
Om det var svårt att hålla ordning på gubbarna i Vår sång blir stum så är det ingenting mot att hålla reda på alla damer i Att vara kvinna. Pust!
Kvinnoklubben har sin årliga kongress på Blacksta gård i närheten av Skoga. Här träffas massor av yrkeskvinnor från alla delar av landet (men bara somliga får sin dialekt representerad i ljudboken ;-)). Camilla Martin, Christer Wijks operasångerska till hustru, är en av deltagarna och när en av de femtio kvinnorna hittas mördad är det förstås Christer som kallas till platsen.
Allt verkar totalt ologiskt och Wijk sliter sitt hår för att komma underfund med vad som egentligen hänt. Det är intressant och känns hyfsat modernt för att ha kommit ut för nästan sextio år sedan, för nog slåss många yrkeskvinnor med samma problem som Langs Kvinnoklubb gör. Men som sagt. Lite stökigt.
En tanke på “Att vara kvinna av Maria Lang”