Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson

Jag brukar vara så noga med att läsa böcker i rätt ordning, och jag har haft denna hemma från biblioteket tidigare, men hann inte läsa den innan lånetiden gick ut. Så fick jag nys om Punkpoet med svensk brytning, och Belletrist Publishing var vänliga nog att skicka ett rec-ex – och jag älskade den. Och förstod ganska snabbt att Punkindustriell hårdrockare med attityd är boken som föregår Punkpoet! 

 

Jag nämnde detta på instagram, och författaren själv kommenterade att hon ansträngt sig för att de skulle funka att läsa oberoende av varandra, och det gjorde de också. Så ingen skada skedd där. 

 

I Punkpoet flyttar ju Amanda till Brighton, till vännen Kim, då hon har tröttnat på Nässjö och jobbet på posten och samma gamla krog. Och det är där, fast några år tidigare, som vi möter henne i Punkindustriell hårdrockare med attityd. Boken börjar när Amanda börjar gymnasiet – exakt samtidigt som jag själv började gymnasiet faktiskt, vilket alltid är kul – och vi följer henne genom årstiderna. 

 

Det enda sättet att hitta sig själv, sin identitet och den man känner sig bekväm med, är förstås att bryta sig loss. Man kan revoltera, eller anpassa sig. Och i revolten är det alltför lätt att fastna i destruktiva spår – man vill liksom revoltera för att kunna vara som alla andra. Likformigheten följer även revolten. Det är dags för Amanda att ta sig an livet – hur skrämmande och farligt det än kan te sig. Ibland är det ganska fantastiskt också, men som bekant är underbart kort och det kommer ständigt nya hinder. 

 

För något – vad det nu än må vara – måste hända. 

 

Jag älskade att läsa om Amanda som tonåring, hon är en fantastisk karaktär som jag inte alltid förstår mig på men som jag alltid har varma känslor för. 

 

Tyvärr är boken slutsåld hos förlaget, men den bör finnas på biblioteket. Missa inte – men läs gärna i rätt ordning. Om du vill, alltså. Det går annars bra ändå 😉