Belgravia av Julian Fellowes

 

 
Detta var en bokcirkelbok som jag aldrig hade plockat upp om det inte hade varit en sådan. Jag har aldrig sett ett helt avsnitt av Downton Abbey och jag är inget större fan av kostymdrama i stort… ni vet. Och det var inte helt lätt läsning heller, jag tycker att det blir så mycket transportsträcka. Men så, natten till dagen då vi skulle diskutera den, vaknade jag 03:30 och tänkte att tja, jag kan ju se om jag antingen läser ut den eller somnar av den. Det blev det första alternativet och ja, jag fastnade faktiskt till slut. 
 
Boken tar avstamp i Bryssel, samma kväll som slaget vid Waterloo tar sin början. Därefter tar vi ett kliv på tjugofem år framåt i tiden och befinner oss, just det, i Belgravia – de tjusiga kvarteren i sydvästra London som fortfarande är mycket välbärgade, även om de nu är uppblandade med kedjerestauranger och förvirrade turister på väg till Victoria Coach Station och/eller Gatwick Airport. 
 
Vi följer ett par familjer som knappt känner varann men som bär på en gemensam hemlighet. Nu visar det sig finnas en annan hemlighet också som inte uppdagas förrän alldeles i slutet och det känns ju lite segt. Hade vi som läsare känt till det som den omniscienta berättaren vet lite tidigare hade det blivit lite mer fart i det hela. Nu är det lätt underhållning som jag önskar att jag hade kunnat se som tv-serie istället på grund av alla dessa namn. Det räcker inte med ett för- och efternamn, utan det ska till lite adelstitlar med olika beteckningar och ibland är någon mrs och ibland lady och det hade varit så mycket enklare med ett utseende att hänga upp sig på. 
 
Hur som helst – helt okej men alldeles för lång och detta är fortfarande inte riktigt min genre. Dock har den fått mig att vilja se Downton Abbey någon gång… 
 

 
Andra som har skrivit om boken: Beas bokhylla, Johannas deckarhörna, What you readin?
 
Boken finns att köpa till exempel här eller här! Jag läste den på engelska från Amazon Kindle Store. 

Smakebit på söndag, 2 april 2017 – 365 dagar, utdrag ur kända och okända dagböcker av Emelie Perland och Anders Bergman (red)

 
Efter ett par mycket gråa och fuktiga dagar i Göteborg skiner solen idag! Får se till att komma ut en sväng innan hockeyn i eftermiddag, men är lite långsam i starten idag trots tidigt uppvaknande. Läste ut en bok och började läsa i denna, 365 dagar: Utdrag ur kända och okända dagböcker i redaktion av Emelie Perland och Anders Bergman. Jag har bara läst januari och februari ännu men har redan stiftat bekantskap med allt ifrån Cicero till Eva Braun, Wittgenstein till Byron, Plath till Fritiof Nansen. Otroligt intressant! 
 
Dagens primära utdrag är av Henry David Thoreau, 6 januari 1858:  
 
 
 
 
”Jag upplevde ett visst mått av upprymdhet, som inte gick att bli kvitt, bara genom att vandra genom Dennis kärr på andra sidan järnvägen där det växer rikligt med kornell. Jag får intrycket att det är den busken som ger mest frukt här i trakten, och jag kunde inte låta bli att bryta och ta med några granna kvistar hem. 
 
Ändå kände jag mig en smula billig som fick nöja mig med torra kornellbär. Få tecken på vare sig Gud eller människa uppenbarade sig just då, och livet kändes inte så rikt och inbjudande som det borde vara, när min uppmärksamhet fångades av en snöflinga på rockärmen. Den var perfekt, kristallisk, stjärnformad, med sex strålar, som ett platt hjul med sex ekrar men ekrarna var fulländade små granar som arrangerats kring ett centralt glitter. Det här lilla föremålet, tillsammans med många kamrater, låg på min ärm utan att smälta, så perfekta och vackra, och påmindre mig om att Naturen ännu inte har mist sin ursprungliga kraft, så varför skulle en människa känna sig nedslagen? Det här var i eftermiddags, och det har fortfarande inte slutat snöa (klockan 10 på kvällen). Det regnar och snöar ädelstenar på oss. Jag måste tillstå attjag kände mig uppmuntrad, för jag hade börjat tro att Naturen var fattig och snål men nu blev jag övertygad om att hennes skapelser var lika utsökta som alltid. En sådan värld vi lever i!” 
 
Ur 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker av Emelie Perland och Anders Bergman (red.), Historiska Media: 2015 
 
 
Titta in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar! 
 
 

En liten bit ur Brott och straff

 
Jag bara måste dela med mig av detta oerhörda stycke: 
 
”Hans ansikte, som var mycket fräscht och rentav vackert, verkade trots allt yngre än en fyrtiofemårings. Som två kotletter inramade de mörka polisongerna detta ansikte; de satt där, mycket välansade och täta, ovanför en blank, ljus, välrakad haka. Inte ens håret, som för övrigt var lätt grånat och som blivit lagt och ondulerat hos frisören, gjorde det där löjliga eller komiska intrycket som ondulerat hår brukar då det oundvikligen får den ondulerade att se ut som en tysk som skall ingå i det äkta ståndet.” 
Fantastiskt! 

