Jag läser ”egentligen” inte speciellt mycket feelgood, men denna sommar har det känts helt rätt. Lucy Diamond har funnits på min radar ett tag, men det är först nu som jag bestämt mig för att läsa henne – och det blev faktiskt två titlar denna sommaren, även Strandcaféet slank ner lite längre fram.
Jag älskar Brighton, försökte passa på att åka dit så ofta det gick när jag bodde i London och har varit där ett par gånger sedan jag flyttade hem också, en gång för att besöka en vän och så förra våren när Breakfast Book Clubs årliga resa gick just dit. Det är en underbar stad! Jag vill gärna åka dit igen – och blev förstås ännu mer sugen när jag läste denna.
Vi träffar fyra kvinnor, som alla hyr lägenheter i samma hus. Det är Rosa, som har lämnat sin sprakade karriär i London för att äntligen jobba med det hon brinner för – mat. Även om det råkar vara på en restaurang med en despot till kökschef – hon får i alla fall göra det hon älskar! Tills en tonåring som hon plötsligt får ansvar för får henne att tänka ett steg längre.
Det är Charlotte, som har drabbats av en oerhörd sorg, och flyttar till Brighton för att börja om på ny kula, men egentligen vill hon bara sitta inne i sin lägenhet. Som tur är finns Margot, den äldre kvinnan på översta våningen, som har helt andra planer för henne.
Och så Georgie, som flyttar ner från Yorkshire tillsammans med sin pojkvän, som fått ett toppjobb i stan. Själv tänker hon göra succé som journalist, men det visar sig vara lättare sagt än gjort.
Kvinnornas öden flätas samman på ett väl sammansatt sätt, och det blir en riktigt fin roman av det. Det är känslosamt och varmt, fullt av vänskap och systerskap – jag tyckte mycket om Lucy Diamonds roman. Den finns att köpa här eller här – och passar även för den som ”inte läser feelgood”.
Stories from the city, stories from the sea 
trevlig avkoppling i rätt miljö, vi gjorde kort visit i Brighton i sommar.
GillaGilla