiresa går till Danmark, som ju varit aktuellt de senaste dagarna med ESC. Jag tänker inte så mycket på Danmark vad gäller litteratur känner jag, så det är ett kul resmål. 
 
 
===
 
1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Danmark eller är skriven av en författare med anknytning dit. 
 
Okej. Nu räknar jag kallt med att ingen blir förvånad när jag säger Hamlet av William Shakespeare – jag är ju hopplös med honom. Det är den första hela pjäsen jag läste av honom och det var ett sådant äventyr att läsa den under handledning av en av Storbritanniens främste dramaprofessorer. Dessutom kommer väl världens mest kända teatercitat ur just Hamlet – ”Att vara eller inte vara”. 
 
Nu har jag aldrig tagit mig igenom hela Fröken Smillas känsla för snö av Peter Høeg, men jag har läst de första kapitlen ungefär 70 gånger och älskar beskrivningarna av Köpenhamn, för övrigt en stund jag gillar skarpt. 
 
2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Danmark. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
 
Jag funderade och funderade här – jag har tydligen inte så stor relation till Danmarks litteratur. Alls. Men så kom jag och tänka på en barndomsfavorit, nämligen Ole Lund Kirkegaard – pappan till Gummitarzan, Gusten Grodslukare, Hodjas flygande matta, Otto är en noshörning, Albert i Kalleby och ett gäng till som jag inte tror att jag läst. Absurda och hysteriskt roliga böcker, lite i stil med Barbro Lindgrens Loranga-böcker, med härliga illiustrationer och – inser jag nu som vuxen – definitivt djupare budskap. 
 
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Danmark, som du inte läst, men är nyfiken på.
 
Jag är mycket förtjust i Lena Sundström, och skulle väldigt gärna vilja läsa hennes Världens lyckligaste folk, som jag inte kände till förrän ganska nyligen. Jag skulle även vilja läsa något skönlitterärt av Hanne Vibeke Holst – jag läste hennes självbiografi Min mosters migrän och höll på att få just migrän av den då den var så seeeeg, men jag har Kronprinsessan stående i Hunnebo så kanske den kan bli ett sommarprojekt! 
 
4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Danmark. 
 
Barnprogrammet Mysteriet med det levande liket var en samproduktion mellan de tre skandinaviska länderna, men det utspelade sig just i Danmark. Det var nog det första lite sådär småruskiga jag såg på TV. 
 
Och så förstås – Skagenmålarna! Jag är djupt förälskad i målningarna av Anna och Michael Ancher, Søren och Marie Krøyer, Holger Drachmann och deras kollegor. Underbara! 
 
Dansk musik är nogt inte så jättestort i Sverige överhuvudtaget, men Kim Larsen / Gasolin är ju ett känt namn. Jag tycker att Vad gør vi nu lille du är jättefin, till exempel. 
 
 

2014: 97 – Sturemordet av Stieg Trenter

Oj, denna har jag glömt bort att skriva om upptäckte jag igår när jag började på en annan Trenter, trots att det var flera veckor sedan jag läste den! 
 
Inledningen är just sådär som jag älskar med de gamla deckarna. Harry Friberg vaknar på morgonen och åker till Sturebadet och badar turkiskt bad och bastu. Sedan är klockan halv tio och han beställer pilsner och smörgåsar till omklädningsrummet och somnar sedan. 
 
Inte riktigt så vi brukar göra idag kanske. 
 
Men såklart så sker ett brutalt mord där en man flyger genom glastaket… mannen visar sig vara högt uppsatt direktör för ett tjusigt bokförlag, och har dött drunkningsdöden – alltså inte genom fallet. 
 
Amatördeckaren Harry tillsammans med vännen och kriminalintendenten Vesper Jonsson, sätter genast fart med att försöka lösa fallet – som de dessutom upptäcker har vissa kopplingar till Sturemorden, som skedde exakt 400 år tidigare. Så småningom leder spåren fram till en mystisk fransman, och för att få ordning på detta får Harry lov att utöva en hobby – att äta middag med vackra unga flickor. 
 
Spännande och sådär trevligt. Inga mail, inga SMS, knappt telefonsamtal. Upplösningen är överraskande men logisk och det är helt enkelt en otroligt bra deckare. Som allt av makarna Trenter som jag har läst. 
 

Tematrio hos Lyrans Noblesser – släktkrönikor!

