Författare: Annzah

Tvättstugemorgon

 
Det blev tidig uppstigning idag i och med tvättstugetid, men jag vaknade långt före klockan ändå. Det är något här jag blir allergisk mot, jag var uppe och käkade allergimedicin halv fyra imorse, så nu tvättar jag både täcke och kuddar förutom lakanen med skonsamt och oparfymerat tvättmedel, så får vi väl se om det blir bättre inatt! 
 
Lyssnar på Ring så spelar vi och har det riktigt skönt här. Upptäckte att jag delar tvättstuga med avsändaren till denna lappen, som jag hittade i porten i januari 2012: 
 
 
…så ja, hon kom väl in igen då 😉 Jag ska träffa Mrs E utanför Röhsska 11:45 och gå på Jane Austen-evenemanget som jag skrev om igår, ska bli supertrevligt! Har ett par ärenden att göra på stan också så det passar fint. Sedan får det nog bli en tvättid till ikväll, lakan och sängkläder tar upp mycket plats i maskinerna och jag kan inte hålla på och torka ända till 12 eftersom jag ska iväg. 
 
Jag åkte ner till Lidl vid Heden igår för att handla min goda plockmat och det är faktiskt inte klokt vad man får för ett par hundralappar där. Jag köpte mjölk, smör, Bregott, grapefruktsjuice, tomater, två trevliga ostar, två paket chorizoskivor, kallrökt skinka, milanosalami, turkisk yoghurt, oliver, färsk pasta, praliner (som jag glömde äta), bröd… ja, ni förstår. Och det gick inte ens på trehundra kronor.
 
Sedan var jag på Ica också och handlade tvättmedel, sköljmedel (ja, jag vet, förlåt) och lite grejer till frysen – och de har fått in dumplings! Då vet vi vad jag ska äta i höst, alltså 😉 Gud, vad glad jag blev åt det. Perfekt snabb och halvnyttig mat till vardagskvällar. 
 
Önskar er en strålande lördag! Om det är någon annan medlem av #boblmaf som är intresserad av evenemanget så kom med du också! 

2016: 264 – När klockan slår fem av Denise Rudberg

Jag pratar alltid om Denise Rudbergs ojämnhet när jag skriver om hennes böcker, men nu tycker jag att jag har gjort det tillräckligt. Ni kan läsa här om ni absolut vill 😉  
 
Elegant Crime-serien tycker jag ju verkligen om, och detta är alltså femte boken. Titeln känns krystad, tyvärr, för det är inga klockor som slår fem någonstans här – men har man sig i leken gett och titulerar böckerna i en serie utefter ett tema så får man ju vara så god och fortsätta. 
 
Min favoritsak med serien är nog att det är en medelålders kvinna som är huvudperson – Marianne Jidhoff, åklagarsekreterare och änka. Hon ingår alltså i en särskild utredningsgrupp vid Stockholmspolisen tillsammans med poliserna Torsten och Augustin och åklagaren Alexandra Baranski – det finns en handfull andra karaktärer också, teknikern Pia, åklagaren Irene (som är den värsta antagonisten) och Lillemor, Mariannes väninna. 
 
En serie våldtäkter sker på Östermalm, och man finner snart paralleller till liknande olösta fall i Lund tjugo år tidigare. Är det samma förövare? Eller kan det vara en copy cat? Gärningsmannen tar sig in i kvinnors lägenheter och överraskar dem när de är ensamma. Han klipper av dem håret, och förmanar dem alltid att ligga kvar och räkna till tusen efter att han har gått. 
 
En av kvinnorna som utsattes för honom då för längesen är Augustins nya flickvän, som lever under hög säskerhet i sitt hem och knappt vågar gå utanför dörren. En annan är dotter till en välrenommerad kommissarie i Skåne som numer är pensionerad, men som kommer upp till Stockholm för att delta i utredningen så gott det går. Just denna unga kvinnan blir nämligen mördad… 
 
Parallellt med utredningen kämpar Marianne med sin relation till den härlige Claude och hans betydligt mindre härliga hund, hon åker på jaktkalas i Sörmland med honom och hunden och tar Lillemor med sig, Torsten och Pia vet inte vad de ska göra med sin relation och ja, det är lite rörigt. Men – jag gillar ändå att läsa om de personliga delarna också, det där Östermalmslivet är så långt ifrån min värld att det är inte klokt. Mycket fascinerande. 
 
