The Stone Circle av Elly Griffiths

Det är ingen överraskning för er som hänger här ibland att jag blev hemskt glad när jag såg att The Stone Circle, den nya boken om Ruth Galloway och de andra i Kings Lynn, var på väg. Jag skickade inköpsförslag till biblioteket på en gång och det tog faktiskt inte så fasligt lång tid att få den. Antagligen för att de två-tre som var före mig i kön var lika sugna som jag och läste ut den snabbt – och var snälla nog att lämna tillbaka boken så fort de var klara 🙂 

 

Förra boken avslutades ganska öppet – jag vill inte spoila den, men det fanns flera öppna spår – om faderskapet till ett barn och, förstås, om hur somliga förhållanden skulle utveckla sig. Allt detta får vi svar på ganska snabbt, och det är ju alltid skönt, när man har gått och väntat länge. 

 

Vi får även återse vad som verkar vara personer ur det förflutna – personer som inte längre finns i livet. Blinkningar och kopplingar till allra första boken görs, och det blir väldigt lyckat när det knyts samman tycker jag. Jag är så himla förtjust i persongalleriet i Griffiths böcker, praktiskt taget allihop, och det blir en bra balans mellan polisarbete, arkeologi och den personliga sfären.

 

Jag tycker att Elly Griffiths skriver så flyhänt och bra, det är lätt att hänga med, intrigerna är spännande men inte för komplicerade och hon drar aldrig till med nödlösningar där mördaren visar sig vara någon som överhuvudtaget inte funnits med i handlingen. 

 

Jag njuter i fulla drag! Dessutom upplever jag att det är betydligt mindre tjat om vikt och kropp i denna boken, vilket är befriande. Jag vet att Griffiths har fått mycket kritik för allt tjat om Ruths övervikt – som knappt verkar vara någon särskild övervikt men har fått alldeles för mycket plats i de tidigare böckerna – det tycker jag att vi slipper ganska genomgående här. Jag älskar Ruth! 

 

Jag antar att boken kommer på svenska rätt så snart, men så länge finns den att köpa på engelska här eller här.