 

Förra veckans krigsskildringar missade jag, men jag blev glad åt veckans ämne hos Lyrans Noblesser – nämligen släktkrönikor. En typisk genre som jag tyckte var rätt tråkig när jag var yngre, men inte längre! 

 
 
 
 
 
 Joy Luck Club och Vilda Svanar är mycket kända som släktkrönikor från Kina – en som jag  aldrig hört talas om innan den dök upp på en litteraturlista är Köksgudens hustru av Amy Tan (som även skrev Joy Luck Club). Det är en underbar släktkrönika om främst kvinnor i nutidens USA och dåtidens Kina. Pearl Brandt är född i Amerika till en kinesisk mor och en kinesisk-amerikansk far. Hon bor i San José, jobbar som logoped och, är gift med den amerikanske Phil och har två döttrar med honom. Hon har mer eller mindre släppt sin kinesiska identitet. Till en dag då hennes mor Winnie Louie ringer och ber henne skicka döttrarna till en kusins förlovningsfest… men två dagar före festen dör en moster och Pearl åker till San Francisco för att vara med på begravningen. 
 
Efter att ha blivit tvungen att berätta för Winnie Louie att hon har MS (W L, inte Pearl) skiftar berättarrösten till Winnie, som berättar om sitt liv i Kina som övergiven, fosterbarn och i ett mardrömsäktenskap innan hon träffade Jimmy Louie på en dans och  kom till Amerika. Helt underbar historia och Tans språk är fantastiskt vackert. Jag förstår inte att jag inte läst om den på flera år, borde plocka fram den i eftermiddag. 
 
 
Man kanske kan diskutera om William Faulkner‘s Stormen och vreden är en veritabel släktkrönika, men jag vill nog gärna kalla den det även om den bara täcker trettio år. Det händer så ofantligt mycket med familjen Compson under den tiden att det blir en familjekrönika, i alla fall. 
 
Det är en väldigt komplex bok – jag hade tur som fick en utgåva med förklaringar i slutet för när fyra personer talar om varann och tiden fladdrar fram och tillbaka med varje berättare, blir man lätt rätt så yr i huvudet. Men – har man tillgång till nätet och kan kolla SparkNotes och CliffsNotes så är det inga problem utan en ren fröjd att läsa. 
 
Dessutom kände jag knappt till dden sydstatsgotiska stilen innan jag fick denna i händerna, och det är onekligen en väldigt intressant genre, full med hemskheter men spännande i sig. 
 
 
 
 
 

Nu blir detta lite fusk, för jag har ju faktiskt bara läst första boken, men jag känner på mig att Per Anders Fogelströms boksvit Staden (som inleds av Mina drömmars stad) är en alldeles utomordentligt bra släktkrönika som sträcker sig över hundra år. Jag tyckte första boken var helt exceptionell, och jag kan helt enkelt inte tänka mig något annat om resten. 

 
Berättelsen om Henning är så otroligt vackert skriven och så rörande på så många plan att jag bara vill sträckläsa resten i serien. Vilket jag kommer att göra så snart jag får möjlighet, tro mig! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dagens dikt: Dream land av Christina Georgina Rossetti

==
 
Where sunless rivers weep
Their waves into the deep,
She sleeps a charmed sleep:
Awake her not.
Led by a single star,
She came from very far
To seek where shadows are
Her pleasant lot.

She left the rosy morn,
She left the fields of corn,
For twilight cold and lorn
And water springs.
Through sleep, as through a veil,
She sees the sky look pale,
And hears the nightingale
That sadly sings.

 

Rest, rest, a perfect rest
Shed over brow and breast;
Her face is toward the west,
The purple land.
She cannot see the grain
Ripening on hill and plain;
She cannot feel the rain
Upon her hand.

Rest, rest, for evermore
Upon a mossy shore;
Rest, rest at the heart’s core
Till time shall cease:
Sleep that no pain shall wake;
Night that no morn shall break
Till joy shall overtake
Her perfect peace. 

 
 
== 

Bloggutmaning 365: 132 – Dålig förlorare?

Veckans tema i Liies bloggutmaning är SPEL. 
 
132. Är du en dålig förlorare?
 
Nej, jag är verkligen inte det. Och jag är för det mesta en god vinnare också. Jag har varit utsatt för många dåliga förlorare i mina dagar (när jag slog T i bowling och TP samma vecka pratade han inte med mig på flera dagar, otroligt komiskt) så jag försöker att inte vara sån. De är rätt tråkiga.