Jag läser sällan böcker som känns som renodlad feelgood (säger hon, som just skrev om Kärlek sökes, men…) – ni vet, när man liksom kan se på framsidan hur det här ska gå. Men ibland så är det något som talar till mig, och det gjorde Sambo på försök – även om jag inte gillar titeln, för det är inte riktigt det det handlar om. På engelska heter den The Flatshare, vilket är betydligt mer passande.
Tiffany – Tiffy – Moore behöver någonstans att bo efter att ha lämnat sin otrevlige pojkvän – och det snabbt. Och gärna billigt också. Men det är London det handlar om, och där blir det inte billigt om man inte ska bo i ett råtthål – eller tillsammans med andra förstås.
Leon Twomey jobbar nätter på ett hospice, och behöver även han hitta ett sätt att bo billigare. Han har en tvåa i Kennington, och kommer på den lysande idén att hyra ut lägenheten under halva dygnet – för på helgerna är han ändå hos sin flickvän.
Deras omgivning tycker att de är tokiga – men kanske är detta den perfekta lösningen för dem båda. De behöver aldrig ens ses, för Leons flickvän tar hand om visning och inflytt, men börjar snart kommunicera med post-it-lappar, och det flyter på fint. Men med den jobbige ex-pojkvännen, svartsjuka flickvännen, krävande jobb och bröder som sitter i fängelse för brott de inte begått behöver man ändå bryta en och annan regel för att saker och ting ska fortsätta flyta på…
Och visst är det förutsägbart och gulligt, men samtidigt tar boken upp viktiga ämnen, såsom misshandel, rättvisa och dess skipande, syskonrelationer, sorg, vänskap, gaslighting och förstås – kärlek. Jag tyckte jättemycket om den.
Stories from the city, stories from the sea 
2 reaktioner till “Sambo på försök av Beth O’Leary”