
Åh, äntligen kom den nya Maunsbach! Jag fick ett recensionsex av Brombergs redan i augusti, men eftersom recensionsdatum är först idag försökte jag vänta med att läsa, eftersom jag visste att det skulle gå fort när jag väl var igång. Till slut, när jag upptäckte att det skulle funka att gå på seminariet med Maunsbach, Ellen Strömberg och Peppe Öhman på Bokmässan, så läste jag ändå. Och visst var det sträckläsning, ännu en gång. Jag läste ju Bara ha roligt under en enda eftermiddag, efter att ha fått tipset av Nord & Francke på förmiddagen. Good times!
Någon som inte har så mycket good times är huvudpersonen Margit. Hon jobbar som socionom på biståndsenheten i Malmö, och är så trött på alltihop. Hon är även trött på sitt förhållande med Andreas, som är så tråkig att klockorna stannar.
För att sätta lite på fart på livet bestämmer hon sig, mer eller mindre medvetet, för att det är dags att vara otrogen. Hon träffar Karl på en av de mer avancerade dejtingsajterna, och reser till Stockholm för att träffa honom (under förevänding att hon ska på facklig utbildning med jobbet). Men det blir inte riktigt som hon tänkt sig – inte alls, faktiskt. Och väl hemma i Malmö igen faller tryggheten – som hon på sätt och vis alltid önskat men samtidigt vill stöta ifrån sig – samman. Vad ska hon göra nu?
Jag blir helt vansinnig när jag läser – på nästan varenda person som förekommer. Det är skickligt, tycker jag, att skriva en bok som är så flytande och läsbar men full av folk som helt enkelt är dumma i huvudet. Det blir som en uppgörelse med att nöja sig med tryggheten, och att ta itu med relationer som inte ger något.
Mycket träffsäkert, väldigt roligt, ibland motbjudande, alltid stilsäkert. Jag gillade massor!
En tanke på “Hit, men inte längre av Maria Maunsbach”