Döden i Venedig av Thomas Mann

Gustav von Aschenbach är en hyllad tysk författare, han har gott om både pengar, ära och berömmelse. Men han är ensam. Hustrun är död och dottern har flyttat långt bort. von Aschenbach känner sig gammal och blasé och trött på det mesta och beslutar sig för att lämna München och åka söderut. Ett mildare klimat och Venedigs skönhet borde få fart på honom och lätta skrivkrampen. 
 
Han förälskar sig i en ung polsk pojke som är på semester med sin familj, och trots att von Aschenbach aldrig kommer honom nära eller ens pratar med honom löper känslorna amok. Passionen tar över, och von Aschenbach förföljer den unge Tadzio överallt – men tar aldrig kontakt. 
 
Samtidigt som passionen tar över von Aschenbach tar koleran över Venedig. Staden löses upp på samma sätt som von Aschenbachs personlighet bleknar. 
 
Språket är helt fantastiskt, men jag tycker nog att berättelsen är lite… tunn. Jag blev inte så medryckt av den som jag hade hoppats på, men jag blev lite sugen på att se filmen. Kul att ha läst Mann, i alla fall, för chansen eller risken att jag tar mig an Buddenbrooks känns ganska liten. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s