Alex Marwood är pseudonym för Serena Mackesy, vars texter jag läste flitigt och beundrande i The Independent under mina år i London. Jag föll pladask för hennes Onda flickor och likaså den riktigt, riktigt ruggiga Granne med döden. Den mörkaste hemligheten imponerade kanske inte riktigt lika starkt på mig som de tidigare, men jag lade ändå inköpsförslag på denna på biblioteket så fort jag fick nys om att den var på väg, och snart kom den, mycket riktigt! Det är ju nästan bara när det kommer nya brittiska deckare som jag läser inbundna böcker, och det är nästan bara då det är värt besväret och eventuella skador på näsryggen pga tappad bok i ansiktet.
Och ja – nu känner jag igen Marwood!
The Poison Garden är berättelsen om Romy, som vid 22 års ålder hittats som ensam vuxen överlevare bland massor av döda medlemmar i den domedagssekt som hon vuxit upp i. Hon är helt ovan vid det ”verkliga livet”, hon är ensam i världen och till råga på allt – gravid. Det visar sig finnas familjemedlemmar, både överlevande yngre syskon och en moster Sarah, som går med på att ta hand om barnen. Men Romy har fått en lägenhet genom det sociala och ska klara sig själv i Hounslow. Men är det förflutna verkligen över?
Berättelsen har olika perspektiv, och olika tidsramar. Det är skrämmande och fascinerande att läsa om hur domedagssekten fungerade och hur medlemmarna utbildades och tränades, och det är väldigt intressant att fundera över hur man fungerar som människa efter att ha varit med om något sådant. Och, i Sarahs fall, hur man hanterar att ta hand om barn som aldrig fått vara barn.
Riktigt bra, läskigt och med en konstant, krypande spänning.
Stories from the city, stories from the sea 