Upplösningen är lagom förvånande om än inte helt och hållet, och jag tyckte att det var spännande hela vägen. Och ja, jag tittade ett par extra gånger under sängen och låste dubbla lås på ytterdörren… det är riktigt ruggigt att tänka sig att någon skulle ta sig in när man inte är hemma. Nu bor jag på nionde våningen och det är säkert 200 lägenheter som kan se fasaden på mitt hus och nog skulle reagera om någon klättrade, men ändå…! 😉 

2016: 263 – That summer av Sarah Dessen

           

   

 

Jag skrev tidigt i somras att jag äntligen skulle läsa Sarah Dessen på semestern, och när jag hade sisådär 40 timmar kvar blev det äntligen av att jag slog upp hennes första bok, That summer, från 1996! 

Huvudperson är Haven, som är femton år och har sommarlov. Det är en omtumlande sommar – den startar med att hennes pappa gifter om sig med en yngre kvinna, och ska avslutas med att hennes syster Ashley gifter sig. Samtidigt verkar hennes bästa kompis ha gått igenom en personlighetsförändring när hon varit bortrest på läger, och den enda av systerns pojkvänner hon någonsin gillat, Sumner Lee, kommer tillbaka till staden. Vad Haven själv håller på med är hon inte riktigt säker på, men hon orkar inte med allt detta drama. 

Hon jobbar med att sälja barnskor i gallerian och en dag, när det blir drama även där, rymmer hon sin väg. Det blir bara för mycket! 

Det är en fin roman och jag kan känna igen mig i den där vilsna tonårskänslan, man vet inte om man är barn eller vuxen och har väl fullt upp med sig själv utan att det ska bli en massa drama överallt runtomkring också. Jag rymde visserligen aldrig hemifrån och har ett stabilt familjeliv i grunden, men jag kan ändå identifiera mig med det där att inte riktigt veta sin plats. 

Detta är den av Dessens böcker som har näst lägst betyg på Goodreads, och så är det ju ibland med debutromaner. Jag tycker inte att denna är fantastisk, men den är trevlig och tänkvärd och jag ser fram emot att läsa mer av författaren. Mycket mer! 

Bienvenue, vendredi!

 
Det är fredag! Och den är välkommen, vill jag lova. Det är roligt att börja jobba igen efter semestern, men det är mycket intryck hela tiden och man måste ha hjärnan vässad betydligt mer än man behöver när man är ledig… så ja, jag är trött! Och det har dessutom varit svårt att sova ordentligt i veckan, antagligen för att jag är omedvetet rädd för att försova mig…! 
 
Idag ska elektrikern komma till mig och fixa det sista i köket, så himla skönt! Det ska bli riktigt roligt att gå och handla ikväll och få lite mat i kyl och frys. Kaffemaskinen ligger i resväskan 😉 
 
Imorgon bitti ska jag tvätta mellan 8 och 11 – det stod mellan då eller 17-20, men precis när jag stod och försökte bestämma mig sade Angela Kovacs ”lördagsmorgonen” i Välkommen hem på Storytel, så det fick bli morgonen. Lika gott att komma igång, ju. 
 
Imorgon eftermiddag är det Jane Austen Tea Party på Röhsska Muséet och det ska jag försöka gå på! Det var Mrs E som gjorde mig uppmärksam på evenemanget, så kanske får jag se henne där också! Någon annan som planerar att gå dit? 
 
Annars är en stor del av #boblmaf på Crimetime Gotland och jag är naturligtvis vansinnigt avundsjuk, men ändå ganska nöjd med att få följa dem alla på sociala medier! På tal om Crimetime så var Mats Strandberg med i nya programmet Årets Retro igår kväll, och så även ikväll – det var riktigt bra så passa på att kolla!