Tematrio: Tid i titeln

 
Jag har inte hängt på tematrion på några veckor pga fullt upp, men det är ju så trevligt så jag ska försöka skärpa mig. Denna veckan ber Lyran: Berätta om tre romaner vars titel innehåller något som anspelar på tid! 
 
Jag har valt tre böcker som jag har läst under det senaste året, och som alla har titlar som anspelar på en favorittidpunkt på dygnet som jag sällan upplever i vaket tillstånd, trots att jag egentligen är något av en nattuggla. Numera sover jag på nätterna 😉 
 
                                

       

 
 
 
 
 
Som stjärnor i natten av Jennifer Niven tog mig med storm när jag läste den i somras. Fantastiskt fin ungdomsbok. 
 
Vita nätter är andra boken i Ann Cleeves första Shetlandskvartett, om polisen Jimmy Perez. Älskar miljöerna och mordhistorian i denna var riktigt nagelbitig. 
 
In the all-night café – a memoir of Belle and Sebastian’s formative year av Stuart David är förstås något av en nördtitel – är man inte ett B&S-fan kanske man inte har något jättestort utbyte av den. Men – man kan även läsa den som en berättelse om hur det är att vara arbetslös, kämpande musiker boende i olika kollektiv i Glasgow under tidigt nittiotal, och om hur ett band blir till. Helt underbar var den i alla fall! 

Quinoasallad med jordgubbar och fetaost

 
Fick chansen att testa Zetas nya gryner i samarbete med Buzzador. En ost slängde de med också! En väninna berättade häromdagen om en sallad hon brukar göra med bulgur, jordgubbar och fetaost och jag adapterade det lite, tillsatte pocherad kyckling och svarta oliver och toppade det hela med vit balsamvinäger och mycket svartpeppar. 
 
 

Riktigt gott! Nog låter det lite underligt, men det är en fantastisk blandning av smaker! 

 
Skålen är ny också. TGR hade pastaskålar för 30:-, och jag har uppenbarligen problem med att motstå porslin. En rosa, en blå och en grön! 💖💙💚 

Ha de’ gott av Glenn Hysén

 

 
Det går inte riktigt att recensera en bok som denna. Tyvärr. Men jag kan säga att jag har skrattat så att jag har stått dubbelvikt över köksbänken medan jag lyssnade, vilket annars bara händer till My dad wrote a porno. 
 
Visst hjälper det om du 
 
a) inte har någon aversion mot Göteborg, dess humor, goa gubbar och ordvitsar
b) gillar fotboll, åtminstone lite grann
c) kan ha överseende med att det inte är nobelprismaterial (fast jag hoppas!) du kommer att få i öronen, utan ren och skär humor uppblandat med ganska känslosamma bitar, som på sätt och vis skämtas bort men som ändå är ganska tydligt närvarande – som kärleken till barnen och vännerna. 
 
Jag älskade det här och rekommenderar varmt. Men ha humor för all del. 
 
Jag hittar inga andra recensioner direkt, men jag kan ju passa på och länka till Glenns Twitterkonto som spelar en stor del i boken. Den kan man köpa här eller här, eller lyssna eller läsa på t.ex Storytel eller Nextory.  
 
 

Summer Karlsson av Johanna Nilsson

 

 
Berättelsen om Summer Karlsson är min första Storytel Original-bok – den finns i tio delar som ljudbok eller e-bok. Jag började lyssna eftersom det känns sympatiskt med korta avsnitt, men insåg att jag inte fixar att lyssna på Julia Dufvenius – i alla fall inte när hon försöker prata bruten svenska. Så jag övergick till e-böckerna och det gick bra det med. 
 
Det är en ganska fin berättelse som verkligen är en salig röra av allt möjligt. Djup sorg, sjukdom, dråpliga situationer, kärlek, vänskap… ja, det mesta. 
 
Summer Karlsson har just blivit föräldralös. Hennes pappa drog när hon var tonåring, och hennes mamma har just gått bort efter att ha curlat Summer så till den milda grad att hon är överviktig på gränsen till konstant sängliggande (dock tycker jag inte att kiloantalet i texten, för att inte tala om omslaget, talar för en kvinna som är så tjock att hon inte kan tvätta sig själv). Hon är dessutom ganska tungt beroende av Stesolid som hennes kriminella läkare skriver ut åt henne. 
 
Summer sätter in två annonser i lokaltidningen. En där hon erbjuder sina tjänster som privatdetektiv, en där hon söker en inneboende assistent. Hon får svar på båda, av två vilt skilda personer, och så är berättelsen igång. 
 
Som sagt, det finns mycket att hämta här och vissa bitar är riktigt bra. Andra känns mest som utfyllnad och ibland blir det liksom lite väl tokigt. Men ja, ganska underhållande och om du orkar med Dufvenius så är ju formatet jättetrevligt just som ljudboksföljetong. 
 
 
Boken finns endast på Storytel, här.