Rodham av Curtis Sittenfeld

Litterära fantasier tilltalar mig i allmänhet, och litterära fantasier som handlar om intressanta personer tilltalar mig i synnerhet. Särskilt, förstås, om de är skrivna av författare jag gillar – så förväntningarna var skyhöga på denna. Hillary Rodham Clinton har fascinerat mig så länge hon funnits på min radar, och även om jag inte läst så mycket av Sittenfeld som jag hade önskat så (ännu!) gillar jag henne skarpt. 

 

1971 var Hillary Rodham en lovande juridikstudent på Yale. Hon är omskriven efter att ha hållit tal på sitt första college, Wellesley, studentaktivist, feminist och full av planer. Hon träffar charmören från södern, Bill Clinton, och det säger sannerligen klick emellan dem, nästan på en gång. Clinton planerar redan sin politiska karriär, och de två hittar sina likar i varandra. 

 

I verkligheten, som vi vet, tackade Hillary till slut ja till Bills frieri, flyttade med honom till Arkansas och blev rikets första dam. I Sittenfelds text tackar hon nej, lämnar Arkansas och väljer sin egen politiska väg. Vi följer henne här genom fyra decennier av politik (inte så intressant, ärligt talat) och privatliv (riktigt intressant). Hon och Bill träffas flera gånger genom åren, var och en med nya erfarenheter i bagaget, och även om berättelsen är upphängd på verkliga händelser är det mycket som inte följer vår samtidshistoria. 

 

Jag är inte galen i de längre politiska utläggningarna, eftersom det inte intresserar mig sådär värst, och jag hade kunnat klara mig utan somliga mer intima skildringar också – men, och detta har jag sett flera nämna, för första gången förstår jag varför Clinton var en sådan hit med kvinnorna. Om han var hälften så charmig och intressant som han framställs här så är det plötsligt trovärdigt. 

 

Men trots dessa invändningar så är detta en fullpoängare för mig. Jag blev verkligen golvad, på ett sätt som inte händer så ofta. Jätteintressant. (Och ja – nu ska jag snart läsa American Wife.)