Smakebit på søndag, 6 december 2020 – Smoke and mirrors av Elly Griffiths

Det var inte medvetet att även denna veckas Smakebit skulle komma ur en Elly Griffiths-bok, men jag har plötsligt blivit förtjust i inbundna böcker och beställde därför andra boken i Stephens & Mephisto-serien på biblioteket (tillsammans med ännu en fristående av Peter James, som visade sig vara en veritabel tegelsten så det är tur att dessa inte ska tillbaka förrän i mellandagarna…!) – Smoke and Mirrors. Jag gillade tonen och miljön i den första, The Zig Zag Girl, så det blir roligt att återse polisen Edgar Stephens och magikern Max Mephisto igen.

Smakebiten kommer från kapitel två. Max Mephisto har engagerats till att spela i en pantomime (den brittiska versionen är musikteater baserad på klassiska sagor som brukar spelas kring jul) av Aladdin på Brighton Palace Pier Theatre, det är november och det snöar på sydkusten.

• 

• 

Max Mephisto hated snow. But then he liked to say that he hated all weather. He was happiest indoors, in a bar or a club or, best of all, in a theatre. When he dreamt of leaving the business (which was quite often these days) he knew that what he would miss most would not be the applause or the satisfaction of a neatly executed trick but that particular backstage smell – greasepaint and Calor gas and musty costumes – the same the world over. In a theatre the outside world didn’t matter. Rain or shine, it was always night-time in a theatre. But this winter it was hard to ignore the weather, and cold was what Max hated most. He wondered if this was a legacy from his long-dead Italian mother. Surely he was made for sun and fast cars and drinking Campari in roadside cafés, not for slogging through grey slush in his best shoes, sleeping with his overcoat on and, when he woke in the night, seeing his breath vaporising around him like the ectoplasm in Mamie Gordon’s fake medium act.

Ur Smoke and Mirrors av Elly Griffiths, Quercus: 2015

Jag avskyr också slask, och har också sovit med kanske inte kappan på men flera lager kläder för att fightas mot den brittiska, blöta, iskalla vintern. Man fryser mer där vid noll grader än i Göteborg vid -15, och då har vi ändå också blött kustklimat. Brrr! Men tanken på doften bakom scenen på en teater är på något vis väldigt lockande.

Göteborg är vått och grått även idag, men vi får skapa adventsstämning genom att färdigställa pepparkakshuset som påbörjades igår (det har lila belysning inifrån, en tänd snölykta, grodor på taket och Paul McCartney på en enhörning som husets herre) och äta saffransgifflar!

Fler Smakebitar finns denna veckan hos Astrid Terese. Ha en fortsatt fin söndag!