En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki

 

Men, som så ofta handlar det ju bara om att sansa dig och läsa lite på baksidan och innan jag visste ordet av hade jag börjat, kommit en bra bit och var alldeles såld. 

 

På Vancouver Island utanför Kanadas västkust bor författaren Ruth, tillsammans med sin man. Hon hittar allt som oftast skräp vid sina promenader på stranden – så även den dag då hon plockar upp en plastlåda, insvept i fryspåsar. Hon tar med sig den hem för att slänga den i soptunnan, men när den blir liggande på bordet får hennes man syn på den och öppnar den – och i den rosa Hello Kitty-lunchlådan ligger en dagbok, en anteckningsbok och en packe brev. 

 

De börjar läsa dagboken, i vilken en ung japansk flicka vid namn Nao berättar om sitt liv. Om trakasserierna hon utstår i skolan, om sin gammelfarmor som är anarkistisk feministisk zen-buddhistnunna. Om hennes pappa, som om och om igen misslyckas med att ta livet av sig. Om hur det var när familjen bodde i Silicon Valley, och om hur det var när pappan blev av med jobbet och de fick flytta tillbaka till Japan, till en torftig lägenhet där alla måste sova i ett rum. Om franska hembiträde-kaféer och om Naos gammelmorbror, som var kamikazepilot och älskade fransk poesi. 

 

Det är en helt otrolig berättelse, jag fastnade verkligen stenhårt. Dels ger den en inblick i en värld jag inte vet speciellt mycket om – nämligen den japanska kulturen – dels svävar berättelsen mellan fantasi och verklighet, mellan allvar och humor och mellan öst och väst – och i gränslandet mellan dem alla. Underbar! Jag blir hela tiden påmind om hur bra det är att äntligen ta itu med alla dessa böcker som väntat – somliga är bottennapp men många visar sig verkligen vara fantastiska. 

 

Jag kan tipsa om att läsa lite om författarinnan också – hon är zenbuddhistpräst, bland annat! 

 

Boken finns att köpa här eller här!